Protektulin tut thaj kaveren te na perdžon

Skydda dig och andra från smittspridning på romani lovari.

Na av paše paša nasvale manuš. Atunči protektulis tut thaj kaveren te nasvajven.

Kate das maj but žutipe sar te na perdžos.

Protektulin tut thaj kaveren te na perdžon

Aš khere kana san nasvalo

Aš khere na dža ande buči vaj škola kana ačares tut nasvalo thaj si tut trozna, xas vaj uči temperatura. Atunči či rizikulis te nasvaraves kavere manušen. Kade si vi te ačares tut feri ekcera nasvalo.

Aš khere tela kodi vrama so ačares tut nasvalo. Te avla maj čores thaj či biris korkoro te les sama pala tute khere, biris te vorbis 1177 te les žutipe pe saščimaske pušimata (pe šveditsko thaj anglišitsko šib).

Džukar maj tsera duj džes pala kodo ke saščilan kana si te džas palpale ande buči vaj ande škola.

Maj phure manuš si tela maj baro riziko te nasvajven maj zurales. Anda kodo si važno te na phiren te naj musaj khaj manuš ande bolnitsa vaj kodol khaj si ande phurenge khera. Na dža khanikaste te ačares tut varisar čores vaj maj tsera na sar khaj trobujas te ačares tu. Tu khaj keres buči maj phurentsa naštik te džas ande buči te xasas vaj te si tut trozna.

Le sama pala symtomura po covid-19

Symtomo po nasvalipe covid-19 si maj anglunes uči temperatura thaj xas. Vi pharipe phurdimasa, kirleski dukh, šereski dukh, muskulengi thaj kokalengi dukh si normalne symtomura. Maj buten či lel o nasvalipe phares kodolenge načol pala jekh vrama khere. Uni nasvajven zurales thaj si len pharipe phurdimasa thaj len bukhengi inflamatsia (lunginflammation). Te ačares varisavo anda kadal symtomura zumav te na dikhes tut kaverentsa.

Tov e vast butivar

Kodol bajura so perel ando viruso perel zurales sigo thaj ašol lokho pe vast. Pala kodo perel kaveren kana azbas kaver vast. Tov anda kodo e vast butivar sapujesa tela tato paji, maj tsera 20 sekundi.

Tov mindik čire vast kana aves khere vaj kana aves ande buči pala kodo ke sanas avral, angla habe, kana kiraven, kana keren variso habesa thaj pala toaleta. Vastesko alkoholo šaj xasnin kana či birin te toven e vast.

Xasan thaj čihazin ando kuj

Kana xasan thaj čihazin huran tsine pajeske kropli kusa partiklura khaj peren o viruso. Kana xasan thaj čihazin ando kuj vaj ande jekh servetka biris te keres te na peres kaveren vaj te les kodo ande vast. Šude mindik e servetka ande jekh semeto thaj tov e vast.

Zumav te na azbas jakha, nakh thaj muj

O nasvalipe perel kana aresel ande khinde thana (slemhinnor) ande jakha, nakh thaj muj. Zumav anda kodo te na azbas e jakha, nakh thaj o muj.

Vastesko alkoholo

Te si kade ke naj sapuj thaj paji, biris te xasnis vastesko alkoholo khaj si maj tsera 60 procento alkoholo.

Gå till toppen av sidan