Ohtsememierie: 15.02.16
Gie maahta dåarjoem åadtjodh:
Utnijh saemien kultuvremojhtesijstie jïh – byjresistie.
Mïsse maahta dåarjoem åadtjodh:
Prosjekth mah viehkiehtieh saemien kultuvremojhtesevaarjelimmien ulmide illedh mah leah tjïertestamme Saemiedigkien budsjedtesne 2016.
Daate sæjhta jiehtedh prosjekth mah vihtiestieh, beagkoehtieh jïh daajroem reerieh åvtetïjjen bïjre jïh båetijen aajkan, mejtie saemien kultuvremojhtesh jïh kultuvrebyjresh vuesiehtieh. Goh akte bielie kultuvrebyjresistie jïh reeremevåaroemistie dovne materijelle jïh immaterijelle kultuvremojhtesh leah meatan.
Man jïjnjem maahta åadtjodh:
Dåarjoen stoeredahke ryöknesåvva buerkiestamme ohtsemen mietie budsjedtine jïh prosjektebuerkiestimmine, raajan 400 000 kråvnah.
Ohtseme dåarjoen bïjre byöroe tjaalasovveme årrodh Saemiedigkien ohtsemegoeresne jïh edtja daatovem jïh nommevæhtam utnedh. Ohtsije edtja budsjedtem darjodh mij åasa-aarvehtsem vuesehte jïh aaj finansieradimmiesoejkesje jïh prosjektebuerkiestimmie.
Prosjektebuerkiestimmie tjuara ållermaehtedh ulmiem, buerkiestimmiem, faageles sisvegem, soejkesjem åvtese, dagke aaj beagkoehtimmie, voenges vïedteldimmie jïh tjïrrehtimmievoete,
Gåetievaarjelimmieprosjektide tjuara bïevnesh årrodh aajhterevoeten bïjre.
Rabas ohcanáigemearri.
Ohcanvuđot doarjjaortnegis sámi giellaprošeavttaide lea rabas ohcanáigemearri. Ohcamiid sáhttá sáddet miehtá jagi, ja dat meannuduvvojit dađistaga go bohtet. Áššemeannudanáigi lea sullii 2 mánu.
Doarjjaortnega mihttu:
Sámegiella galgá leat guovddážis prošeavttas ja váldoulbmil galgá leat ovddidit sámegiela njálmmálaččat ja/dahje čálalaččat.
Ohcci galgá dovddiidit iežas doarjjaortnega njuolggadusaiguin ja vuoruhuvvon doaimmaide mat leat bušeahtas.
Doarjjavuostáiváldit/gii sáhttá ohcat:
Man olu sáhttá oažžut doarjaga?
Erenoamáš gáibádusat dán ortnegii:
Ohtsememierie: Ræhpas
Ulmie:
Hijven healsoe jïh seammavyörtegs healsoe- jïh sosijaaledïenesjh saemien årroejidie, mah saemien gielem jïh kultuvrem våaroeminie utnieh.
Sjïere væhtah juktie ulmiem jaksedh
Vuarjasjimmie ohtsemijstie jïh våaroehtimmie ohtsemi gaskem
Ohtsemh vuarjasjamme sjidtieh ekonomeles, maarkeden, teknihkeles, siebriedahkenåhtoen, kåansteles, faageles jïh jeatjah sjyöhtehke krööhkemi mietie, gaskem jeatjah mejtie ohtsijen lea nuepie prosjektem/råajvarimmiem dæjpeleslaakan tjïrrehtidh.
Gosse ohtsemidie vuarjesje dellie leavloe bïejesåvva faageles sisvegasse, profesjonaliteetese jïh kvaliteetese.
Faatoes reekteme aarebi aamhtesinie sæjhta vihkeles årrodh vuarjasjimmesne.
Gosse ohtseme gïetesåvva Saemiedigkie maahta vuarjasjidh mejtie ohtsije ekonomeles nuepiem åtna prosjektem/tseegkemem tjïrrehtidh.
Saemiedigkie maahta kredihtebïevnesh ohtsijen bïjre veedtjedh.
Aerviedimmienjoelkedassh:
Dåarjoe aerviedamme sjædta buerkiestamme ohtsemen jïh prosjektebuerkiestimmien mietie, raajan 500 000 kråvnah.
Ij naan ohtsememierie
2016 Saemiedigkie maahta dåarjoem vedtedh ovmessie råajvarimmide mah sijhtieh jielemeevtiedimmiem dåarjoehtidh jienebi suerkiej sisnjeli.
Saemiedigkie maahta dåarjoem vedtedh daase:
Gie maahta ohtsedh?
Man jïjnjem dåarjoem maahta ohtsedh?
Saemiedigkie maahta raajan 35 % dejstie jååhkesjamme åasijste dåarjodh, jeenjemes dåarjoe lea 500 000 kråvnah.
Evtiedimmieråajvarimmide jïh skåårvemidie mah voenges jåarhkeevtiedimmiem jïh lissiehtamme åesiestimmiem beapmoste vedtieh saemien dajvijste, lissiejieliemidie båatsosne, jïh kombinasjovne- jïh miehtjiejieliemidie daate lea faamosne: Saemiedigkie maahta raajan 50 % dåarjodh dejstie jååhkesjamme åasijste, jeenjemes dåarjoe lea 500 000 kråvnah.
Saemien ïedtje- jïh jielemesiebride lea naemhtie: Saemiedigkie maahta raajan 70 % dejstie jååhkesjamme åasijste dåarjodh, jeenjemes dåarjoe lea raajan 80 000 kråvnah.
Saemiedigkie maahta aaj tseegkemestipendem vedtedh juktie kombinasjovne- jïh miehtjiejielemem aelkedh. Vuartesjh bïevnesh öörnegen bïjre vuelielisnie.
Jis vielie bïevnesh sïjhth – vuartesjh ohtsemegoerem jïh Saemiedigkien njoelkedassh öörnegasse jallh gaskesadth Saemiedigkine.
Govlehtallije: Seniorraeriestæjja Per Oskar Andersen, tell. 78 47 40 15. E-påaste: per.oskar.andersen@samediggi.no
Saemien fealadasse lea tjïelkestamme goh fealadasse gusnie saemien kultuvre lea akte vihkeles bielie gïehtelimmeste.
Saemiedigkie maahta dåarjoem vedtedh daase:
Man jïjnjem dåarjoem maahta ohtsedh?
Saemiedigkie maahta raajan 50 % dåarjodh jååhkesjamme åasijste, jeenjemes dåarjoe lea 500 000 kråvnah.
Saemiedigkie maahta aaj tseegkemestipendem vedtedh juktie saemien fealadassesïeltigujmie nïerhkedh. Vuartesjh bïevnesh öörnegen bïjre vuelielisnie.
Jeatjah fealadasse, vuartesjh gellielaaketje jielemem.
Jis vielie bïevnesh sïjhth – vuartesjh ohtsemegoerem jïh Saemiedigkien njoelkedassh öörnegasse jallh gaskesadth Saemiedigkine.
Govlehtallije: Kate Utsi. E-påaste: kate.utsi@samediggi.no
Saemiedigkie maahta tseegkemestipendem vedtedh juktie aelkedh:
Maahta tseegkemestipendem vedtedh dovne soejkesjæmman åvtelen sïelte tseegkesåvva (evtiedimmieboelhke) jïh jïjtjehke tseegkemasse (tseegkemeboelhke). Ij maehtieh stipendem ohtsedh gåabpagidie boelhkide seamma tïjjen. Jis stipende lea vadtasovveme evtiedimmieboelhkese, dïhte tjuara galhkeme årrodh åvtelen maahta stipendem ohtsedh tseegkemeboelhkese. Sïejhmedelaakan ij maehtieh tseegkemestipendem åadtjodh jeatjah skåårveme- jallh evtiedimmiedåarjojne ektine Saemiedigkeste.
Maahta stipendem vedtedh juktie bielieh maeksedh veasoeåasijste (jïjtse baalhka), konsulenteviehkie maarhkedegoerehtimmide jïh jeatjah sïeltesoejkesjæmman, lïerehtimmie, pryövedorjemasse, vuelkemeåasah, unnebe skåårvemh, leejjeme viehkie jïh jeatjah åasah mah iemielaakan båetieh evtiedimmie- jïh tseegkemeboelhken. Lijkieåasah byögkeles instanside eah maaksasovvh.
Gie maahtah ohtsedh?
Aktegsalmetjh jallh gïehtelimmieh aareh aalkoeboelhken.
Man jïjnjem dåarjoem maahta ohtsedh?
Jis vielie bïevnesh sïjhth – Vuartesjh ohtsemegoerem jïh Saemiedigkien njoelkedassh öörnegasse jallh gaskesadth Saemiedigkine.
Govlehtallije: Seniorraeriestæjja Jørn Gunnar Olsen, tell: 993 07 806 E-påaste: jorn.gunnar.olsen@samediggi.no
Ij naan ohtsememierie.
2016 Saemiedigkie maahta dåarjoem vedtedh råajvarimmide jåartaburrie-, båatsoe- jïh marijne jielemi/göölemejielemi sisnjeli.
Saemiedigkie maahta dåarjoem vedtedh prosjektide juktie jåartaburriejielemem evtiedidh jïh jåartabårran dåårrehtidh.
Gie maahta ohtsedh?
Man jïjnjem dåarjoem maahta ohtsedh?
Saemiedigkie maahta raajan 35 % dåarjoem vedtedh jååhkesjamme åasa-aarvehtsistie jïh jeenjemes 300 000 kråvnah.
Jis vielie bïevnesh sïjhth – vuartesjh ohtsemegoerem jïh Saemiedigkien njoelkedassh öörnegasse jallh gaskesadth Saemiedigkine.
Govlehtallije: Seniorraeriestæjja Jørn Gunnar Olsen, tell: 993 07 806. E-påaste: jorn.gunnar.olsen@samediggi.no
Saemiedigkie maahta dåarjoem vedtedh stuerebe bigkemidie, vijriedimmide jïh orre gåetide sïrvejieliemisnie.
Gie maahta ohtsedh?
Man jïjnjem dåarjoem maahta ohtsedh?
Saemiedigkie maahta raajan 35 % dåarjodh dehtie jååhkesjamme åasa-aarvehtsistie jïh jeenjemes 400 000 kråvnah.
Jis vielie bïevnesh sïjhth – vuartesjh ohtsemegoerem jïh Saemiedigkien njoelkedassh öörnegasse jallh gaskesadth Saemiedigkine.
Govlehtallije: Seniorraeriestæjja Jørn Gunnar Olse, tell: 993 07 806. E-påaste: jorn.gunnar.olsen@samediggi.no
Saemiedigkie maahta dåarjoem vedtedh sjïehteladtije prosjektide båatsoen sisnjelen mah viehkiehtieh båatsoen arealevåaromem jïh ekonomeles evtiedimmiem gorredidh abpe laantesne:
Gie maahta ohtsedh?
Man jïjnjem dåarjoem maahta ohtsedh?
Saemiedigkie maahta raajan 35 % dåarjodh jååhkesjamme åasa-aarvehtsistie jïh jeenjemes 300 000 kråvnah.
Saemiedigkie maahta aaj dåarjoem vedtedh lissiejieliemidie båatsosne. Vuartesjh bïevnesh dåarjoeöörnegen bïjre gellielaaketje jielemen nuelesne.
Jis vielie bïevnesh sïjhth – vuartesjh ohtsemegoerem jïh Saemiedigkien njoelkedassh öörnegasse jallh gaskesadth Saemiedigkine.
Govlehtallije: Raeriestæjja Marit Meløy Utsi, tell. 78 48 42 03. E-påaste: marit.meloy.utsi@samediggi.no
Saemiedigkie maahta dåarjoem vedtedh dåastovesijjide jïh hoksehtimmiesijjide.
Gie maahta ohtsedh?
Gosse dåarjoe dåastovesijjide, dah edtjieh dåastove- jïh åestemejååhkesjimmiem utnedh.
Maahta ajve dåarjoem vedtedh hoksehtimmiesijjide mah ektiefunksjovnh jïh ektieåtnoem feerhmieh.
Man jïjnjem dåarjoem maahta ohtsedh?
Saemiedigkie maahta raajan 35 % dåarjodh dehtie jååhkesjamme åasa-aarvehtsistie, jeenjemes dåarjoe lea 300 000 kråvnah.
Jis vielie bïevnesh sïjhth – vuartesjh ohtsemegoerem jïh Saemiedigkien njoelkedassh öörnegasse jallh gaskesadth Saemiedigkine.
Govlehtallije: Seniorraeriestæjja Per Anders Bær, tell. 482 02 362. E-påaste: per.anders.bar@samediggi.no
Saemiedigkie maahta dåarjoem vedtedh gosse voestes aejkien vïnhtsem åasta.
Gie maahta ohtsedh?
Man jïjnjem dåarjoem maahta ohtsedh?
Saemiedigkie maahta raajan 35 % dåarjodh dehtie jååhkesjamme åasa-aarvehtsistie.
Jeenjemes dåarjoe lea 200 000 kråvnah juktie åtneldh vïnhtsem åestedh. Juktie orre vïnhtsh åestedh jeenjemes dåarjoe lea 400 000 kråvnah.
Dïrregidie jïh dalhketjidie gosse voestes aejkien vïnhtsem åasta: Saemiedigkie maahta raajan 35 % dåarjodh dehtie jååhkesjamme åasa-aarvehtsistie, jeenjemes 200 000 kråvnah.
Jis vielie bïevnesh sïjhth – vuartesjh ohtsemegoerem jïh Saemiedigkien njoelkedassh öörnegasse jallh gaskesadth Saemiedigkine.
Govlehtallije: Seniorraeriestæjja Per Anders Bær, tell. 48 20 23 62. E-påaste: per.anders.bar@samediggi.no
Saemiedigkie maahta stipendem dåarjodh learoehkidie jïh studentide mah duedtiem elliestïjjen vaeltieh.
Ohtsememierie: 25.02.2016.
Stipende vadtasåvva learoehkidie jåarhkeskuvlesne mah:
Jïh studentide Nöörjeste mah:
Maahta jeenjemes 10 000 kråvnah vedtedh fïerhten learoehkasse fïerhten jaepien learoehkidie jåarhkeskuvlen daltesisnie jïh 20 000 kråvnah fïerhten studentese jïlleskuvle- jallh universiteetedaltesisnie.
Åajvahkommes stipende ij vadtasovvh seamma faagen sisnjelen vielie goh ikth.
Ööhpehtimmieinstitusjovnh gusnie ohtsije lea learohke jallh studente edtjieh vihtiestidh krïevenassh leah illeme.
Jis vielie bïevnesh jïh vihtiestimmiekrïevenassh sijhth- vuartesjh ohtsemegoerem jïh Saemiedigkien njoelkedassh öörnegasse jallh gaskesadth Saemiedigkine.
Govlehtallije: Raeriestæjja Cecilie Fagerheim, tell. 78 47 41 05. E-påaste: cecilie.samuelsen.fagerheim@samediggi.no
Ohtsememierie: 01.06.2015.
Juktie maehtedh gïehtelimsdåarjoem jïh velferdsöörnegh duedtien sisnjelen ohtsedh akte krïevenasse gïehtelimmie lea registreradamme duedtieregisterisnie.
Daah krïevenassh leah faamosne juktie maehtedh jïjtjemse duedtieregisterisnie registreradidh.
Doekeme lïhke maadtoeladtji jïh paarrebieliej gaskem ij maehtieh våaroeminie årrodh juktie doekemem jïjtsedorjeme duedteste aerviedidh.
Aajhterh aksjesïeltine edtjieh dejtie seamma krïevenasside duedtieregisterasse illedh goh akteaajhteresïelth. Daate faamosne maahtoen bïjre, krïevenassi bïjre Saemiedigkien veeljemelåhkosne tjåadtjodh jïh jååhkesjimmien bïjre dorjesistie. Dah mah aksjesïeltine berkieh tjuerieh duedtiefaageles maahtoem utnedh.
Jis vielie bïevnesh jïh vihtiestimmiekrïevenassh sïjhth – vuartesjh ohtsemegoerem jïh Saemiedigkien njoelkedassh öörnegasse jallh gaskesadth Saemiedigkine.
Govlehtallije: Raeriestæjja Vivi Pedersen, tell. +47 78 47 40 13. E-påaste: vivi.pedersen@samediggi.no
Saemiedigkie maahta dåarjoem vedtedh sïeltide mah doekemem duedtiedorjesijstie eevtjieh jeatjah vytnesjæjjide.
Ohtsememierie: 18.03.2016.
Gie maahta ohtsedh?
Man jïjnjem maahta ohtsedh?
Jïjtsedorjeme duedtie ij maehtieh meatan årrodh aerviedimmievåaroemisnie.
Jis vielie bïevnesh jïh vihtiestimmiekrïevenassh sïjhth – vuartesjh ohtsemegoerem jïh Saemiedigkien njoelkedassh öörnegasse jallh gaskesadth Saemiedigkine.
Govlehtallije: Raeriestæjja Vivi Pedersen, tell. 78 47 40 13. E-påaste: vivi.pedersen@samediggi.no
Saemiedigkie maahta dåarjoem vedtedh daase: skåårvemh, evtiedimmieråajvarimmieh, råajvarimmieh mah maahtoem lutnjieh, dorjeseevtiedimmie, kuvsjh, konsulenteviehkie, prosjekth, maarhkedeanalyjse, doekeme- jïh maarhkedeskreejremeråajvarimmieh jïh duedtiekuvsjh.
Ij naan ohtsememierie.
Gie maahta ohtsedh?
Man jïjnjem dåarjoem maahta ohtsedh:
Fysiske skåårvemidie Saemiedigkie maahta raajan 50 % dåarjodh dejstie jååhkesjamme åasijste, jeenjemes dåarjoe lea 500 000 kråvnah
Dorjeseevtiedæmman maahta veasomeåasah meatan vaeltedh, raajan 12 000 kråvnah fïerhten asken jïh dåarjoe lea raajan 60 % åasa-aarvehtsistie.
Duedtiekuvsje jïh råajvarimmieh mah maahtoem lutnjieh: Jeenjemes dåarjoe lea raajan 500 000 kråvnah. Maahta jeenjemes raajan 75 % dåarjodh jååhkesjamme åasamiereste.
Jis vielie bïevnesh sïjhth – vuartesjh ohtsemegoerem jïh Saemiedigkien njoelkedassh öörnegasse jallh gaskesadth Saemiedigkine.
Govlehtallije: Raeriestæjja Vivi Pedersen, tell. 78 47 40 13. E-påaste: vivi.pedersen@samediggi.no
Saemiedigkie maahta tseegkemestipendem vedtedh juktie duedtiesïeltigujmie nïerhkedh.
Ij naan ohtsememierie.
Maahta tseegkemestipendem vedtedh dovne soejkesjæmman åvtelen akte sïelte tseegkesåvva (evtiedimmieboelhke) jïh jïjtjehke tseegkemasse (tseegkemboelhke). Ij maehtieh stipendem ohtsedh gåabpagidie boelhkide seamma tïjjen. Jis tseegkemestipende lea vadtasovveme evtiedimmieboelhkese dïhte tjuara gaervies årrodh åvtelen maahta stipendem ohtsedh tseegkemeboelhkese. Iemielaakan ij maehtieh tseegkemestipendem ektiedidh jeatjah skåårveme- jallh evtiedimmiedåarjojne Saemiedigkeste.
Maahta stipendem vedtedh juktie bielieh maeksedh veasoeåasijste (jïjtse baalhka), konsulenteviehkie maarhkedegoerehtimmide jïh jeatjah sïeltesoejkesjæmman, lïerehtimmie, pryövedorjemasse, vuelkemeåasah, unnebe skåårvemh, leejjeme viehkie jïh jeatjah åasah mah iemielaakan båetieh evtiedimmie- jïh tseegkemeboelhken. Lijkieåasah byögkeles instanside eah maaksasovvh.
Gie maahta ohtsedh?
Aktegsalmetjh jallh gïehtelimmieh aareh aalkoeboelhken.
Man jïjnjem dåarjoem maahta ohtsedh?
Jis vielie bïevnesh daarpesjh – vuartesjh ohtsemegoerem jïh Saemiedigkien njoelkedassh öörnegasse jallh gaskesadth Saemiedigkine.
Govlehtallije: Seniorraeriestæjja Jørn Gunnar Olsen. Tell: 993 07 806. E-påaste: jorn.gunnar.olsen@samediggi.no
Saemiedigkie maahta dåarjoem vedtedh hospiterdæmman duedtiesïeltide mah sijhtieh maahtoem låtnoehtidh.
Ohtsememierie 25.02.2016.
Gie maahta ohtsedh?
Man jïjnjem dåarjoem maahta ohtsedh:
Hospiteradæmman Saemiedigkie maahta raajan 75 % vedtedh dehtie jååhkesjamme åasa-aarvehtsistie, jeenjemes dåarjoe lea raajan 72 000 kråvnah.
Hospitante maahta raajan 12 000 kråvnah åadtjodh veasomeåasaj åvteste fïerhten asken.
Duedtiesïelte maahta raajan 12 000 kråvnah dåarjojne åadtjodh fïerhten asken.
Hospiteradimmie maahta ryöhkedh raajan 3 askh. Maahta dåarjoem vedtedh raajan vïjhte latjkojde fïerhten jaepien jallh goske mieriem jakseme mij leah 200 000 kråvnah.
Hospitanten lea dïedte ohtsijinie årrodh daan öörnegasse.
Hospitante- jïh hospiteradimmiesïelth tjuerieh tjaalasovveme årrodh Brønnøysundregisterinie goh jïjtsh duedtiesïelth. Julevsaemien jïh åarjelsaemien dajvesne båeries almetjh mah eah leah registreradamme Brønnøysundregisterinie maehtieh hospiteradimmiesïeltine årrodh.
Ohtsijh mah ryöktesth dåarjoem åadtjoeh jallh dåarjoem dåastoeh lïerehtæjjaöörnegen tjïrrh eah maehtieh daam öörnegem ohtsedh.
Ij maehtieh hospiteradimmiedåarjoem vedtedh lïhke fuelhkiej luvnie. Lïhke fuelhkieh leah fuelhkie mah leah rïekte bæjjese- jallh vååleselinjesne jallh åerpenh.
Gåabpegh guejmieh, dovne hospitante jïh hospiteradimmiesïelte tjuerieh barkoelatjkoem dievhtedh jïh jååhkesjidh.
Jis vielie bïevnesh sïjhth – vuartesjh ohtsemegoerem jïh Saemiedigkien njoelkedassh öörnegasse jallh gaskesadth Saemiedigkine.
Govlehtallije: Raeriestæjja Vivi Pedersen, tell. 78 47 40 13. E-påaste: vivi.pedersen@samediggi.no
Saemiedigkie maahta beetnehdåarjoem vedtedh eejhtegebeetnegidie jïh skïemtjebeetnegeöörnegasse.
Ij naan ohtsememierie.
Gie maahta ohtsedh?
Man jïjnjem dåarjoem maahta ohtsedh?
Eejhtegebeetnegh:
Baerseledåarjoe lea 30 000 kråvnah eejhtegidie mah leah tjaalasovveme duedtieregisterisnie. Dïhte raaste eejhtegebeetnegh åadtjodh lea 5G (1G= 90 068).
Skïemtjebeetnehöörnege:
Juktie refusjovneöörnegem tjïrrehtidh lissiepremijese Folketrygdese juktie skïemtjebeetnegh lissiehtidh 100 % raajan pensjovnevedtije baalhkeste 17. biejjeste. Lissiepremije lea 3,1 % jaepiebaalhkeste. Öörnege lea seamma öörnege maam båatsoelatjkoe jïh jåartaburrielatjkoe utnieh.
Refusjovne lissiepremijeste skïemtjebeetnegeöörnegasse maam NAV vihteste.
Jis vielie bïevnesh jïh vihtiestimmiekrïevenassh sïjhth – vuartesjh ohtsemegoerem jïh Saemiedigkien njoelkedassh öörnegasse jallh gaskesadth Saemiedigkine.
Govlehtallije: Raeriestæjja Cecilie Fagerheim, tell. 78 47 41 05. E-påaste: cecilie.samuelsen.fagerheim@samediggi.no
Ij naan ohtsememierie.
Saemien kultuvrejielemh leah tjïelkestamme goh privaate sïelth mah darjoeh jïh duekieh kultuvrelle dorjesh goh vaaroeh jallh dïenesjh. Dej gaskem saemien annonse- jïh reklaamebarkoe, arkitektuvre, gærjah, plaerieh, våhkoeplaerieh j.n.v., hammoedimmie, foto, filme, video, duedtie, kåanstebarkoe (darjoje jïh sjugneden kåanste, kåanstevætnoe) jïh musihke.
Akte krïevenasse juktie daejnie jielieminie nïerhkedh lea dïhte edtja dïenestem utnedh jïh akte bielie evtiedimmeste saemien jieliemistie årrodh. Saemien kultuvrevuekieh tjuerieh barkoen jarngesne årrodh.
Saemiedigkien leah jïjtse dåarjoeöörnegh duadtan. Vuartesjh bïevnesh daej öörnegi bïjre duedtien jielemelatjkoen nuelesne.
Saemiedigkie maahta dåarjoem vedtedh daase:
Man jïjnjem dåarjoem maahta ohtsedh?
Saemiedigkie maahta raajan 50 % dåarjoem vedtedh dejstie jååhkesjamme åasijste, jïh jeenjemes dåarjoe lea 500 000 kråvnah.
Gie maahta ohtsedh?
Jis vielie bïevnesh sïjhth – vuartesjh ohtsemegoerem jïh Saemiedigkien njoelkedassh öörnegasse jallh gaskesadth Saemiedigkine.
Govlehtallije: Kate Utsi. E-påaste: kate.utsi@samediggi.no
Saemiedigkie maahta tseegkemestipendem vedtedh juktie saemien kultuvrejielemesïeltigujmie nïerhkedh.
Maahta tseegkemestipendem vedtedh dovne soejkesjæmman åvtelen sïelte tseegkesåvva (evtiedimmiebielie), jïh jïjtjehke tseegkemasse (tseegkemeboelhke). Ij gåaredh stipendem ohtsedh gåabpagidie boelhkide seamma tïjjen. Jis tseegkemestipende lea vadtasovveme evtiedimmieboelhkese dïhte tjuara gaervies årrodh åvtelen maahta stipendem ohtsedh tseegkemeboelhkese. Iemielaakan ij gåaredh tseegkemestipendem ektiedidh jeatjah skåårveme- jallh evtiedimmiedåarjojne Saemiedigkeste.
Stipende maahta såemiesmearan veasomemaaksoeh maeksedh (jïjtse baalhka), konsulenteviehkie maarhkedegoerehtimmide jïh jeatjah sïeltesoejkesjæmman, lïerehtimmie, pryövedorjemasse, vuelkememaaksoeh, unnebe skåårvemh, leejjeme viehkie jallh båantaklahke, jïh jeatjah maaksoeh mah leah iemie evtiedimmie- jallh tseegkemeboelhken. Maaksoeh lissiemaaksojde j.v. byögkeles instanside eah maaksasovvh.
Gie maahta ohtsedh?
Aktegsalmetjh jallh gïehtelimmieh aareh aalkoeboelhken.
Man jïjnjem dåarjoem maahta ohtsedh?
Jis vielie bïevnesh daarpesjh – Vuartesjh ohtsemegoerem jïh Saemiedigkien njoelkedassh öörnegasse jallh gaskesadth Saemiedigkine.
Govlehtallije: Seniorraeriestæjja: Jørn Gunnar Olsen, tell: 993 07 806. E-påaste: jorn.gunnar.olsen@samediggi.no
Doarjjaortnega mihttomearri:
Sámi institušuvnnat leat ođđahutkkálaš ja innovatiiva sámi dáidda ja kulturgaskkusteaddjit
Ortnega doarjjaohccit:
Institušuvnnat mat ožžot Sámedikki njuolggo doaibmadoarjaga kap. 5 kultuvrra badjel.
Dáidda doaibmabijuide sáhttá ohcat doarjaga:
Gáibádusat ohcama sisdollui ja hápmái:
Ohcan galgá čállojuvvot Sámedikki ohcanskovvái, ja galgá beaiváduvvon ja vuolláičállojuvvon.
Sus guhte vuolláičállá ohcama ferte leat fátmadus geatnegahttit institušuvnna. Ohcci lea geatnegahttojuvvon almmuhit Sámediggái buot dáid dieđuid mat dárbbašuvvojit ohcama meannudeapmái, maiddái dieđuid vejolaš eará almmolaš doarjagiid birra.
Buot prošeaktaohcamiid várás galgá ráhkaduvvot bušeahtta mas lea gollogeahčastat doaibmabijuid ja ruhtadanplána ektui ja prošeaktačilgehus mas válddahuvvojit prošeavtta čielga ulbmilat, vuođustus, fágalaš sisdoallu, ovdánanplána čadnojuvvon muttuide, vejolaš gaskkusteapmi, báikkálaš gullevašvuohta ja prošeavtta čađahanvejolašvuohta.
Meroštallannjuolggadusat:
Doarjja juolluduvvo čilgejuvvon ohcama ja prošeaktačilgehusa vuođul. Doarjaga vuolit rádji lea 10 000,- ru. Eanemus doarjaga sáhttá oažžut gitta 300 000,- ru.
Áššemeannudanáigi:
Ohcci sáhttá vuordit vástádusa ohcamii golbma mánu maŋŋil go mii leat ožžon ohcama, gč. hálddašanlága 11. §. Gaskaboddosaš diehtu hálddašanáššis sáddejuvvo mánu sisa dan rájes go ohcan lea boahtán.
Sámediggi sáhttá addit doarjaga sámegielat girjjálašvuođa almmuhemiide.
Gii sáhttá ohcat?
Masa sáhttá ohcat doarjaga?
Eanet dieđuid – geahča ohcanskovi ja njuolggadusaid ortnega várás
Ij naan ohtsememierie.
Dåarjoeöörnegen ulmie:
Akte hijven jïh jeereldihkie kåanste- jïh kultuvrevuekie mij saemien gellievoetem sjugnede.
Öörnegen dåarjoedåastojh:
Dåarjoe ij vadtasovvh Nöörjenregistreradamme ålkoelaanten sïeltide (NUF). Tjïelth jïh staateles institusjovnh eah maehtieh dåarjoem åadtjodh.
Maahta dåarjoem ohtsedh daejtie råajvarimmide:
Krïevenassh ohtsemen sisvegasse jïh hammose
Ohtseme edtja tjaalasovveme årrodh Saemiedigkien ohtsemegoeresne, jïh edtja daatovem jïh nommevæhtam utnedh. Dïhte guhte sov nommevæhtam ohtsemisnie tjaala tjuara luhpiem utnedh dïedtem bïejedh sïeltese/institusjovnese. Ohtsije dïedtem åtna gaajhkh bïevnesh Saemiedægkan vedtedh mah leah daerpies juktie ohtsemem gïetedidh, aaj bïevnesh jeatjah byögkeles dåarjoen bïjre.
Gaajhkide prosjektide edtja budsjedtem darjodh mij åasa-aarvehtsem vuesehte ektiedamme råajvarimmide jïh finansieradimmiesoejkesjasse, jïh prosjektebuerkiestimmie mij prosjekten tjïelke ulmieh, buerkiestimmiem, faageles sisvegem, soejkesjem åvtese ektiedamme jaksoemieride, dagke aaj beagkoehtimmie, voenges vïedteldimmie jïh prosjekten tjïrrehtimmievoete.
Aerviedimmienjoelkedassh:
Dåarjoe vadtasåvva buerkiestamme ohtsemen jïh prosjektebuerkiestimmien mietie. Vöölemes dåarjoeraaste lea 10 000 kråvnah. Jeenjemes dåarjoe lea raajan 150 000 kråvnah.
Aamhtesereeremetïjje
Ohtsije maahta vaestiedassem veanhtadidh 3 askh mænngan mijjieh ohtsemem dååsteme, v. reeremelaakine § 11. Annjebodts bïevnese reeremeaamhtesisnie seedtesåvva eannan akten asken mænngan ohtsemem dååsteme.
Ulbmil
Ahte Sámediggi dan bokte go lea fágalaš eavttuid biddji, lea mielde nannemin sámi lágádusaid rámmaeavttuid.
Doarjjaoažžut
Fitnodagat mat ožžot doarjaga fertejit leat registrerejuvvon Ovttadatregistaris Norggas. Doarjja ii addojuvvo Norggas registrerejuvvon olgoriikka fitnodagaide (NUF).
Sierra gáibádusat dán ortnegis:
Galgá ráhkaduvvot geahčastat mii čájeha man stuorra oassi bruttogávpejorus leat sámegielat almmuheamit 2014:s. Geahčastaga galgá registrerejuvvon dahje stáhtaautoriserejuvvon revisor duođaštit.
Ij naan ohtsememierie.
Dåarjoeöörnegen ulmie:
Saemien institusjovnh leah orrestimmeles jïh innovatijve beagkoehtæjjah saemien kåansteste, kultuvreste jïh kultuvreaerpeste jïh mah edtjieh skreejrehtidh evtiedidh jïh orrestidh saemien institusjovnh goh sijjieh kåanste- jïh kultuvrebeagkoehtæmman.
Dåarjoedåastojh öörnegasse:
Institusjovnh mah ryöktesth dåarjoem dåastoeh Saemiedigkeste 6. kap. bijjelen Kultuvre.
Maahta dåarjoem ohtsedh daejtie råajvarimmide goh:
Krïevenassh ohtsemen sisvegasse jïh hammose
Ohtseme edtja tjaalasovveme årrodh Saemiedigkie ohtsemegoeresne, jïh edtja daatovem jïh nommevæhtam utnedh. Dïhte guhte sov nommevæhtam ohtsemisnie tjaala tjuara luhpiem utnedh dïedtem bïejedh institusjovnese. Ohtsije dïedtem åtna gaajhkh bïevnesh Saemiedægkan vedtedh mah leah daerpies juktie ohtsemem gïetedidh, aaj bïevnesh dagke jeatjah byögkeles dåarjoem åådtjeme.
Gaajhkide prosjektide edtja budsjedtem darjodh mij åasa-aarvehtsem vuesehte ektiedamme råajvarimmide jïh finansieradimmiesoejkesjasse, jïh prosjektebuerkiestimmie mij prosjekten tjïelke ulmieh, buerkiestimmiem, faageles sisvegem, soejkesjem åvtese ektiedamme jaksoemieride, dagke aaj beagkoehtimmie, voenges vïedteldimmie jïh prosjekten tjïrrehtimmievoete.
Aerviedimmienjoelkedassh
Dåarjoe vadtasåvva buerkiestamme ohtsemen jïh prosjektebuerkiestimmien mietie. Vöölemes dåarjoeraaste lea 10 000 kråvnah. Jeenjemes dåarjoe lea raajan 300 000 kråvnah.
Aamhtesereeremetïjje
Ohtsije maahta vaestiedassem veanhtadidh 3 askh mænngan mijjieh ohtsemem dååsteme, v. reeremelaakine § 11. Annjebodts bïevnese reeremeaamhtesisnie seedtesåvva eannan akten asken mænngan ohtsemem dååsteme.
2016:s sáhtát ohcat doarjaga sámi areála- ja resursavuoigatvuođaid čuovvoleapmái.
Geat sáhttet ohcat?
Man ollu sáhtát ohcat?
Eanet dieđut – geahča ohcanskovi ja Sámedikki njuolggadusaid ortnega várás
Ohcanáigemearri: 01.03.2016
Doarjja árbevirolaš máhttui ja sámi meahcásteapmái vuođđoskuvllas
Gii sáhttá oažžut doarjaga: Vuođđoskuvllat gos oahppit ožžot oahpahusa sámegielas.
Masa sáhttá oažžut doarjaga: Sáhttá oažžut doarjaga prošeavttaide vuođđoskuvllas mat ovdánahttet sámi giela, identitehta ja árbedieđu fievrrideami. Doarjut oahpahusprošeavttaid main lea ulbmilin árbevirolaš sámi luondduávkkástallama fievrrideapmi, ja duodjeprošeavttaid main lea árbedieđu fievrrideapmi ja sámegiela nannen ulbmilin.
Sámediggi juolluda doarjaga konkrehta prošeavttaide gos vuođđoskuvlla oahppit ohppet sámi árbedieđu, ja prošeavttaide gos árbediehtu šaddá oassin skuvlla báikkálaš oahppoplánaide.
2016 vuoruheamit:
Ohtsememierie: 15.03.2016
Gïeh maehtieh dåarjoem åadtjodh: Bertemh, sïelth jïh privaate institusjovnh jïh jeatjah byjresh.
Mïsse maahta dåarjoem åadtjodh: Maahta dåarjoem åadtjodh orreevtiedæmman, parallellelåhkoeh, orre trygkeme vierhtieh, revideradimmie daaletje learoevierhtijste, lissiebiehkieh jallh lissiehtassh learoevierhtide.
Man jïjnjem maahta åadtjodh: Maahta raajan 100 % åadtjodh juktie learoevierhtieh evtiedidh jïh darjodh.
Saemiedigkie fïerhten jaepien dejtie sjïere råajvarimmiesuerkide våarohte dej ovmessie faagi jïh jaepiedaeltesi sisnjeli. Dastegh dåarjoem prosjektide åhtsa daan jaepien våaroehtimmiesuerkiej ålkoli, tjuara aktem buerkiestimmiem jïh vihtiestimmiem daerpiesvoeteste baalte bïejedh.
Våaroehtimmieh 2016
Learoevierhtieh åarjelsaemien:
Learoevierhtieh julevsaemien
Learoevierhtieh noerhtesaemien:
Sjïere sjïehteladteme learoevierhtieh åarjel,- julev- jïh noerhtesaemien:
Sjïere sjïehteladteme learoevierhtieh learoehkidie gaske- jïh noereskuvledaltesisnie dej faagesuerkiej sisnjeli:
Goas lea ohcanáigemearri?
Rabas ohcanáigemearri čakčamánu 15. b. 2016 rádjai. Ohcamat meannuduvvojit dađistaga.
Geat sáhttet oažžut doarjaga?
Dáža mánáidgárddit mat fállet sámegieloahpahusa ovttaskas mánáide dahje mánnájoavkkuide. Maiddái mánát main lea eará sámegiella go mánáidgárddi doaibmagiella sáhttet oažžut giellaoahpahusfálaldaga (omd julevsámi mánát davvisámi mánáidgárddis). Dákkár mánáidgárddiin ii leat dábálaččat sámegielat bargi, muhto váldá ain sisa sámegielagiid geat sáhttet fállat dán bálvalusa.
Masa sáhttá oažžut doarjaga?
Doarjja galgá geavahuvvot lassigoluide mat leat sámi giellaoahpahusa čađaheami dihte. Dakkár lassigolut sáhttet leat:
Man ollu sáhttá oažžut?
Sáhttá addojuvvot doarjjan sámegieloahpahussii gitta 65 000 ruvnno rádjái jagis juohke mánáidgárdeossodaga nammii.
Doarjja meroštallojuvvo ákkastallojuvvon ohcama vuođul ja daid mánuid ovddas go addojuvvo.
Eará gáibádusat:
Mánáidgárdi galgá geiget plána mas čilgejuvvo movt čađahuvvojit doaibmabijut mat gusket sámegieloahpahussii, ja makkár sámegielas addojuvvo oahpahus.
Gielda/mánáidgárdeeaiggát galgá duođaštit ahte mánáidgárddis lea sámi mánát ja ahte sis leat sámegielat bargit giellaoahpaheami várás.
Geat sáhttet oažžut doarjaga?
Lágádusat ja fágabirrasat ovttasbarggus mánáidgárddiiguin main lea sámigielfálaldat.
Masa sáhttá oažžut doarjaga?
Prošeavttat mat vuoruhuvvojit:
Man ollu sáhttá oažžut?
Doarjja meroštallojuvvo vuođustuvvon ohcama ja prošeaktačilgehusa vuođul dalle go dan ii sáhte meroštallat mearriduvvon meroštallannjuolggadusaid vuođul.
Eará gáibádusat:
Pedagogalaš ávdnasat ja duhkorasat galget ráhkaduvvot gustovaš rámmaplána vuođul. Kvalitehtaeavttut bohtet ovdan ortnega njuolggadusain.
Geat sáhttet oažžut doarjaga?
Masa sáhttá oažžut doarjaga?
Vuoruhuvvon prošeavttat:
Giellalávgunprošeavttat leat dakkár prošeavttat mat váikkuhit dasa ahte mánáidgárddit geahččaladdet ja árjjalaččat váldet atnui giellalávgunmálliid. Giellalávgunmálle lea giellaoahppanvuohki mas nubbigiella dahje vierisgiella geavahuvvo máná birrasiin. Deaddu biddjojuvvo dasa ahte oahppat giela eará doaimmaid bokte. Mánáidgárddis lea giellalávgunvuohki vuođđuduvvon dan prinsihppii ahte mánná oahppá sámegiela go lea mielde doaimmain, main bargit leat mielde addimin gielalaš evttohusaid mánáide.
Báikkálaš ovddidanprošeavttat leat prošeavttat mat leat mielde nannemin máná sámegiela báikkálaš árbevirolaš sámi kultuvrra bokte. Giellaoahpahanvuohkin sáhttá leat ahte mánáidgárddit geavahit resursaolbmuid giellamovttiideaddjin. Dat mearkkaša ahte ovtta olbmos dahje eanet olbmuin lea erenoamáš ovddasvástádus das ahte giella geavahuvvo, nannejuvvo ja ovddiduvvo viidáseappot mánáidgárddis. Prošeavttat julevsámi ja lullisámi guovlluin vuoruhuvvojit.
Man ollu sáhttá oažžut?
Doarjja meroštallojuvvo ákkastallojuvvon ohcama ja prošeaktačilgehusa vuođul, eanemusat 200 000 ru. Vuolimus doarjjamearri lea 40 000 ru.
Vejolaš eará erenoamáš gáibádusat:
Doarjjaoažžu galgá almmuhit ahte Sámediggi lea dorjon doaibmabiju/prošeavtta.
Prošeavttaid ja ovddidanbargguid oktavuođas vurdojuvvo ahte mánáidgárddit sáhttet oassálastit konferánssaide ja/ dahje semináraide ja muitalit iežaset vásáhusaid birra prošeaktabarggu oktavuođas.
Geat sáhttet oažžut doarjaga?
Sámi mánáidgárdi lea mánáidgárdi mii njuolggadusaiguin lea mearridan ahte mánáidgárdi doaimmahuvvo sámi giela ja kultuvrra vuođul. Mánáidgárdi galgá nannet mánáid identitehta sápmelažžan dainna lágiin ahte dat ovddida sámegiela geavaheami ja gaskkusta sámi kultuvrra. Mánáidgárddi jođihit sámegielat pedagogalaš bargit. Mánáidgárddi bargit hállet sámegiela ja doaibmagiellan lea sámegiella.
Sámi ossodat dáža mánáidgárddis lea ossodat mii galgá vuođđudit doaimmas sámi gillii ja kultuvrii. Mánáidgárdi galgá nannet máná identitehta sápmelažžan dan bokte ahte ovdánahttit sámegiela geavaheami ja sámi kultuvrra gaskkusteami bokte. Ossodaga bargit leat sámegielagat ja doaibmagiellan lea sámegiella.
Masa sáhttá oažžut doarjaga?
Doarjja galgá geavahuvvot lassigoluide mat leat sámi giellaoahpahusa čađaheami dihte. Dakkár lassigolut sáhttet leat:
Man ollu sáhttá oažžut?
Eará gáibádusat:
Mánáidgárddis mii lea sámegiela hálddašanguovllus, galgá mánáidgárddi doaibma leat vuođđuduvvon sámi gillii ja kultuvrii. Dát guoská maiddái bearašmánáidgárddiide.
Mánáidgárddi jahkeplánas galgá oidnot makkár doaibmabijut galget čađahuvvot nannet sámi giela ja kultuvrra.
Mánáidgárddis galget leat sámegielat bargit, geat árjjalaččat geavahit sámegiela sihke mánáid ja ollesolbmuid gaskka.
Gielda/mánáidgárdeeaiggát galgá duođaštit ahte mánáidgárdi vuođđuduvvo sámi gillii ja kultuvrii, ja ahte doppe leat sámegielat bargit ja sámegiella lea doaibmagiellan.
Datne maahtah stipendem åadtjodh jis datne studente aktene daejstie studijinie jaepien 2016:
Gie maahta stipendem ohtsedh?
Stipendi stoeredahke:
Stipendenjoelkedassine jollebe ööhpehtæmman jïjtsh nænnoestimmieh gååvnesieh reektemen, gïehtjedimmien, bååstedemaaksoen jïh hiejhtemen bïjre stipendeste, gaskem jeatjah:
Saemiedigkie lea jaepien 2016 raejeste elektrovneles ohtsemegoerem åtnose vaalteme stipendese. Ohtsije maahta ohtsemidie sïjse seedtedh tsïengelen 18.b. 2016 raejeste.
Vïhtesjadth dastegh ohtsije ij leah 18 jaepieh illeme, dïhte tjuara ohtsemem seedtedh akten eejhtegen ID-porten tjïrrh.
Gie maahta stipendem ohtsedh?
Stipende vadtasåvva learoehkidie mah saemien voestesgïeline, mubpiengïeline jallh ammesgïeline vaeltieh.
Almetjh mah stipendem dåastoeh tjuerieh elliestijjen learohkh jallh bielietijjen learohkh årrodh aktene byögkeles jååhkesjamme learoesijjesne Nöörjesne, gusnie maahta ööhpehtimmiedåarjoem åadtjodh öörnegistie Statens lånekasse for utdanning.
Almetjh mah leah nöörjen staatenårrojh, jallh reaktam utnieh jïjtjemse registreradidh goh nöörjen staatenårrojh jïh leah ektiedamme akten byögkeles jååhkesjamme learoesæjjan Sveerjesne jïh Såevmesne jïh mah reaktam utnieh dåarjoem ohtsedh öörnegistie Statens lånekasse for utdanning Nöörjesne, maehtieh aaj stipendem ohtsedh. Daah learohkh tjuerieh lissiebïevnesh seedtedh faagelohkehtæjjeste man daltesasse lïerehtimmie sjeahta Saemiedigkien njoelkedassi mietie; saemien voestesgïeline, mubpiengïeline jallh ammesgïeline.
Ohtsememierie
Ohtsijh maehtieh ohtsemh skuvlejaapan 2015/16 seedtedh 15.01. 16 raejeste 31.03.16 raajan. Ohtsemh gïetesuvvieh iktemearan. Ohtsemh mah seedtesuvvieh 31.03.16 mænngan eah gïetesovvh.
Aerviedimmienjoelkedassh
- 7 500 kråvnah vadtasuvvieh learoehkidie mej saemien voestesgïeline.
- 5 500 kråvnah vadtasuvvieh learoehkidie mej saemien mubpiengïeline.
- 3 000 kråvnah vadtasuvvieh learoehkidie mej saemien ammesgïeline.
Jeatjah bïevnesh:
- Daelie Saemiedigkien elektrovneles ohtsemegoere stipendese. Ohtsije tjuara dan åvteste sïjse tjaangedh ID-porten tjïrrh juktie goerem dievhtedh. Dastegh ohtsije lea vuelelen 18 jaepieh, dïhte tjuara ohtsemem sïjse seedtedh akten eejhtegen ID-porten tjïrrh.
- Ohtseme stipenden bïjre tjuara tjaalasovveme årrodh Saemiedigkien ohtsemegoeresne.
Gosse ohtseme gïetesåvva Saemiedigkie sæjhta skuvline jallh fylhkentjïeltine govlesadtedh juktie vihtiestimmiem åadtjodh ohtsije lea elliestijjen jallh bielietijjen learohke jïh mij åtneme jïh annje åtna saemien voestesgïeline, mubpiengïeline jallh ammesgïeline skuvlejaepien 2015/16.
Ohcanáigemearri: Rabas ohcanáigemearri.
Sámediggi sáhttá ruhtadit veahkkin čuovvovaš doaimmaid:
Veahkehit ruhtadit ovttasbargoprošeavttaid fylkkasuohkaniiguin maiguin Sámedikkis lea ovttasbargošiehtadus.
Meroštallannjuolggadusat:
Oktiibuot ii sáhte almmolaš doarjja leat eanet go 70% prošeavtta/ doaimma goluide mat leat biddjon rehketdollui. Ovddidanprošeavttain sáhttá stuorit oassi dohkkehuvvot.
Regionálaovddidanprošeavttaide: Sámediggi sáhttá doarjut gitta 40% rádjái dohkkehuvvon gollomeroštallamis, eanemusat 400 000 ruvnnuin.