Sudraripe gla nuckoar – so nast diro solus kera?
Förkylning hos barn - vad kan man göra själv?

Skriv ut
Skriv ut

Sudripe, ta kashta saipe ta disavo jag

Sudripe, ta kashta saipe ta disavo jag

  • Dolle bliddrar lokkia te ta vogilejbe bàsi kava dómra ninna scherot duri. Diro nast kera usipa beddrons scheroagor preal te le bòggra andre ninna jeck ekstra bolvina telal madraci.

Nuckoar savo kammar bliddrat sudardo honkar buttvar matto, tugaloa ta lacka dova angleske divusarna. Dova ismarelar kamma phandlo an nakken ire thavdelar sudripe ta nast asha holjamo ta kamma duck an menjibing ire duck an schynlo. Dova nast aur kamma lokki kashta ta jag.

To jeck aggrar honkar sudripen buttvar nasht ta sano gla te akkter hari divusar bliddra tullanor, ta galbano ire selino.

Dova honkar telal dova anglanske divusarna attjer sudraripen savo nuckon kammar ovel dolle raddi. Akkter jeck to dy phagela ismarela sudraripen ja schettani attjer siro solus. Soskip to buttast sudraripe honkar virus, ta koro virus honkar kava nane drabb savo nast kera te nuckon siggo bliddrar sàsto.

Jagalo honkar ta matto ta nuckor saste bliddra kherat

Nuckoar savo kammar jag ire honkar matto saste bliddra kherat ta kava stila. Butt nuckoar hòftara aur fussa asha kherat anglanske divusen dova honkar jag muckat, biso te doj kammar ismarela jagtelisutt sastarin. Dolle mustola bliddra sav jango sàsto te dolle nashtar ninna anglske´drabblehisp ire dràbbrahisp.

Vogilela hòftara

Dolle honkar fedigt te dokka nuckoar saipe te vogilela, abbo dolle mostula tji biddra an beddron. Nuckon ismarela prinja siro sar bùti dolle nashtar asha oppre.

Dolle nast prinjas lokkir te le vogilejbe andre vogilejbe bival ta dómra ninna hari buttare bolvina telal scherot. Kava aschar anglanske chani phuranoare nuckoar savo sùtar stiler. Tikno nuckoar nast diro kamma an riggrsinja ire pre tjangen.

Farnissakabin ta ekstra gullopi

Butt nuckoar kammar kerriare raddi apetiti panda kabing buttast. Diro nast dokka nuckon dolle savot dova savo dova mangeta kamma, kava nast asha najek kabing. Bàsi nuckon kammar jag honkar dolle fedigt te dokka buttare gullopi.

Nakkdrabb gla nakken

Bàsi nuckon honkar phandlo an naken nast diro kera lonnjekharela an nakken, savi tiknoar stoppinar avri nekli sudripen. Diro fussar aur abri vaver fulet attjer sudripen. Pre jikk fedigt sutt. Lonnjekharela aschar te tjinna pre drabboforma. Diro nast kera lonnjekharela solo prel te mulltra lonn ta pani. Gla te culinela an lonnjekbarela an nuckons nakk nasht diro ismarela jeck posomroink.

Niga kerriare nakk phandlo nast diro dokka nuckon tiknoande nakkphani ire vaver drabb savo tiknorela suvlon an nakken. Kava drabb aschar te tjinna pre drabboforma biso recepti ta nachta tji ismarelas buttare jeck desch divusar. Nakkdrabben honkar kerarela akkter najek basjt, sav steddra randrat pre leddikan.

Receptimuckat jagtelisutt

Jag mostula tji arakas ninna jagtelisutt drabb. Dova buttaste nuckoar kammar jag savo ashar hari divusar biso te kava mostula asha kommoni seriozib. Abbo diro nast dokka jagtelisutt drabb bàsi nuckon ovel siro raddi attjer jagn, bàsi dova kammar duck an truppon, honkar tugaloa, lacka ta tji kar ta pir raddi honkar saste, domrat raddi ire kammar te stilla siro pre belving.

Diro nachta tji dikhljariba nuckoar telal sinkus tschon savo kammar jag biso te angleske kontakti araken.

Koro jag isi gla nuckoar schettani trinn tschon drabb savo solsinela paracetamol, savo Alvedon ire Panodil. Fann sinkus tschon basjtsipe nast nuckoar fussa Ipren ire Ibumetin, savo honkar receptimuckat ta solsinela ibuprofen. Drabben aschar an thavdela form ire sav stolpiller ninan horta dos gla tikno nuckoar. Gla puranoa nuckoar aschar dolle thaj drabb. Parda sarkeribe savo honkar pre leddikan. Kombinera tji najek drabb. Nuckor teli telal 18 basjt savo kammar jag nachta tji ismarela jagtelisutt drabb ninna acetylsalicylsyra, savo Magnecyl, Treo ire Albyl.

Receptimuckat kashtdrabb

Receptimuckat kashtdrabb ismarelar tji hilpra. Bàsi nuckon nast kashta honkar kava barot te nuckon kashtar oppre thulot gla te kerra muckat bivaldrommen. Kashtdrabb kera kava kerriare gla nuckon te le oppre thulot. Gla te tiknorela kashtan nast diro dokka jeck tatto ire kylano brásjit gullopi. To nuckoar telal dy basjt nachta diro narstill dokka kashtdrabb biso te anglanske kamma kontakti ninna araken.

Sar nast diro tiknorela ta spreddra doliben?

Gla te tji spreddra doliben to vaver manisch honkar dolle fedigt te dokka to nuckorna janepha te kashta an muslingen ta ismarela paatrindikklo. Diro nast jura to te dova tovvar vashtarna buttare vara bàsi divusen. Fussa aur te penna to nuckoarna te tji dolela siro an nakken ire jakkarna.. Dolle honkar doj visus lokkir spreddra. Doliben spreddra tiknorela aur bàsi nuckor tji kheliber an nerride kontakti ninna dova savo honkar sudardo. Ma nuckorna asha avri sav buti dova savo nasht, saj aur thaj pre jiven.

Denka pre te nucko savo chivela nerrider gla týalithyv an nerride lokkiar bliddrar sudardo.

Diro nast hòftara kontakti arakhlon

Dolle honkar fedigt te asha extra sukar pre sar nuckon prenjar siro. Diro nachta rode arak siggate pre jeck arakcentrali ire jeck sigutnolajarin bàsi nuckon honkar matto ta tji nashtar pi. Savrige chani bàsi nuckon kammar dolle kerri te vogilejbe ire bàsi nuckon kammar kashta savo bliddra kerria ulavela bàsi dova mar bàschade.

Bàsi doj avar panipe fann schynlo saste diro le kontakti ninna arakcentrali ire vaver savrige lajarin, sav te nuckon bliddra ròderpá.

Bàsi nuckon kammar duck an schynlo, ta kava tji jar schettani , saste diro kontakti jeck arakcentrali gla ròderpá andre jeck divus.

Fäll ihop

Frigga bàsi godi

Frigga bàsi godi

Diro nast aur sarstill rakkra ninna jeck duckalopenja ta fussa godi. Tava 1177. Dova savo svardarar nast aur rakkra pre savi arakcentrali diro honkar randrad pre.

Fäll ihop
Skriv ut
Publicerad:
2013-12-12
Redaktör:

Redaktori: 

Jenny Magnusson Österberg, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Jurare: Leif Ekholm, nuckodarton, Nuckosastepaarak , Örebro

Illustratör:

Illustratör: Lotta Persson, illustratör, Göteborg