Sametingspresidentene i Finland, Norge og Sverige har store forventninger til ekspertgruppets forslag til Nordisk Samekonvention. - De nordiske landene må ligge i front i anerkjennelsen av urfolks rettigheter, understreker presidentene. En nordisk samekonvensjon må gå videre enn minstestandardene i ILO-konvensjon nr. 169.
Publisert av
Kuhmunen, John-Marcus.
Første gang publisert 16.11.2005
Sametingspresidenten i Finland og president i Samisk Parlamentarisk Råd, Pekka Aikio, sa i sitt innlegg under overlevering av konvensjonen:
- Konventionen har beretts av en expertgrupp, som utarbetat ett konventionsförslag helt och hållet på juridiska grunder. Varje punkt i förslaget är väl övervägt. Jag kunde med kännedom om de lagkunniga till och med säga att varje ord i den förslagna texten är övervägd. Texten grundar sig på den senaste utvecklingen inom internationell och nationell lagstiftning.
-Ekspertgruppen ble utnevnt av Sametingene og ministrene i felleskap og har derfor avveid sine vurderinger og forslag mellom samiske og nasjonale interesser. Forslaget baserer derfor preg av å vaere et kompromiss og vi skulle gjerne ha sett at det hadde gått lenger på en rekke områder, sier Sametingspresidenten i Sverige, Lars-Anders Baer.
- Samekonventionen bereddes mycket väl av expertgruppen, som Finlands, Norges och Sveriges regeringar tillsatte tillsammans med dessa länders sameting. Med den princip man nu uppnått, om jämställdhet mellan parterna, finns det ingen återvändo till att regeringarna och deras tjänstemän sinsemellan skulle besluta över konventionens fortsatta beredning eller innehåll. Processen ska även i framtiden vara samernas och regeringarnas gemensamma och gemensamt beslutna.
Sametingspresident i Norge, Aili Keskitalo, understreker at det har vært betryggende at en så god faglig kompetanse har vært samlet i Ekspertgruppen. - At Ekspertgruppen nå legger frem et enstemmig forslag viser at resultatet er godt faglig fundert og forankret. Vi vil samtidig takke Ekspertgruppens for innsatsen i dette omfattende og viktige arbeidet, sier Keskitalo.
Sametingspresidentene vil benytte tiden fremover til å sette seg inn i de ulike sider av forslaget.
-Vi forutsetter at saken får en rask og seriøs behandling videre i de ulike stater med en høringsrunde i samsvar med nordisk praksis for konvensjonsinngåelse og at Sametingene aktivt deltar i denne prosessen. Dette tilsier at Sametingene og statene først blir enige om konvensjonsforslaget og at det deretter sendes ut på høring, før det sendes tilbake til ministrene som kan underskrive etter å ha kommet til enighet med sametingspresidentene. Deretter oversendes saken parlamentene, konkluderer sametingspresidentene.
-Vi vil selvsagt bidra konstruktivt til dette, avslutter sametingspresidentene.