2.9 Erenoamážit
mariidna suorggi birra, ILO-konvenšuvnna
nr. 169 artihkal 15 gč 13
Sámi guolásteapmi
lea maŋimus jagiid garrasit
vahágahttojuvvon lihkostuvakeahtes
guolástushálddašeami geažil
ja dan ekologalaš váikkuhusaid
geažil. Go ledje sullii
logi jagi beassan dadjat jo friija bivdit ollu sámi
vuonain, de ásahedje eiseválddit
nu gohčoduvvon fanaseriid
1989 čavčča. ággan
geavahuvvui earret eará 1979 – 88 jagiid
njurjoleavvan, gonagasreappá leavvan
ja feastonuohttefatnasii badjelmeare bivdin. Odne lea duohta dilli
ahte sámi guollebivdu lea áitojuvvon
ja ahte dađistaga eanet sápmelaš guolásteaddjit
leat massán ja dađistaga
masset iežaset guolástanvuoigatvuođaid.
Sámi guolástusaid
dilli lea maŋimus jagiid
leamaš hui duođalaš.
Geigedettiin Riddoguolástuslávdegotti
evttohusa dajai lávdegotti
jođiheaddji, ovddeš alimusriektejustitiárius
Carsten Smith, ahte :
«Flere faktorer har frembrakt den nåværende kritiske
situasjon for sjøsamene. Men vesentlig blant de kulturelt
nedbrytende faktorer har vært en hundreårig fornorskningspolitikk,
som rammet sjøsamene med særlig tyngde. Staten
har nå en mulighet – og antakelig den siste sjansen – til å rette
opp en del av skadevirkningene av denne politikken. «
(Máŋga
beali leat buvttihan dálá váttis
dili mearrasámiide. Muhto čuohtejagi
dáruiduhttinpolitihkka lea
leamaš dehálmeamos
kultuvrralaččat
bilideaddji, ja lea čuohcan mearrasámiide
erenoamáš garrasit. Stáhtas
lea dál vejolašvuohta – ja várra
maŋimus vejolašvuohta – njulget
oasi dán politihka vahátváikkuhusain.)
Konsultašuvnnat Riddoguolástuslávdegotti bargomearrádusa
birra ja ovttasdoaibmanvugiid birra jahkásaš guolástusmuddemiin
Sámedikki ja Guolástus-
ja riddodepartemeantta gaskasaš konsultašuvnnaid
oktavuođas Riddoguolástuslávdegotti bargomearrádusa
birra dollojuvvui hálddahuslaš konsultašuvdnačoahkkin
jahkásaš guolástusmuddemiid
ovttasdoaibmama prosedyraid birra. Dás
bohte ovdan hui stuorra erohusat das guđe álbmotrievttálaš njuolggadusat
adnojuvvojit relevántan
mariidna suorgái. Departemeanta
manai nu guhkás ahte čuoččuhii
ahte ii mihkkege osiid ILO-konvenšuvnnas
nr. 169 gusto mariidna suorgái.
Sámediggi lea deattuhan
ahte lea čielgasit boasttu áddejupmi
mii lea vuođđu
departemeantta oidnui. Dan lassin ahte konvenšuvnna vuosttaš oasi
konsultašuvdnanjuolggadusat
gustojit, čujuha Sámediggi maiddái
dasa ahte stáhta eiseválddit ILO-konvenšuvnna
nr. 169 artihkkala 13 nr. 1 vuođul
leat geatnegahttojuvvon čájehit
«… respekt for den særlige betydning
for vedkommende folks kultur og åndelige verdier av de
landområder og/eller territorier der de lever
eller bruker på annen måte, og spesielt de kollektive
sidene av dette forholdet.»
(...árvvusatnit dan erenoamáš mearkkašumi
mii dain eanaguovlluin ja/dahje territoriain lea, gos guoskevaš álbmot ássá dahje
maid dat muđui geavaha, sin
kultuvrii ja vuoiŋŋalaš árvvuide,
ja erenoamážit
dán oktavuođa
kollektiiva beali.)
Dakkár árvvusatnin
galgá earret eará boahtit
ovdan dakko bokte ahte dohkkehuvvo álgoálbmogiid
vuoigatvuohta beassat oassálastit
almmolašrievttálaš resursahálddašeapmái
ILO-konvenšuvnna nr. 169
artihkkala 15 nr. 1 vuođul.
Vaikke vel čujuhuvvo ge «eatnamiidda» artihkkalis
15 nr. 1, de lea dattetge lunddolaš dulkot
dán mearrádusa veaháš viidábun
go dan mii čuožžu
14. artihkkalis. Sivvan dasa lea 13. artihkkala nr. 2 mas daddjojuvvo
ahte
«Sániin «eatnamat» oaivvilduvvojit
15. artihkkalis maiddái
guovllut, dl. olles dat biras mas dát álbmogat ásset
dahje man dat muđui geavahit.»
Lea lunddolaš dulkot
doahpaga «olles dat biras» maiddái
sisttisdoallat mariidna guovlluid doppe gos dat leat lunddolaš oasit álgoálbmoga
birgenguovlluin; ee. bivdima ja guolásteami
bokte ja eará luondduresursaávkkástallama
bokte. Nappo sisttisetdollet 15. artihkkala nr. 1 vuoigatvuođat
eai dušše
eanaguovlluid luodduresurssaid, muhto maiddái álgoálbmogiid árbevirolaš ávkkástallanguovlluid
resurssaid. Sámi vuoigatvuođalávdegotti álbmotriektejoavku
suokkardii dáid mearrádusaid
vuđolaččat
ja konkluderii dainna ahte
«… de beste grunner taler derfor for å legge
til grunn at også sjøområder er omfattet
av bestemmelsene i artikkel 15 og 16 …».
(... buoremus ákkat bealuštit
danne dan vuđđuibidjama
ahte maiddái mearraguovlluide
gustojit artihkkaliid 15 ja 16 mearrádusat
...)
Geatnegasvuohta erenoamážit
sihkkarastit álgoálbmogiidda
vuoigatvuođaid 15. artihkkala
geahča 13. artihkkala, bidjá maiddái ávnnaslaš gáibádusaid
stáhtii dainna lágiin ahte
go mearrida bivdoeari, juohká eriid
ja mearrida eará muddemiid,
de dat galgá váldit
vuhtii álgoálbmoga beroštusaid.
Maiddái Riddoguolástuslávdegoddi
lea gávnnahan loahppajurddan
ahte ILO-konvenšuvdna nr.
169 gusto guolásteapmái
Finnmárkku riddoguovlluin.
Bálddalas proseassat
mariidna suorggis, Stuorradiggedieđáhusat struktuvraváikkuhangaskaomiid
birra ja gonagasreappá birra
Dan botta go Riddoguolástuslávdegotti čielggadeapmi
dahkkojuvvui, leat golbma stuorra bálddalas
proseassa leamaš jođus
mariidna suorggis Norggas. Ráđđehus
lea geigen guokte Stuorradiggedieđáhusa,
nubbi bivdofatnasiid struktuvraváikkuhangaskaomiid
birra ja nubbi fas Gonagasreappá birra.
Dan lassin lea ođđa
Mearraresaláhka dohkkehuvvon.
Sámediggi lea konsulterejuvvon
buot golmma proseassas ja lea leamaš garrasit
dan vuostá ahte ráđđehus
lea duvdán ovddabeallái álgoálbmotgažaldaga
buot golmma proseassas čujuhettiin
Riddoguolástuslávdegoddái
mas earret eará geográfalaččat
lei mealgat gáržžit
bargomearrádus. Sámedikki
oaidnu lea čuvvon áššiid
ja lea refererejuvvon dan golmma proseassa maŋimus
proseassas, St.dieđ. nr.
40 (2006 – 2007) Gonagasreappá hálddašeapmi čuoggáš 5.3.2
mas daddjojuvvo:
«Sametinget har gitt uttrykk for at urfolksperspektivet
skulle vært inkludert i meldingen, slik regjeringen, etter
Sametingets syn, er forpliktet til etter nasjonal rett og folkeretten.
Sametinget bemerker at selv om Kystfiskeutvalget er i gang med en
utredning, er ikke alle aspekter ved urfolksrettigheter berørt
der.
Sametinget kan ikke akseptere at urfolksspørsmålet
skyves ut til parallelle og etterfølgende prosesser ved å avvente
Kystfiskeutvalgets konklusjoner. Sametinget understreker at Kystfiskeutvalget springer
ut av en annen lovprosess, og at utvalgets mandat gjelder samer
og andres rett til fiske i havet utenfor Finnmark og inneholder
ingen eksplisitt passus om uttak av kongekrabbe. Sametinget kjenner
heller ikke til at Kystfiskeutvalget har fått informasjon
om at enda et nytt saksområde skal skyves inn under utvalgets
arbeid.
Sametinget har videre vist til at Fiskeri- og kystdepartementet
i forbindelse med konsultasjonene om Kystfiskeutvalget var opptatt
av å begrense utvalgets mandat i størst mulig
grad, under henvisning til etterfølgende prosesser. Departementet var
helt tydelig på at ordlyden i mandatet skulle være
begrenset til fiske, og ikke til viltlevende marine ressurser. Sametinget
bemerker at innenfor et kort tidsrom er dette den tredje oppfølgende prosess
på rad der Fiskeri- og kystdepartementet ikke ønsker å drøfte
urfolksperspektivet i tilknytning til ressursene i havet, men viser
til at man avventer konklusjonene fra Kystfiskeutvalget. Både
hver for seg og samlet utgjør dette etter Sametingets syn
et bevisst brudd på folkeretten fra departementets side.»
(Sámediggi lea dovddaha
ahte álgoálbmotoaidnu
galggai leat mielde dieđáhusas,
nu mo ráđđehus,
Sámedikki oainnu mielde,
lea geatnegahttojuvvon nationála
rievtti ja álbmotrievtti
vuođul. Sámediggi
mearkkaša ahte vaikke vel Riddoguolástuslávdegoddi
lea ge bargamin čielggademiin,
de eai leat buot álgoálbmotvuoigatvuođat
guoskkahuvvon das. Sámediggi
ii sáhte dohkkehit ahte álgoálbmotgažaldat
duvdojuvvo buohtalas ja maŋit
proseassaide vuorddidettiin Riddoguolástuslávdegotti loahppajurdagiid.
Sámediggi deattuha ahte Riddoguolástuslávdegoddi
lea riegádan eará láhkaproseassas,
ja ahte lávdegotti bargomearrádus
gusto sámiid ja earáid
guolástanvuoigatvuhtii mearas
bivdit Finnmárkku olggobealde ii
ge das daddjojuvvo čielgasit
gonagasreappá bivdima birra.
Ii ge Sámediggi dieđe
das maidege ahte Riddoguolástuslávdegoddi
lea ožžon
dieđuid dan birra ahte vel
okta ođđa áššesuorgi
lea biddjojuvvon lávdegotti
bargui. Sámediggi lea viidáseappot čujuhan
dasa ahte Guolástus- ja
riddodepartemeanta konsultašuvnnaid
oktavuođas Riddoguolástuslávdegotti
birra, háliidii ráddjet
lávdegotti bargomearrádusa nu
ollu go vejolaš, čujuhettiin čuovvu proseassaide.
Departemeanta let áibbas čielggas
das ahte bargomearrádusa hámuheapmi
galggai ráddjejuvvot guolástussii,
ii ge ealli mariidna resurssaide. Sámediggi
mearkkaša ahte oanehis áiggis
lea dát goalmmát čuovvolanproseassa
mas Guolástus- ja riddodepartemeanta
ii háliit ságaškuššat álgoálbmotperspektiivva
mearraresurssaid oktavuođas,
muhto čujuha dasa ahte sii
leat vuordimin Riddoguolástuslávdegotti
loahppajurdagiid. Sihke bođuid
ja čoahkis dát
lea Sámedikki oainnu mielde álbmotrievtti
dihtomielalaš rihkkun departeantta
bealis.)
Mearraresaláhka
Mii guoská Mearraresaláhkii,
de gulai álggos Mearraresalávdegotti mandáhtii
váldit mielde álgoálbmogiid
vuoigatvuođaid čielggadussii
ja evttohussii. Lávdegotti eanetlohku
hilggui dattetge dán geavadis,
ja vaikke vel unnitlogus lei bures vuođđuduvvon
votum, de eanetlohku ii vuosttaldan dan. Departemeanta ii čuovvolan unnitlogu
evttohusa ii ge eanetlogu váilevaš mandáhtaollašuhttima, muhto čujuhii
baicce dan čielggadeapmái
maid Riddolávdegoddi lei
dahkamin. Proposišuvnnas
lei Sámedikki čuovvovaš mearkkašupmi
kapihttalis 10.4:
«Sametinget har gjennom sin høringsuttalelse og
gjennom hele konsultasjonsprosessen gjort det klart at havressursloven
må være innenfor udiskutable folkerettslige rammer.
For at staten Norge ikke skal bryte sine folkerettslige forpliktelser overfor
samene som urfolk er det helt nødvendig at havressursloven
anerkjenner og sikrer det samiske folks adgang til utnyttelsen av
de fornybare marine ressurser, og at samene som urfolk gis adgang
til deltagelse i forvaltningen av disse.
Sametinget gjorde det på et tidlig stadium i prosessen
klart at statlige myndigheters forpliktelser overfor samene som
urfolk er en sentral og viktig del av den helhet loven vil måtte
utgjøre, noe som understøttes både av
lovens virkeområde og av havressurslovutvalgets mandat.
Sametinget har understreket at de samiske rettigheter til havressursene
følger av grunnlov, av sedvane og av folkeretten og følgelig
ikke kan marginaliseres. Sametinget har framhevet at de deler av
havressurslovutvalgets mandat som ikke ble oppfylt hva gjelder samiske
rettigheter til havressursene, måtte følges opp
i departementets arbeid og konsultasjoner med Sametinget om lovforslaget.
Sametinget har klart gitt uttrykk for at det ikke er tilstrekkelig
at dette løses ved at man henviser til parallelle eller etterfølgende
prosesser.
Sametinget er kritisk til at departementet likevel har valgt
en behandlingsform der kun deler av loven skal fremmes, fordi det
vil umuliggjøre en nødvendig helhetlig behandling.
Sametinget understreker at en slik behandlingsform innebærer
at departementet fremmer en proposisjon som er en videreføring
av et forslag til en havressurslov som bygger på ufullstendige
premisser og heller ikke er tilstrekkelig vurdert. Dette er et forhold som
har gjort det svært vanskelig for partene å konsultere
seg frem til enighet i denne saken.
Sametinget vil i tillegg understreke at når det gjelder
Kystfiskeutvalgets utredning som departementet viser til og de forslag
dette vil avstedkomme, ligger det her flere begrensninger i utvalgets
mandat i forhold til det virkeområde en fremtidig havressurslov
skal favne over. Det klareste eksempel på dette er de ulike
geografiske virkeområder som ligger i forslaget til havressurslov
og i Kystfiskeutvalgets mandat. Sametinget viser til at disse begrensingene
var noe departementet selv insisterte på blant annet under
henvisning til at det ville komme senere lovprosesser, som havressursloven.
Departementets valgte behandlingsform av havressursloven vil dermed
føre til at man likevel må gjøre oppfølgende
lovarbeid både for de områder som omfattes og
som ikke omfattes av Kystfiskeutvalgets mandat.
Sametinget har på denne bakgrunn vært helt tydelig
på at når departementet likevel ønsker å avvente
Kystfiskeutvalgets konklusjoner før disse grunnleggende
forhold innarbeides i lovteksten vil det naturligste stadig være
at man også avventer med å fremme proposisjonen
som sådan, slik at urfolksrettighetene kan innarbeides
slik statlige myndigheter er forpliktet til.
Sametingets subsidiære posisjon har innebåret at
Sametinget ikke motsetter seg at loven fremmes nå, men
at det i proposisjonen framkommer at og hvordan Regjeringen raskt
forplikter seg til å følge opp urfolksdimensjonen.
Sametinget har funnet grunn til å presisere at en eventuell
tilslutning til havressursloven som helhet bare kan gis når
det foreligger et proposisjonsforslag på bakgrunn av Kystfiskeutvalgets utredning,
og det nødvendige oppfølgende tilleggsarbeid utover
Kystfiskeutvalgets nåværende mandat. Avgjørende
for Sametingets endelige standpunkt vil her være hvorvidt
lovens helhet da omsider vil være innefor udiskutable folkerettslige rammer.
Sametinget legger til grunn at departementet i det oppfølgende
arbeid snarest utarbeider et grunnlagsmateriale for reelle og substansielle konsultasjoner.
Konkrete lovforslag må som et resultat av dette utarbeides
og en snarlig og oppfølgende proposisjon må fremmes
for Stortinget i inneværende stortingsperiode.»
(Sámediggi lea iežas
gulaskuddancealkámušas
ja olles konsultašuvdnaproseassas
deattastan ahte mearraresursaláhka
ferte leat čielgasit álmotrievttálaš rámmaid
siskkobealde. Amas Norgga stáhta
rihkkut iežas álbmotrievttálaš geatnegasvuođaid sápmelaččaide álgoálbmogin,
de lea áibbas dárbbašlaš ahte
mearraresursaláhka dohkkeha
ja sihkkarastá sámi álbmoga vejolašvuođa
beassat ávkkástallat
ođasmuvvi mariidna resurssaiguin,
ja ahte sámit álgoálbmogin
besset oassálastit dáid hálddašeapmái.
Sámediggi deattuhii árrat
proseassas ahte stáhta eiseválddiid
geatnegasvuođat sápmelaččaide álgoálbmogin
lea guovddáš ja dehálaš oassi
dan ollisvuođas maid láhka ásaha,
maid sihke lága doaibmguovlu
ja mearraresursalávdegott
bargomearrádus dorjot. Sámediggi
lea deattuhan ahte sámi
vuoigatvuođat mearraresurssaide čuovvu vuođđolágas,
dološvieruin ja álbmotrievttis
ja danne eai sáhte marginaliserjuvvot.
Sámediggi lea deattuhan
ahte dat oasit mearraresursaláhkalávdegotti
bargomearrádusain, mat eai
ollašuhttojuvvon sámi
vuoigatvuođa ektui mearraresurssaide,
fertejit čuovvoluvvot departemeantta barggus
ja konsultašuvnnain Sámedikkiin
láhkaevttohusa birra. Sámediggi
lea čielgasit dovddahan
ahte ii leat doarvái ahte
dát čovdojuvvo čujuhettiin buohtalas
dahje čuovvu proseassaide.
Sámediggi lea kritihkalaš dasa
ahte departemeanta dattetge lea válljen dakkár
meannudanvuogi mas dušše oasit
lágas galget ovddiduvvot,
danne go dat dahká veadjemeahttumin dárbbašlaš ollislaš meannudeami.
Sámediggi deattuha ahte
dakkár meannudanvuohki mearkkaša
ahte departemeanta ovddida proposišuvnna
dakkár mearraresursalága
evttohusa joatkkan, mii lea vuođđuduvvon
váilevaš eavttuide
ii ge leat dohkálaččat árvvoštallojuvvon.
Dát lea dagahan hui váttisin
oasehasaide konsultašuvnnaid
bokte soahpat dán áššis. Sámediggi
háliida dan lassin deattuhit ahte
mii guoská Riddoguolástuslávdegotti čielggadeapmái
mas departemeant čujuha
ja daidda evttohusaide mat bohtet dan vuođul, de
leat dás máŋga gáržžideami
lávdegotti bargomearrádussii
dan doaibmaviidodaga ektui mii galgá gullat
boahttevaš mearraresursaláhkii. Čielgaseamos
ovdamearka dasa leat dat iešguđet
geográfalaš doaibmaguovllut
mat bohtet ovdan mearraresursalágas
ja Riddoguolástuslávdegotti bargomearrádusas.
Sámediggi čujuha
dasa ahte dáid gáržžidusaid
háliidii departemeanta ieš earret
eará čujuhettiin
dasa ahte bohte láhkaproseassat maŋŋá,
nu mo mearraresursaláhka.
Dat meannudanvuohki maid departemeanta válljii
mearraresursalága oktavuođas,
mielddisbuktá nappo ahte
dattetge ferte čuovvolit
láhkabargguin sihke daid
guovlluide maidda Riddoguolástuslávdegotti
bargomearrádus gusto ja
daidda guovlluid maidda dat ii gusto. Dán
vuođul lea Sámediggi leamaš áibbas čielggas
das ahte go departemeanta dattetge hálliida
vuordit Riddoguolástuslávdegotti
loahppajurdagiid ovdalgo dát
vuođđobealit siskkáldahttojuvvojit
láhkatekstii, de livččii
ain leat lunddoleamos vuordit proposišuvnna
ovddidemiin vai sáhttet siskkáldahttit álgoálbmotvuoigatvuođaid
nu mo stáhta eiseválddit
leat geatnegasat dahkat.
Sámedikki subsidiára
oaivil lea mielddisbuktán
ahte Sámediggi ii vuosttal lága
ovddideami dál, muhto ahte
proposišuvnnas boahtá ovdan
ahte ja mo Ráđđehus
jođánit
geatnegahttojuvvo čuovvolit álgoálbmotbeali.
Sámediggi lea gávnnahan
siva aiddostahttit ahte vejolaš miehtan
ollislaš mearraresursaláhkii
dušše sáhttá dáhpáhuvvat
go lea gárvvis dakkár
proposišuvdnaevttohus mii
ovddiduvvo Riddoguolástuslávdegotti čielggadusa
vuođul, ja dakkár lassibarggu
dárbbašlaš čuovvoleapmi
mii fátmmasta viidábun
go Riddoguolástuslávdegotti
dálá bargomearrádus.
Sámedikki loahpalaš oaivilii
lea mearrideaddjin dat ahte ollislaš láhka
dalle lea eahpitkeahttá álbmotrievttálaš rámmaid
siskkobealde. Sámediggi
bidjá vuođđun
ahte departemeanta iežas čuovvolanbarggus fargga
buvttada vuođđoávdnasiid duohta
ja substensiála konsultašuvnnaide.
Konkrehta láhkaevttohus
ferte dán vuođul
ráhkaduvvot ja proposišuvda ferte
fargga ovddiduvvot Stuorradiggái dán
stuorradiggeáigodagas.)
Riddoguolástuslávdegotti
evttohus
Riddoguolástuslávdegotti
evttohus geigejuvvui guovvamánu
18. b. 2008 ja almmuhuvvui čielggadussan
NOU 2008: 5 Retten til fiske i havet utenfor Finnmark (guolástanvuoigatvuohta ábis
Finnmárkku olggobealde). Lávdegoddi
lea čohkken evttohusaidis
12 váldočuoggán:
Nannejuvvo prinsihppan ahte álbmogis mii ássá Finnmárkku
vuonain ja rittuin lea guolástanvuoigatvuohta ábis
Finnmárkku olggobealde historjjálaš geavaheami
vuođul ja álbmotrievtti
njuolggadusaid vuođul álgoálbmogiid
ja minoritehtaid birra.
Dát guolástanvuoigatvuohta
gusto buot álbmotjoavkkuide.
Vuoigatvuhtii gullá vuoigatvuohta
bivdit iežas atnui; dasto
vuoigatvuohta álggahit guolástanealáhusa;
ja viidáseappot vuoigatvuohta
fidnoguolásteaddjin bivdit
dan mađe ahte dat addá vuođu
ruovttudollui, jogo ealáhusláhkin
okto dahje ovttas eará ealáhusain.
Dát lea vuoigatvuohta mii
ovttaskas guolásteaddjis
lea guolástuseiseválddiid
ektui, ja mii ii gáibit
ahte guolásteaddji ferte
oastit eari.
Vuoigatvuohta mearkkaša
ahte lávdegoddi vástida
positiivvalaččat gažaldahkii
uhcimuseari birra. Uhcimusearri ii gusto dušše
daidda fatnasiidda mat leat oaneheabbut go logi mehtera, muhto buot
guolásteaddjiide geat ásset Finnmárkkus.
Vuonain lea sierra guolástanvuoigatvuohta dain
olbmuin mat ásset dan vuonas, lágas
gohčoduvvon vuotnavuoigatvuohta.
Regionála stivrenorgána sáhttá dárkilet árvvoštallama
vuođul árvvoštallat
earáide ge guolástanlobi.
Vuonaid olggobealde lea guolásteaddjiin geat ásset
olggobealde Finnmárkku, guolástanvuoigatvuohta
seamma dásis go finnmárkkuguolásteaddjiin
ge lea.
Regionála stivrenorgána ásahuvvo,
lágas gohčoduvvon Finnmark
fiskeriforvaltning (Finnmárkku guolástushálddahus),
man stivrii Finnmárkku fylkkadiggi
ja Sámediggi válljeba
golbma lahtu goabbáge. Dát
stivrenorgána addá njuolggadusaid
fanasturrodaga birra ja bivdosiid geavaheami birra ábis
gitta njeallje mearramiilla rádjai
olggobealde vuođđolinnjáid.
Regionála stivrenorgána oažžu
válddi vuostáiváldit
ja juohkit eriid ja lobiid ja čađahit
eará skihkidemiid buorrin
Finnmárkku vuonaide ja riddoguolásteapmái.
Dat earit mat juogaduvvojit dán
láhkai, galget leat persovnnalaččat
ii ge daiguin sáhte gávppašit.
Stáhta oažžu
lágalaš ovddasvástádusa
lágidit regionála
stivrenorgánii nu ollu resurssaid,
kapitálan, earrin dahje
bivdolohpin, ahte Finnmárkku
mearrasámi kultuvrra ja
eará riddokultuvrra ávnnaslaš vuođđu
sihkkarastojuvvo.
Dan lassin deattuha lávdegoddi máŋga
eaŋkildoaibmabiju mat maiddái
váikkuhivčče
nannet Finnmárkku vuotna-
ja riddoguolásteami.
Finnmárkkukommišuvdna
galgá meannudit vejolaš gáibádusaid dohkkehit
vuoigatvuođaid vuotna- ja
riddoguovlluin olggobealde Finnmárkku.
Lávdegotti evttohus
mearkkaša buohkanassii sierra
riddoguolástusavádaga Finnmárkui,
lágas gohčoduvvon Finnmárkkuavádat.
Sámediggi lea dan rájes
go dat ásahuvvui, geavahan
vuođđun
ahte sápmelaččain
ja dáid guovlluid álbmogis
muđui leat vuoigatvuođat guolástussii
ja eará ođasmuvvi
mariidna resurssaide riddolagaš guovlluin. Sámediggi
lea atnán mearrideaddjin
ahte šaddá dakkár guolástushálddašeapmi
mii lea vuođđuduvvon
lagašvuođa-
ja sorjavašvuođaprinsihppii. Finnmárkkuláhkaproseassa
rájes lea Sámediggi
deattuhan ahte dát sáhttá dušše
dahkkojuvvot go mearriduvvojit konkrehta láhkanjuolggadusat mat
dohkkehit ja nannejit sápmelaččaid
guolástanvuoigatvuođa,
ja mat sihkkarastet sápmelaččaide
vuoigatvuođa oassálastit
almmolašrievttálaš resursahálddašeapmái.
Sámediggái
lea áibbas mearrideaddji
oažžut
lága mii čielgasit lea álbmotrievttálaš rámmaid siskkobealde.
Riddoguolástuslávdegotti evttohan
finnmárkkuguolástusláhka mearkkaša
lávkki rivttes guvlui. Sámediggi
deattuha seammás ahte bargu finnmárkkuguolástuslágain maiddái
ferte mielddisbuktit ahte fargga álggahuvvo
bargu daid guovlluid várás
mat leat lulábealde Finnmárkku,
nu mo Sámediggi lea deattuhan
dárbbašlažžan.
Sámedikki dievasčoahkkin
lea miessemánus 2008 ollislaš árvvoštallama
maŋŋá,
mas eaktuduvvo ahte Riddoguolástuslávdegotti
evttohus ii mielddisbuvtte viiddes rievdadusaid boahttevaš gulaskuddamiin
ja konsultašuvdnaproseassas
Sámedikkiin, mearridan rávvet
Stuorradikki dohkkehit áššedovdijoavkku
evttohusa nu mo dat lea dál.