Jeck speciell rendgeni sinen hoftfara
Dakriografi kerras buttvar pre jeck dakriografienhet, savo nasht ascha mokkano ire an kettana to rengenisteddot pre jikk dukkalokheren. Roddepa kerras aur pre tjuttjosteddon ta khonra akracentrali.
Dolle rengeni sinen savo ismarela honkar speciellt kerat gla te nasta dokka fediga tellal attjer tjuttjumasset ninna hilpra attjer sasta rengenimommali. Cancertumori savo honkar butt butt tikno nasht juras.
Sav keras dolle?
Diro hòftarar tji kera kòmmoni. Ángleske fusar diro svardara pre hari frekkar ta rakkra bàsi diro kammar pharipe ninna tjuttjon, ire bàsi diro kaar drabb savo kammar hormoner. Sènslo fyssar diro isa attjer diro pre schettanitruppon ta duckalopenjan dikkar pre tjuttjon ta randra bàsi diro kammar hari dickhutno averkerela, baroa biljaninisani ire tjinn fann selare operatione ta vina juras savo cancertumori.
Diro jar to rengeni sinen ta steddrar anglat dova, jikk tjuttjo an jeck steddo sav pennad telladetektor. Tjuttjon dabbas kattlo kettanes ninna hilprepha attjer prealjurande skiva. Diro nachta kamma appri mussingen ledd diro uppreal pre rendgeni sinen akno dy to trin tella les. Dolle honkar dorstar te diro steddrar stile. Saroe roddepa lela 15-30 minuti, telladokkandet lela pansh to desch minuti.
Sar prinjas dakriografi?
Dolle nast prinjas olattjo ire kera dukk jeck tikno tjiro karna tjuttjon bliddrar dabbad. Abbo dolle mostula keras, ashtersavo tella ledd fedigare kvalitet ta roddepa ovela potto. Avo nast tikno rendgeni ismarela panda bàsi tjuttorna tji kikidela Kattlo.
Diro nasht fussa ava to pali
Buttvar honkar dolle dy rendgenidarton savo ososkip attjer vàrvara vakerela dakriografitellan. Dolle vasdib pottopha an sharatet. Bàsi dolle lattja kòmmoni savo tji aschar sukar. Kara diro to jeck nevo roddepa. Karni les buttare tella ta diro roddepa ninna ultrahango.
Darton nast thaj le jikk roddepa fann averkerela. Bàsi kava honkar tikno averkerela savo honkar kerri te prinja nast roddepa les an kettanadoro ninna jeck nevo dakriografi ire ninna ultrashango. Jeck fedi suj panler andre an averkeren ta jikk cellroddepa keras. Roddepa bischa androm gla mikroskopisk roddepa. Sass kava keras gla te diro nachta asha potto pre bàsi dolle roddra siri bàsi cancer ire tji.
Svarderat fann dakriografiroddepa bischas to diro andre 14 divusar bàsi diro karas to jeck sastekontroll. Bàsi diro bliddrat remitterad to dakriografi fusar diro resultati bàsi roddepa attjer diro darton.
Hormon dikhijaribe nast maggra shinavibe
Garior fussa hormon dikhljaribe telal ta ashter klimakteriet ire kaar p-drabb. Savot dikhljaribe prekerela tjuttjumasset sav te dolle bliddrar tulloare savo kerar dakriografin kerriare te jura. Dolle honkar dojgla barot to rakkla bàsi diro kaar drabb savo andrestilar hormoner.
Rodepha honkar tji darrano
Dolle butipemommeli diro fussar honkar sav to tikno gla diro saste bliddra dukkalo. Doj magras saroe tjiron pre te tiknorela rendgenimammoli. Diro nast jar pre dakriografi karna diro ovela karat, ire bàsi diro prinja jeck averkerela an tjuttjo.
Diro nast bliddra roddepa ninna dakriografi bàsi diro kammar bongitjuttjor. Bongitjuttjorna jar tji an pagri abbo ashtersavot kava tji jar te kikidela tjuttorna savo ke garior biso bongitjuttjor nastkava hòftara jeck ulavela roddepa ninna dakriograf ta tjuttjorna prinjas sigate ta roddepa ninna ultrahango.
Konn nachta tji roddepha ninna dakriografi?
Karna diro honkar terno tjej ismarela diro roddepa ninna ultrashango ta tji ninna dakriografi. Dolle adhinela pre tjuttjonsmass honkar sav tullo te dakriografi tella honkar kerria te vakerela. Ultrahango dokkar keda jeck potto svardara.
Bàsi darton opatjalot te dolle asjade jeck gunka an tjuttjon ismarela dakriografi tje keras pre telipe attjer vur te rendgeni tjuttjoarna. Dolle nast assja fedder te kera jeck ultrahangoroddepa, gla te jura bàsi dolle aschar gunka savo hòftara tjivvras avri. Karna infektionen kammar dikhljaribet mostula diro dickhela jeck dakriografi. Dolle honkar ulavela sukar bàsi diro honkar phuranoare.
Bàsi diro honkar pari nachta diro tji dickhela sastepha roddepa, sav kara screening, ninna dakriografi. Bàsi diro jurar jeck averkerela an jikk tjuttjo nachta diro sarstil kontakti arakhlon gla te siggrepha nast bliddra roddepa, thaj bàsi diro aschar pari. Keda ismarela roddepa agra ninna ultrahango ta kompletteras ninna dakriografi bàsi dolle hòftara.