Belsingdukkalo ke tecknoa nuckoar – so diro nast kera solus?
Magsjuka hos barn - vad kan man göra själv?

  • Nuckon nast mostula kammapani. Dolle nast asha lokkigast to dokka ninna jeck teckno roj ta dokka tecknoa buttvar.

Pharipe avar siggrepa

Karna nuckoar honkar belsingdukkalo honkar dolle buttast te dova shaddra ta kammar diarréer. Dolle nast aur kamma dolle dukk an belsingen ta kamma tatto jag. Belsingdukkalo soskip buttvar pre jeck infektion savo soskip attjer jikk virus. Ninna tecknoa nuckor aschar an kava rander nuckor to fimpus-sinkus basjt

Pharipe ismarela aggra khonra divusar akkter te nuckon kammar bliddrat dukkalo ta avar.siggo Buttvar bliddrar dolle butt manisch an natar ire pre anglske´drabblehisp dukkalo. Butvar jar infektionen abri akkter khonra divusar. Shaddrade ismarela phatra akkter jick divus ta ratti, abbo diarréer nast asha an efta divusar.

Nuckoar honkar sasta gla kamma tecknot pani

Diro nasavela pani ta lonn preal shaddrade ta diarréer. Tecknoa nuckoar honkar butt sasta gla te kamma sass gla tecknot pani panda baro manisch. Bàsi jick teckno nucko kammar nasavela butt pani panda dolle fussar an siro nast dova siggo bliddra raddi. Kupa tatto-dukkalo kerrar te nuckon nasavela buttare.pani. Dolle honkar dojgla barot te dokka nuckon pani fann te dolle aggrade attjer infektionen. Dova tiknoast nuckoarna honkar butt, ekstra saste gla te tji kamma pani an truppon.

Bàsi nuckon ammas ire fussar kabing ninna pava

Bàsi nuckon ammas saste diro kerra kava. Abbo diro saste amma buttare jeck panda diro ismarela. Bàsi nuckon shaddra saste diro amma nuckon. bùttvar Savrige aschar gla nuckoar savo fussar kabing ninna pava. Bàsi nuckon tji mangela mojja nast diro fussa dokka ninna jeck roj.Bàsi nuckon kammar baro diarréer doschtar kava tji te nuckon fussar tjuttjotudd, nuckon mostula dannro fussa pokipepani.

Pokipepani

Nuckon shaddra butt honkar pokipepani dolle fedigaste. Pokipepani gla nuckoar aschar te tjinna pre drabboforma. Preal te pani andrejar lonn kerrar dolle tpanit an truppon fedigt.

Bàsi nuckon shaddra butt mostula diro dokka dy teckno roj pani svacko fimpus minut. Telal jeck divus ta ratti mostula buttare pani jeck sav diro pattjar, dova nast mostula kamma jeck liter.

Dolle nast asha sav te nuckon kammar dolle lokkigare te kamma pani pre jeck vaver sutt. Dannro fussar diro ninna dolle, ashtersavo kava barot honkar te nuckon fussar an siro. Pani diro saste tji dokka gullo,pani sav, gullopani ashtersavo sass gla butt gullo nast dokka buttare diarréer. Dokka tji "light-pani" ashtersavo dolle tji kammar kommoni gullo.

Karna shaddrade honkar schettani abbo diarréerna honkar pale

Dolle honkar butt te shaddrade angleske phatrar abbo diarréerna aschar ovibe jeck buttare tjiro. Bàsi nuckon kammar diarréer ta bàsi nuckon ammas saste diro amma sav diro kammar kerrat. Bàsi nuckon tji ammas, nast diro dokka tudd pre vaver sutt, soskip pre nuckons basjt. Aggra ninna te dokka tikno gla te jura te nuckon ikerela kabingen.

Karna nuckon voltrar aggra ka honkar dolle fedigt te dokka kabing ta dokka andre buttare tullepà. Bàsi diro mangela nast diro dokka rappanisuni, kerrat pre rappanupure ta pani to jeck nucko preal sinkus tschon. Denka pre te rappani dokka duno ful ta nika kerria diarréer saste diro tji dokka kurmisani. Biddra ninna fiberbarvalo kabing to nuckon kammar bliddrat sasto.

Bàsi shaddrade avar veder

Bàsi shaddrade avar veder buttare, mostula diro dokka phanipha, pokipepani. abbo ascha sako akno jurande pre baschi bàsi nuckon aggrar bliddra matto sutti ire prekerela.

Sar nast diro phatra kava?

Àshtersavo belsingdukkalo honkar butt avande honkar dolle fedigt bàsi solduj nuckon ta vaver attjer natar tòvva vashtarna ninna tovving anglál kabing ta akkter fuloperiande ta te sass kammar solus vashtdikklo ta ismarela kava sollus. Diro nast tovva attjer fulopenneri buttare.

Nuckon saste ascha kere kanra dova shaddra ire kammar diarréer. Bàsi nuckon jar an anglskedrabblehisp ire pensjo dràbbrahisp nast dolle ja veder doj karna dolle tji kammat shaddra ire kammar kammat diarréer pre dy divusar.

Diro nast hoftfara kontakti arakhlon

Diro nast fússa arak pre jeck akracentrali ire pre jeck sigutnolajarin bàsi dolle nuckon kammar nerrider shaddrade ta diarréer ta sikkrar nisani pre tickno pani, dolle aschar sutti ta fular an sav kerras trujal dova, muttrar tji ire tickno ta tji nashtar lattja. Diro saste aur roddepa arak siggo bàsi nuckon kammat jagire kammar butt dukk an belsingen, ire bàsi diarréer honkar ninna ratt ire thulo.

Diro saste tava dukkaloarak ire le trissepha kontakti ninna jeck arakcentral bàsi nuckon kammar bliddrat fedigare pre jeck divus ta ratti, ire bàsi nuckon akkter jeck belsingdukkalo honkar jangno ire kammat sasta ful buttare panda dy phagela. Bàsi nuckon savo honkar telal sinkus montras fussar shaddrade ta diarréer saste diro sarstil le kontakti ninna dukkaloarak ire jeck arakcentral.

Bàsi nuckon kammar fussat diarréer an kettandoro ninna jeck avrtitemm trandrande saste diro le kontakti ninna jeck arakcentral ire jeck nuckodartonlajarin.

Publicerad:
2013-12-12
Redaktör:

Redaktori: 

Jenny Magnusson Österberg, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Preal jurare: Leif Ekholm, nucko darton, nuckosastepaarak, Örebro

Illustratör:

Illustratör: Lotta Persson, illustratör, Göteborg