Diro prejsar gla lender dartontrissar
Sastepà ta dukkaloarak an Svedijo prejas baroast attjer themmeske- ta kommun to baroast kotar attjer themmeskeottan- ta komuna deisiben. Kava taksa savo diro prejsar niga jikk dartontrissapa honkar rada jeck teckno attjer so kava makksa.
Kava aschar tji dova helko solus arakhlon, plastikkururgi savo tji honkar drabbrano motiverad. Dannro prejsar diro saroe mollepa solus.
Najek mollepha an themmeskeottan ta kommuner
Themmeskeottan ta kommunerna nast an baro potta solus savi taksa dova nachta prejsa niga ta vaver dinster an araken. Taksa honkar sicklo an dova najek themmeskeottan. Baschi diro mustula kamma arak aschar jick baromollepha rakkepha, savo vorsnos pennar buttare baschi an aver patrin. Bàsi diro hòftara buti ninna arak asja jikk taksaarakhibe, savo parmissa an aver patrin.
Sastepà ta dukkaloarak honkar mollepha mukkano an averast sassaro themmar baschi diro honkar teli 20 basht phuro. Mollepa an averast sassaro themmeskeottan bàsi diro honkar telál 20 basjt.
Telirandrande taksa aschar gla dova sarinikana arakhlon ta solus arakdokkarna savo kammar simmali ninna jikk themmeskeottan.
Karna diro honkar béscha pre dukkalokheren prejsar diro jeck divustaksa savo ninna hortan fussar baroast ascha 100 lock.
Karna diro trissar diro darton pre akracentrali varincija taksan prele 100 ta 300 lock. Niga trissepa gla gynekolog ta nuckodarton varincija taksan prele 200 ta 350 lock. Bàsi diro niga kava fussar dartontrissepa remiss to rendgenirodderpa ta savrige ismarela diro tji projsa kommoni buttare mollepha. Nerrider prejsa kommoni buttare taksa. Niga trissepa gla vaver dartonspecialister najekar taksa prele 150 ta 350 lock. Trissepa niga jeck sigutnolajarin pre jikk dukkalokheren nast molla 220-380 lock. Niga trissapa gla dukkalopenjan ta dukkalogymnastik nasht mollepha ascha masker nast taksan asha 50-220 lock gla jikk trissapa.
Dakeriografi gla te sela jura tjuttjocancer ta savrige. Hurdinskiriròderpá fann uterusmen sav pennad gynekologisk molle sastepakontroli nast uppri to 200 lock.
Vìstra themmeskeottan ler avri jeck taksa gla tradrande ninna dukkalovoddring ire barosnurrare.
Vìstra themmeskeottan prejsar veder trissetaksan bàsi diro kammar fussat hikkra jeck tjiro baroare jeck dova savo aschade pottad. Baschi ashter dolle simmalit. Bàsi tji kerrar jeck vaver trissepha jeck tjiro savo tji honkar tjattjo ire tji avar telia dova pottade tjiro nasht diro bliddra uschali te projsa trissemollepha. Diro tji phatra jeck tjiro savo tji tergjolar ire tji avat dolle simmalit tjiro nast diro ovela uschli te prejsa trissetaksan.
Vaver akrakikheren nast kamma vaver taksar
Dova savo helko solus ire preàl siro mengeskedokkare kammar jeck dukaloarak siguripe nasht kamma helko vaver mustulanden gla savi mollepha dova saste projsa nast kamma sarot vaver romani astispa gla savo taksa diro nachta prejsa.
An dova kommunala sastepà ta dukaloarak, savo aschar gla purano ninna langstrodukkepa, aschar najeka taksa gla arak savo dokkas attjer dukkalopenja.
Pre Svedijos Kommuner ta themmeskeottan webbrigg aschar adresar to kommuner, themmeskeottan ta vaver. Kava kammar baro janepha bàsi siros taksa.
Taksa gla avri-themmare
Avri-themmare kammar hortepa toarak an Svedijo.
Avar diro fann jeck vaver EU-themm, EES-themm ire Schweiz saste diro kamma jikk europeiskt dukkalo siguripes kartli, EU-kartli, gla te vìstra te diro kammar hortepa to kris arak to buttast pacientitaksa. Kammar diro tji kava nast diro fussa prejsa saroe romani araktaksan.
Bàsi diro dojkoro mangela kamma arak savo tji honkar kris ta tji mangela prejsa buttare pacientitaksa saste diro kamma jikk iller savo sikkrar te kherethemmen prejsar araken. Bàsi diro tji kammar kava prejsar diro saroe taksan gla araken solus.
Lender buttaste savo avar fann themmar avriglan EU, EES ta Schweiz fussar prejsa saroe araktaksan solus, thaj bàsi kava dinglar bàsi kris arak.
Bàsi diro savo svedo bliddrar dukkalo avrithemm
Dolle europeiska dukkalosiguripe kartli, savo nast budras fann siguripekhéren, dokkar Svedding ninneskeboddrare hortepa to sigutno arak an vaver EU, EES – themmar ta Schweiz pre savriga loverpha astispha savo chani gla dolle themmets mànish. An dova nordikano themmen mostula diro tji sikkra kartlit.
Bàsi diro hòftarar arak bisogla EU, EES-themmarna ta Schweiz nast diro an dova buttaste themmar tji fussa siro mollepa prejsat, tji fann Svedijo ire fann dolle themm diro aschar an. Dolle honkar dojgla barot te kamma jikk tradrasiguripe savo sargar mollepha gla tradrande. Kammar diro jeck kheresiguripe ismarelar dova buttvar kamma jikk tradraarakhibe savo sargar jeck kotar attjer mollepa.
Siguripekhéren webbrigg kammar buttare janepha bàsi te fussa arak karna diro honkar avrithemmen.