Enligt Lagen om nationella minoriteter och Lagen om minoritetsspråk (SFS 2009:724) som trädde i kraft 1 januari 2010, ingår Bergs kommun i förvaltningsområdet för samiska.

Språklagen (SFS 2009:600), som minoritetslagens 4§ hänvisar till, trädde i kraft 1 juli 2009. Den syftar bland annat till att värna svenskan och den språkliga mångfalden i Sverige samt den enskildes tillgång till språk. Språklagen anger att svenska är huvudspråk i Sverige, att de nationella minoritetsspråken är finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska, och att det allmänna ska skydda och främja de nationella minoritetsspråken.

Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk:

Grundskydd

Minoritetslagens allmänna bestämmelser eller grundskydd innebär att lagen gäller i hela landet och omfattar samtliga fem nationella minoriteter.

Grundskyddet regleras i minoritetslagens inledande paragrafer, som bland annat slår fast att:

• förvaltningsmyndigheter ska när det behövs på lämpligt sätt informera de nationella minoriteterna om deras rättigheter enligt lag
• det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken
• det allmänna ska främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige
• barns utvecklig av en kulturell identitet och användning av det egna minoritetsspråket ska särskilt främjas
• förvaltningsmyndigheter ska ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem och så långt det är möjligt samråda med representanter för minoriteterna i sådana frågor
  

Förstärkt skydd i förvaltningsområden

I förvaltningsområden har enskilda rätt att använda samiska i sina skriftliga och muntliga kontakter med myndigheter. Enskilda har också rätt att få tillgång till äldreomsorg och förskola helt eller delvis på samiska.

Förskola

Bergs kommun ska erbjuda barn vars vårdnadshavare begär plats i sådan verksamhet där hela eller delar av verksamheten bedrivs på samiska,.

(Skollagen 25 kapitlet , 2010:800)

Äldreomsorg

Bergs kommun ska erbjuda den som begär det möjlighet att få hela eller delar av den service och omvårdnad som erbjuds inom ramen för äldreomsorgen av personal som behärskar samiska.

Det är viktigt att komma ihåg att minoritetslagstiftningen är en rättighetslagstiftning och att de nationella minoriteternas rättigheter är en del av de mänskliga rättigheterna. Implementeringen av minoritetslagen i kommuner, landsting och regioner handlar med andra ord om att förverkliga rättigheter och inte enbart om att tillgodose behov, intressen eller önskemål.

SAATNA

Guktie Laake nasjovne unnebelåhkoej jïh unnebelåhkoegïelij mietie (SFS 2009:724) mejtie tsiengelen 1 biejjeste 2010 dååhkasjehtieh, Bïerjenen tjïelte saemien reeremedajve.

Gïelelaake (SFS 2009:600), goh unnebelåhkoelaake 4§ jeahta, maam snjaltjen 1 biejjem 2009 håsvedieh. Dïhte dovne jeahta daaroen gïelem jïh dah jeatjah jijnjh gïelh Sveerjesne gorredidh jïh aajne almetje nuepiem åtna jeatja gïelem lïeredh. Gïelelaake jeahta svïenskegïele åejviegïele Sveerjesne, unnebelåhkoej gïelh Sveerjesne leah såevmieh, , jiddisch, meänkieli, romani chib jih saemien gïele, jïh sïebredahke edtja unnebelåhkoej gïelh gorredidh jïh eevtjedh.

Laake unnebelåhkoej bïjre jih unnebelåhkoej gïelij bïjre.

Maadthvaarjelimmie

Unnebelåhkoelaaken sïejhme njoelkedassh jallh maadthvaarjelimmie leah, daate laake faamoem åtna abpe rïjhkesne jïh gaajhkh vijhte nasjovnen unnebelåhkojde.

Maadthvaarjelimmie unnebelåhkoelaaken voestes paragrafine nænnoestamme, mij jeahta:

• reeremeståvroeh gelkieh gåessie daerpies sjiehteles-laakan unnebelåhkojde bïevnedh dej reaktaj bïjre laaken mietie (§3)
• sïebredahke sjïere dïedtem åtna unnebelåhkoej gïelide vaarjelidh jïh evtiedh(4§, jïh 8§ gïelelaake)
• sïebredahke galka naasjovne unnebelåhkoej nuepide evtjedh jijtsedh kultuvrem Sveerjesne öövtiedidh
• maanide öövtiedidh kultuvre aerpesne jïh jijtsedh unnebelåhkoegïelem nuhtjedh, dïhte sjiere vihkeles
• Reeremeståvroeh gelkieh unnebelåhkojde nuepiem vedtedh jijtsedh gyhtjelassine meatan årrodh digkiedidh jïh jis nuepie dellie saadth almetjinie rååresjehtedh dagkeres gyhtjelassine

Reeremedajvesne aajne almetje reaktam åtna saemiem nuhtjedh njaalmelth jallh tjaalelth gïeline gosse reeremh bïeljelidh. Aajne almetje dovne reaktam åtna båeries hoksem jallh aarhskuvlem utnedh abpe jallh muvhte tijjem saemien gïelesne.

Aarhskuvle

Bïerjen tjïelte edtja faaledh almetjasse gie hoksem åtna maanan bïjre jis dïhte säjhta aarhskuvlem utnedh abpe jallh biehkie barkoem saemien gïelesne.

(Skuvlelaake 25.kapitele, 2010.800)

Båerieshokse

Bïerjen tjïelte edtja nuepiem vedtedh jïh faaledh disse gie säjhta abpe jallh bïehkie viehkiem jïh hoksem saemien gïelesne utnedh.

Vihkeles mujhtedh unnebelåhkoelaake lea reaktavoetelaake jïh nasjovne unnebelåhkoej reaktah lea åesie almetji reaktavoetijste. Unnebelåhkoelaakem tjïeltine, laantedigkine jïh regijovnine dååhkasjehtedh, vihkeles  barkosne reaktide buektiehtidh darjodh ij barre daerpiesvoeten, ïedtjij jïh vaajteli mietie.