Giela muitalusat/Giela giehto. Det samiska språket – tre generationer berättar
Projektets hemsida hittar du här >>
De samiska språkens situation är starkt hotade. Flera samiska språk räknas, enligt UNESCO, till de mest hotade språken i världen. För att de samiska språken skall kunna bestå som levande språk krävs därför kraftiga insatser. Projektet vill undersöka tre generationers samiska språkanvändning. Målsättning är att samer själva ska få berätta om vilka möjligheter och önskemål som finns vad gäller de samiska språken. Projektets centrala frågeställningar är:
- När och var talar vi samiska?
- Om vad, och med vilka talar vi samiska?
- Har vi alls möjlighet att tala samiska?
- Om vi inte talar samiska, gör vi något för att lära oss samiska, i så fall vad?
- Vilka förutsättningar har vi för att överföra samiska till våra barn och barnbarn eller stötta deras samiska språk?
Projektets målgrupp är enskilda samer inom det centralsamiska området med fokus på det lokala samhället där Jokkmokk och Tysfjord ingår. I detta område talas både lule- och nordsamiska. Samisk språkanvändning hindras inte av riksgränser.
I projektet har en bok med samisk skyltning producerats. Boken lyfter vikten av samisk skyltning och att göra samiskan synlig i vår vardag. I språkprojektet “Giela muitalusat /Giela giehto. Det samiska språket – tre generationer berättar” har tankar och idéer kring det samiska språket dokumenterats och där har samiska barn och unga önskat att det samiska språket ska höras och synas på fler platser än idag. Boken hittar du här: Skyltbok >>
Giela muitalusat/Giela giehto, det samiska språket – tre generationer berättar är ett interregionalt samarbetsprojekt mellan huvudparterna Ájtte Svenskt Fjäll- och Samemuseum och Árran – julevsáme guovdásj/lulesamisk senter. Projektet startade i juni 2012 och löper i över två år. Projektet finansieras på svensk sida av EU Interregmedel, Sametinget, SOFI, Jokkmokks kommun minoritetspengar samt av Ájtte.
Etnolog
Kajsa Kuoljok
kajsa.kuoljok(a)ajtte.com
Tel. 0971-170 20
Ylva Jannok-Nutti
ylva.jannok-nutti(a)biegga.com
070-3263283
Giela giehto; Det samiska språket – tre generationer berättar
Prosjækta Giela giehto; Det samiska språket – tre generationer berättar le guovlojgasskasasj aktisasjprosjækta Ájtte, Duottar- ja sámemusea ja Árran – julevsáme guovdátja gaskan. Prosjækta álgij biehtsemánon jagen 2012 ja vihpá guokta jage.Sámegiela li garra ájto vuolen. Moadda sámegiela li, UNESCO milta, dajt ienemus ájtteduvvam gielaj gaskan væráldin. Jus sámegiela galggi bissot viesso giellan de viehka ratjástibme gájbbeduvvi gielaj hárráj. Prosjækta galgga guoradallat gålmå buolvaj giellaadnemav. Ájggomus le jut sáme ietja galggi oadtjot subtsastit makkár máhttelisvuoda ja sávadusá gávnnuji ma sámegielajda gulluji.
Prosjevta guovdásj gatjálvisá le guossa ja gånnå sihtap sámegielav adnet. Le gus dal ájn máhttelisvuohta gielav adnet? Man birra, ja gejna sihtap sámástit? Makkár gájbbádusá li miján sámegielav mánájda ja mánámánájda vijddábut doalvvot? Makkár doarjjagijt dárbahip jus sámegiella galggá viesso bisoduvvat? Prosjevta ulmmejuogos le juohkka sáme guovdásj sámeguovlon gånnå tjalmostuvvá bájkálasj sebrudagájda masi Jåhkåmåhkke ja Divtasvuodna gulluji. Dan guovlon ságastuvvi julev- ja nuorttasámegiela. Rijkaj rájá e sámegielajt juoge.
Giela muitalusat/Giela giehto. Det samiska språket – tre generationer berättar
Prošeakta Giela muitalusat/Giela giehto. Det samiska språket – tre generationer berättar lea Interguovllulaš prošeakta váldobeliiguin Ájtte, Duottar- ja sámemusea ja Árran – julevsáme guovdásj/lulesamiskt senter. Prošeakta álggahuvvui geassemánus 2012 ja lea jođus guokte jagi.
Sámi gielaid dilli lea sakka uhkiduvvon. Máŋga sámi gielat gullet, UNESCO jelgii, daid eanemus uhkiduvvon gielaide máilmmis. Vai sámi gielat galget bissut ealli giellan gáibiduvvojit stuorra bijut. Prošeakta háliida iskkat golbma buolvva sámi giellageavaheddjiid. Áigumuš lea ahte sámit ieža besset muitalit makkár vejolašvuođat ja sávaldagat gávdnojit mat gusket sámi gielaide.
Prošeavtta guovddáš jearaldagat leat goas ja gos mii sámástit? Lea go mis ollenge vejolašvuohta sámástit? Jus mii eat sámás, háliidit go min váldit ruovttoluotta sámigiela ja makkár doarjaga mii dárbbahit jus háliidit álgit sámástit? Makkár eavttut mis leat doalvut viidáseappot sámigiela mánáideamet ja mánámánáideamet dahje doarjut sin giela? Lea go earru daid vásihuvvon ja sávvan vejolašvuođain sámi gielas buolva- ja guovlorájiid gaskkal?
Prošeavtta ulbmiljoavku leat ovttaskas sámit dan guovddášsámi guovllus báikkálaš servodagain guovddážis ja gosa Jåhkåmåhkke ja Divttasvuotna gullaba. Dán guovllus ságastit sihke julev- ja davvisámigiela.
Prošeaktabargit
Kajsa Kuoljok, Ájtte
