Miljö taj klimato 

Länsstyrelsen inkrel jek vazno rolla ande buci so si pa miljö- taj klimatoski buci ando länet. Ame keras buci pa miljö, das informatcia taj das djanglipe taj keras vi buci differentne cellonca, lishisaras o miljö taj las sama te avel uzho paji. Pasha kadja mangas differentne shajimmos pe bucia so si pasha o miljö.

Miljömål – Cello po miljö

Riksdagen las e decizia te avel jek khiddino politika pa miljö ttaj te inkerdjil kadja ando Svedo. O maj baro cello si ke e kaver generatcia si te len perdal jek them khaj e bare problemura kusa o miljö si puterde. Länsstyrelsen inkrel e buci te inkrel e intrego buci pa e regionalne tana te aresel pek haj kadal kvalitetne cellura ando miljö.  

Svedosko kvalitetno cello ando miljö: 

  1.  Te na avel bare parujimmos ando klimato
  2. Uzho lufto
  3. Ferdi a naturako kishlipe
  4. Te na avel acidura ande natura
  5. Te lashiarel pe e ozona
  6. Sekurno miljö khatar radiatcia
  7. Te na avel za but goshno 
  8. Trajimaske paja taj foljovura
  9. Lasio kvaliteto ando grundosko paji
  10. Moria ando balanso taj te avel o skärgården zuvindo
  11. Trajimaske våtmarker
  12. Zuvinde vesha
  13. Jek barvalo than khaj barol zelenipe
  14. Shukar miljö ande plaja-fjällmiljö 
  15. Lasio trajimasko miljö
  16. Jek barvalo zelenimasko- taj animalno trajipe

Hälsoskydd – Sastimaski protektcia

Länsstyrelsen kerel buci te lel sama, te azutij zhi pun aresel taj te malavel tele nasulimmos so dashtil  te malavel ande miljö, vi avral taj vi ande khera. Sastimaski protektcia si te malavel tele kodja te na nasvajven e manush. Ame dikhas pe malajimmos, vibratci, luftosko mel taj radiatci. Ande e buci so si ande Länsstyrelsen si vi te dikhel pesa e kommuni keren buci kadalesa taj pala kodja te del pe len lashie ghindura pa kodja. Kommunalne decizi pa sastimaski protektcia dashtil te vazdel pe appelatcia khaj Länsstyrelsen.

Klimato taj energia

Länsstyrelsen inkrel khetanes e regionalno buci te na aven avri gazura. Länsstyrelsen kerdas khetanes kusa e kommuni taj län, raj taj kaver taj kodja kerde jek klimatoski- taj energiaki strategia so sikavel sar ame si te aresas ketanes khaj e klimatonge cellura taj khaj e energiako lashipe. Ame keras vi buci te lashiaras o them khaj jek acharipe ke o klimato parudjiol pet haj dashtil te zukaras ke o paji vadela pe maj but e bersh so pashion.  

Situatcia ando miljö

Länsstyrelsen inkrel o lishipe pa miljö ande länet. Te dikhel pe taj intrego vrama te lishij pe e situatcia pa o miljö si jek anda amare bare bucia. Resultatato lel pe pala kodja taj dikhel pe so sas e cellura taj pala kodja dashtil vi te dikhel pe so si o maj baro dar taj zumavel pe te malavel pe kodja tele. O lishipe kerel pe jek lungo vrama ke trobuj but buci te kerel pe taj trobuj te dikhel pe vaj o manush romuj e buci vaj e natura korkori kerel kodja.

Paji taj pajeski buci

Pajeske tana musaj te aven lashime te aven uzhe pajeske tana te birin e manush te pen uzho paji. Svedo si ulado ande pansh pajeske distriktura. Jek länsstyrelse ande svako distrikt si kodja kon inkrel e responsebiliteta ande e pajesko miljö ande kodja distriktura Bucia so si pasha e pajeske than trobuj te len specialne licensi  Exempel pe vattenverksamhet pe pasjeske bucia si kana kerel pe elektriciteta anda paji taj kana kerel pe fallura krujal te na avel za but paji taj kana kerel pe tunnlura, podura taj kaver kasave bucia.

Bucia so dashtil te paruvel o miljö

Länsstyrelsen inkrel jek delegatcia so dikhel perdal kadal bucia taj kerel prubi taj pala kadja del kadi delegatcia permissia bucian so keren bucia so birin te rumun o miljö pala o zakonurija miljöbalken.

Exemplo pe bucia si dashtil te aven nasul e miljö si på miljöfarliga verksamheter är ytbehandlingsanläggningar, gjuterier, pappersbruk,  vindkraftverk, värmeverk ,energianläggningar, sågverk, avfallsanläggningar, avloppsreningsverk, grus- och bergtäkter taj gruvor

Ande svako kommuna si vi jek kommunalnot han bordasa so lel sama oala e bucia so si nasul po miljö. Ame das te zutipe taj dikhas sar lengi buci djal maj angle. Pasha kadja dikhel o Länsstyrelsen vi e kaver generationenge malaripe ande puv taj paji taj buciasi kodjaesa te lashiarel kodja problemi.