15.11 Lávdedáidda
Sámi lávdedáidaga
hárrái lea
erenoamáš hástalussan
go sámi guovlluin ii leat
nana teáhterárbevierru.
Sámediggi addá doarjaga
guovtti s��mi teáhterii, Beaivváš Sámi
Teáhterii, gos čájáhallet
davvisámegillii, ja Åarjelhsaemien
teatere, go čájáhallet
oarjelsámegillii ja dárogillii.
Dát evttohus válddahallojuvvo
legabut sierra stuorradiggedieđáhusas lávdedáidaga
birra maid Kultur- ja girkodepartemeanta buktá ovdan.
15.11.1 Beaivváš Sámi Teáhter
Beaivváš Sámi
Teáhter ásahuvvui
friddja lávdejoavkun 1981:s
ja dat lea ožžon
doarjaga stáhtabušeahta
bokte 1987 rájes. Beaivváš Sámi
Teáhter galgá ovddidit
teáhterdoaimma sámegillii
ja dainna vugiin gaskkustit sámi
kultuvrra. Teáhter galgá fitnat Norgga
sámi guovlluin, muhto dat
bargá maid muhtin muddui
ránnjáriikkaid sámi
guovlluin. Beaivváža teáhterárbevirrui
gullet erenoamážit
sámi giella, sámi
muitalanárbevierru ja luođi iešguđetlágan
hápmi.
2005:s guorahalai teáhter
iežas dili ja dalle gávnnahii
Beaivváš Sámi Teáhter
ahte áigot bargat golmmain áššiin
vai Beaivváža
erenoamáš vejolaš-vuođat váldojuvvoše
vuhtii: Ođđa teáhtervistti
hukset, oččodit
eambbo olbmuid bargui ja oahpahit sámegielat neavttáriid
ja maid lassánahttit bušeahta.
Bušeahttajagi 2002 sirdojuvvui hálddahuslaš ovddasvástádus Beaivváš Sámi
Teáhtera badjel Sámediggái.
Stáhta Kultur- ja girkodepartemeantta
bokte eaiggáduššá ain
40 pst. teáhtera
ossosiin. Eará ossosat leat
juogaduvvon; Guovdageainnu suohkanis leat 40 pst. Sámi
Eatnansearvvis ja Norgga Sámiid Riikkasearvvis
gis 10 pst. goappásge.
Dál lea Sámedikkis ovddasvástádus
ruhtadit teáhtera doaimma
ja hálddahusa. Kultur- ja
girkodepartemeanta lea árvvoštallan
ahte Sámedikkis berre leat
stáhtalaš eaiggátvuohta
teáhtera ektui. Danne Kultur-
ja girkodepartemeanta ávžžuha ahte
departemeantta oasuspoasta Beaivváš Sámi
Teáhteris sirdojuvvo Sámediggái
mávssu haga.
15.11.2 Åarjelhsaemien Teatere
Åarjelhsaemien teatere ásahedje
Norgga ja Ruoŧa sámit
1985:s. Teáhter lea lávdedáiddafálaldat
oarjelsámiiide ja das lea
deatalaš doaibma go lea sáhka
oarjelsámi gielas ja identitehta
nannemis. Teáhter lea Muoffis
ja Deartnás. Oarjelsámi
teáhter lea prošeaktateáhter,
muhto lea 2006 rájes ožžon
bistevaš doaibmadoarjaga Sámedikkis.
15.11.3 Riikkateáhter
Riikkateáhtera doaibma
lea viiddis ja Riikkateáhter
deattuha alddiineaset galgat leat dakkár čájálmasaid
mat gusket buohkaide. Sámi
lávdeovdanbuktimat galget
leat oassin Riikkateáhtera
doaimmas ja danne lea plánejuvvon
ráhkadit ovttasbargobuvttadeami
Riikkateáhteriin ja Beaivváš Sámi
Teáhteriin 2009:s gos galget čájehit
William Shakespeare bihtá «Stoarbma».
Dalle galget joavkkus leat mielde Beaivváš Sámi Teáhtera
ja Riikkateáhtera neavttárat.
15.11.4 Eará teáhterat
Hålogallándda
teáhter lea Romssa ja Finnmárkku
guovloteáhter ja dat lea Romssas
gávpogis. Teáhter
lea jeavddalaččat
mátkkiin ja teáhtera čájálmasain boahtá ovdan
sámi kultuvra ja dat maid sámi
kultuvra mearkkaša dán
guovllus. Hålogaland teáhteris
leat jeavddalaččat guossečájálmasat
main leat mielde sámi dáiddárat
ja Beaivváš Sámi
Teáhter čájeha bihtáidis
Hålogalándda teáhtera lávddiin
go lea Romssas.
Nordlándda teáhteris
ja Åarjelhsaemien teáhteris
lea leamaš bistevaš ovttasbargu
geavatlaččat
ja dáiddalaččat
1999 rájes. Goappaš teáhterat
leat Muoffis. Åarjelhsaemien teáhteris
lea kantursadji Nordlándda
teáhtera ođđa
visttis. Goappaš teáhtera
atnet Nordlándda teáhtera
turneaorganisašuvnna, rusttegiid
ja fievrruid. Goappaš teáhteriin
nannejuvvo erenoamáš gelbbolašvuohta fágalaš lonohallama
bokte. Ovttasbargu lea maid fylkkas oktavuođadahkkin
gaskal sámi ja dáčča
kultuvrra.
Hedmárkku teáhteris
lea maid bistevaš ovttasbargu Åarjelhsaemien teáhteriin.
Earret eará de luoikkai Hedmárkku
teáhter 2007:s teknihka
ovtta prošektii maid Åarjelhsaemien
teáhter čađahii
Elgås Engerdála
suohkanis.