Jag ke gla nuckoar – so nast diro kerra solus?
Feber hos barn - vad kan man göra själv?

Skriv ut
Skriv ut

Jag honkar jeck kotar attjer truppons aráhibe

Jag honkar jeck kotar attjer truppons aráhibe

  • Kerra dolle sav lattjo diro nast gla nuckon. Dolle honkar aur fedigt te butt. Bùttvar dokka kommoni to pi.

Jag aschar te truppons temperatur honkar baroare jeck dova ismarela. asha. Dolle honkar tji darranot biso truppons aráhibe koro infekcijar. Nuckoar fussar lokki jag ta dolle honkar buttast infekcija savo kammar soskip attjer virus, savo sudraripe kera te truppons temperatur. Temperaturen nast thaj bàsi nuckon roddrar pre siro butt.

Nuckoar kammar jag bàsi temperaturen pre tejsan ire akkter jeck pash-shahati sutande honkar buttare schettani 38 grader.

Buttvar juras dolle te nuckon kammar jag. bàsi diro prinjar diro dujgogjalo nast diro le tempen pre nuckon, dolle baroaste honkar te jura sar nuckon prinjar siro. Bàsi diro denker te kontakti ninna dukkaloarak honkar dolle tjibbigt te kamma tjalo temperaturen.

Dolle honkar potto te tjalo temperaturen an bulet. Dolle aschar aur schynlotermometer, savo horte ismarela honkar tjibbigt. Jeck savot honkar kerri te ismarela pre tikno nuckoar, dannro schunneskedrommarna honkar gla teckno.

Ma nuckon suta ta pi but

Jikk nucko savo kammar jag mostula asha khera fann dràbbrahispan ire anglske´drabblehisp gla te ascha suta ta bliddra soraloare. Nuckoar mostula tji asha an beddron, abbo saste tji roddra pre siro sass to butt. Dolle hemsuker honkar te mar nuckon potto sar butt dova nast nashtar asha oppre.

Nuckoar mostula kamma buttare pani karna dova kammar jag. Gla te nuckon nachta fussa an siro bùti ninna pani honkar dolle fedigt te buttvar fussa dokka kommoni to pi. Dokka nuckon so dova dynkrar bàsi ta solus mangela ka ta pi. Bàsi nuckon tji mangela ka mostula dova tji ka kabing. Dolle kera nane bàsi dolle kar teckno telál khonnra hari divusar. Bàsi nuckoar muttrar tecknot ire honkar butt blavat ta matto nast dolle asha gla dova kammar pid gla tecknot.

Kera kava sav fedigt sav diro nast

Bàsi nuckon dynkrar te dolle honkar fedigt nast diro mar dova dummra ninna jick teckno bláckstran ire rada an teli-isar. Abbo bàsi nuckon honkar brasjar, savo dova nast kera bàsi jag avib.

Receptmuck drabb

Jag saste dikhljariba ninna jagtelisutt. Dova buttaste nuckoar kammar jag savo honkar hari divusar abbo dolle mostula tji asha darranot. Abbo diro nast dokka drabb bàsi nuckon prinjar siro násjlo attjer jag, kammar dolle dukk an truppon, honkar lack, kar ta pir tikno, raddi domrar násjlo ire kammar kerria te domra pre belven.

Diro nast tji araka nuckor telal sinkus tschon savo kammar jag ninna drabb biso te anglanske kontakti.

Koro jag isi gla nuckoar schettani trinn tschon drabb savo kammar paracetamol, savo Alvedon ire Panodil. Fann sinkus tschon bàsi nast nuckon fussa drabb sav kammar ibuprofen, savo bekknas te telal navet Ipren ire Ibumetin. Drabbet nast les pre najek sutt. Gla puranoa nuckoar aschar kava an baschad habni Kombinera tji najek drabb. Nuckoar telal 18 basjt savo kammar jag nachta tji ismarela drabb ninna acetylsalicylsyra, sav Magnecyl, Treo ire Albyl.

Diro nast mostula le kontakti ninna araken

Diro honkar barot te jura sar nuckon prinja siro sav diro nast kerra agoranelar bàsi diro mostula kamma kontakti ninna akracentrali ire tji. Diro nast sàrstil tava dukkaloaraken ire akracentralin bàsi diro honkar opotto, bàsi nuckon kammar jag.

Diro saste rodel arak tède pre jeck akracentrali bàsi nuckon kammar jag ta kammar kommoni, ire buttare pharipe.

  • Tji delar savrige kontakti sav kava nachta.
  • Aschar matto ta tji pir.
  • Kammar jeck temperatur schettani 41 grader.

Diro nachta. sarstill le kontakti ninna jeck akracentrali karna bàsi nuckon honkar

  • ternoa jeck trinn tschon ta kammar jag preal schettani 38 grader
  • prele trinn ta sinkus tschon ta kammar jag preal schettani 39 grader.

Diro nachta le kontakti ninna araken bàsi jag tji jadde teli akkter star divusar, oginda basjtsipe pre basht nuckon.

Fäll ihop

Frékkra bàsi godi

Frékkra bàsi godi

Diro nast rakkra ninna jeck dukkalopenja ta fússa godi Tava 1177. Dova savo svaderar nast thaj rakkra bàsi pre savi akracentrali diro honkarrandra pre.

Fäll ihop
Skriv ut
Publicerad:
2013-12-12
Redaktör:

Redaktori: 

Jenny Magnusson Österberg, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Jurare: Leif Ekholm, nuckodarton, Nuckosastepaarak, Örebro

Illustratör:

Illustratör: Lotta Persson, illustratör, Göteborg