ÄNÁK - HANBJÖRN
Muhttijn änák goarjju guosa vuolláj.
Ibland lägger sig hanbjörnen under en gran.

Honbjörn kallas för iestiv.

ÅLLESTJÅHKANIMÁJRAS - PLENUMSLEDAMOT
Ruvva ållestjåhkanimájrrasa vat tjåhkani.
Snart samlas plenumsledamöterna igen.

Sámedikke åvddåulmusj Sametingets ordförande; Sámediggeláhka Sametingslag; stivra åvddåulmusj styrelsens ordförande; Sámedikke ållestjåhkanibme Sametingets plenum.

GANÁSTIT - BETA TRÄDLAV & LAV FRÅN STENAR
Buorre gå biekkaj vaj rejna oadtju ganástit.
Bra att det stormade så att renarna får äta av trädlaven
(som har fallit ner på snön).

ÅBDES - HEL, INTE TRASIG
Le gus vinndega åbddåsa?
Är fönstren hela?

SELLAT - BEFRIA SKOGEN FRÅN SNÖ
Bivval vuomev sällá.
Blidan befriar skogen (träden) från snö och is.

NIERAS - KINDKÖTTET PÅ FISK
Mån lijkkuv nierrasij.
Jag tycker om kindköttet på fisken.

RÅMÅK - FULL MED INSEKTER
Muorjem lij råmåk.
Frukten var angripen av skadeinsekter.

TJUORAK - REN MED LJUSGRÅ HÅRFÄRG
Sjuohppi dav tjuoragav!
Kasta fast den ljusgrå renen!

En hund som har ljusgrå hårfärg kallas för tjuorri.

VIHTTAGIS - FEM RENAR
Sij vuojnni vihttagisáv áben.
De ser fem renar på myren.

NIELJES - FYRA PERSONER
Vuojnniv nälljásav vuomen.
Jag såg fyra personer i skogen.

GÅTSEDIT - HÅLLA VAKEN
Bijllajiedna suv gåtset.
Billjudet håller honom/henne vaken.

BÁHKKA - HETTA, STARK VÄRME (om sommaren)
Uddni l báhkka.
Idag är det hett (utomhus).

SÁMEDIGGEVÁLLJIM - SAMETINGSVAL
Sámediggeválljim la moarmesmáno 19 biejve.
Sámetingsvalet är den 19 maj.

JOARKKAÅHPADUS - FORTBILDNING
Oattjov joarkkaåhpadusáv juohkka jage.
Jag får fortbildning varje år.

DÁLKASNÁRRE - DOS (av medicin)
Dåktår dálkasnárev märrá.
Läkaren bestämmer medicindosen.

MERRASUOLLULAHKA - SKÄRGÅRD
Giesen åroj Julevu merrasuollulagán.
På sommaren bodde han/hon i Luleå skärgård.

MÅRNNÅT - RUTTNA
Muora lidjin mårnnåm.
Veden hade ruttnat.

GIEHPANIT - BLI SOTIG
Giehta giehpanij.
Handen blev sotig.

ÁJNÁDAHTTET - SNÖA SPÅRSNÖ
Vuordijma dasik ájnádahtij.
Vi väntade tills det kom spårsnö.

VARRESVUOHTAGUOVDÁSJ - HÄLSOCENTRAL
Sujttoguovdásj la målssum namáv varresvuohtaguovdátjij.
Vårdcentralen har bytt namn till hälsocentral.

GIELLA - SPRÅK, RÖST; SNARA
Hålav sámegielav.
Jag talar samiska.

Ordet giellat betyder 'fånga fågel med snara' ex. 
lávvodagá måj áhtjijn gielatjit vuolggin på lördag
far jag och pappa och sätter ut snaror.

SÁMIJ ÁLMMUKBIEJVVE - SAMEFOLKETS DAG

HUKSO - OMTANKE, OMSORG
Mij vuojnnalip, gulldalip ja huksap nubbe nuppijt.
Vi ser, lyssnar och bryr oss om varandra.

GUOSSIDIMÅRUDAHKA - BESÖKSADRESS
Mijá guossidimårudak bájkkekontåvrån Jåhkåmåhken la...
Våran besöksadress på lokalkontoret i Jokkmokk är...

BIEDNIGAHTTE - FINANSIÄR
Åhtså biednigahttijt prosjevtav tjadádittjat.
Man söker finansiärer för att kunna genomföra projektet.

NÅRDDÅDIBME - TACKLING
Jus nårddåt nuppev spällev de ålgusrájaduvvá.
Om man tacklar en annan spelare då blir man utvisad.

TJIELGGAVUOHTA - TYDLIGHET
Ållusa sihti tjielggavuodav.
Många människor vill ha tydlighet.

Ordet tjielgas betyder bl.a. tydlig, klar, ex.: jus la tjielgas de gájkka buoragit manná, om man är tydlig går allt bra.

HEBULASJ - VID GOD VIGÖR, KRY
Le gu hebulasj? Lev.
Är du vid god vigör? Ja, (jag är).

PERUNTJALUN - POTATISSKALARE
Le gus dujna peruntjalun?
Har du en potatisskalare?

Jus galggá bihtámgámsajt málestit hähttu vuostak perunijt tjallat. Om man ska koka pitepalt måste man först skala potatis. När handjuren skrapar loss basthuden från hornen använder man ordet också ordet tjallat.

GÁKKASTIT - BÄNDA, BRYTA, BAXA (litet)
Bádnedåktår gákkastij bánev luovas.
Tandläkaren bände lös tanden.

Spett, spak heter gágga och flera spett gákka. 

TJUOKKUN - NAGG (BRÖDNAGG)
Dárbaj tjuokkunav gå gáhkki.
Man behöver en brödnagg när man bakar gáhkko.

LIJGGODIT - KUNNA UNDVARA, HA TILLÖVERS
Lijggodak munji guolev?
Kan du undvara en fisk åt mig?

JÁDDI - TORSK (Gadus morhua)
Oadtjuv moadda játti.
Jag fick många torskar.

GUOTSALDAHTTET - SPRINGA I FATT
Sarvvá váhtjamav guotsaldahtti.
Sarvarna springer i fatt vajan.

GIERASTIT - TA FAST KALV MED STAV OCH SNARA
Ienep tjielde li álggám gierastit gå sjuohppit miessemärkkomin.
Fler samebyar har börjat använda stav än att kasta lasso på kalvmärkningen.

(Gierastit: man använder en lång stav med en snara i ena änden för att få fast kalven).

ÅVDÅSTAHKES - REPRESENTATIV
Girjje l åvdåstahkes dán tjálláj.
Boken är representativ för denna författare.

Åvdåstiddje-representant.

SKIBLLE - MJÄLL
Oajvve l skibllen.
Huvudet är mjälligt.

Ordet skibllit betyder: riva bort mjäll från huvudet; men har också betydelsen: skära tunna skivor (t.ex. ost), så idag kan man använda ordet när man t.ex. säger: hyvla ost till mig! skiblli vuostáv munji!

GIELLDET - STRÄCKA, SPÄNNA
Mån gäldáv hárpov muoraj gasskaj.
Jag spänner en tråd mellan träden.  !

Har även betydelsen: försöka hindra (förbjuda), spänna, knyta näven åt någon (hota).

GÁVVEL - LISTIG, SLUG
Riebij la gávvel.
Räven är listig.

Gávvelvuohta betyder listighet, slughet.

VUOPSOSTIT - GÅ MED LÅNGA STEG
Boadnjásj vuopsostij.
Gubben gick med långa steg. 

SÁSTÁ - KLAVE (trälg)
Biedjap sásstágav dán állduj.
Vi sätter en klave på den här vajan.

GABNNJADÁLKUDIBME - VACCINATION
Gabnnjadálkudibme smávvasij.
Vaccination mot mässling.

Ordet vaccinera heter gabnnjadálkudit och ordet vaccin heter gabnnjadálkas.

RÁDÁLASJVUOHTA - VÄLFÄRD, VÄLMÅGA, VÄLSTÅND
Rádálasjvuohta ij la sämmi degu vuorbbe.
Välfärd är inte detsamma som lycka.

SJLÄSSJKOT - SKRATTA (om dalripan)
Rievsak sjläsjkoj.
Dalripan skrattade.

VANÁDAHTTE - TÖJBAR
Sjuohpan la vanádahtte.
Kasttömmen är töjbar.

NJAMÁDAHKA - SUGNING, KÄNNA SIG HUNGRIG
Mujna l njamádak vájku áttjak bårriv.
Det suger i min mage fast jag nyss åt.

SKOADDETSIHTSE - FLADDERMUS (Eptesicus nilssonii)

GARTASTIT - LÄGGA EN SNARA OM NÅGOT
Ordet används oftast i sammanhanget när en ren har fallit ner i en spricka eller i en klyfta och man ska lyfta upp den.

GÅBAGIT - BLI SKEV, DRA SIG, SLÅ SIG
Fiello l gåbagam.
Brädan har blivit skev.

HÅLLAGIRJJE - TALBOK
Enap diedo gávnnuji hållagirjje- ja tjuokkestjálosgirjjevuorkán.
Mer information finns på talboks- och punktskriftsbiblioteket.

Ordet för ljudbok är jiednagirjje och ordet för punktskrift är tjuokkestjálos.

VÁLKAV - FÄRDLED (FÄRDVÄG)
Váldij dav oanemus válkkamav.
Han/hon tog den kortaste färdvägen. 

JÅRÅLDAHKA - KVARN
Gå márffi dárbaj jåråldagáv biergojt jåråldittjat.
När man gör korv behöver man en kvarn för att mala köttet.

DURKKUT - ÄTA JÄTTEFORT, SLUKA I SIG MATEN
Nuora ilá durkkuji skåvlån.
Ungdomarna äter alldeles för fort i skolan.
(när matrasten är kort)

LÁBLLAT - RASA, STÖRTA IN
Moadda táhtja láblli gå njátsot.
Många tak rasar in när det blir töväder.

Lábllat används om byggnader eller broar som rasar, och om snö- och isbryggor som faller ihop etc., samt när snön rasar ner från ett tak.

OAJVOR - ANING
Dat vásstádusás oadtjuv oajvvurav gåk ájádaláj.
Av svaret fick jag en aning hur han tänkte.

Ordet oajvor har fler betydelser än det som beskrivs här ovan t.ex. krönet av en backe eller huvudändan av en bädd.

RIVGAS - DRYG, SOM RÄCKER LÄNGE
Jubttsa lij rivgas.
Soppan räckte länge.

Ordet för odryg är håhpe och ordet håhpot betyder 'bli odryg'.

NALKIJDIT - BLI FÖR MYCKET KOKT (bara om kött)

D.v.s. när köttet lossnar från benen och blir som små slamsor. Nalkijdit har även en annan betydelse: att bli trött, inte orka vidare.

RUVOJ - KALL  FROSTVIND (OM VINTERN)
Uddni lij ruvoj gå jávrrek tjuojggiv.
Idag när jag skidade längs sjön var det kall frostvind (det snider i ansiktet).

HÄRSSKO - LÄCKERHET (delikatess)
Mij båråjma ber härskojt mannulagán.
Vi åt bara läckerheter på resan.

SÁVAV GÁJKAJDA BUORRE JAVLAJT JA BUORRE ÅDÅ JAGEV!
JAG ÖNSKAR ALLA EN GOD JUL OCH ETT GOTT NYTT ÅR!

Se pdf-filen i högra spalten med exempel på hur man uttalar högtider m.m.

GATJÁDAHKES - FRÅGVIS

ULMUTJIJ RIEKTÁ - MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER

JIVKKOT - SKÖTA
Ieddne mánájt jivkku.
Modern sköter om barnen.

Jivkkot betyder inte bara: att sköta om barn, det kan även användas om man sköter om någon annan. Ordet för skötsel är jivkko. Jämför de vanliga orden som används idag: sujttit sköta och sujtto skötsel.

LASSKIDALLAT - BLI GENOMVÅT (av regn eller snö som töar på kläderna)
Lasskidalliv gå hähkkat rássjodatjáj.
Jag blev genomblöt när det plötsligt började regna.

GEVLASVÁŊNNA - SLÄPVAGN

Ordet för vagn har många varianter, här ovan ser ni mitt uttal av ordet, övriga varianter är vávnna, vágŋŋa och en variant som används av vissa talare i Norge voaŋnna. Ett annat vanligt ord med förleden gevlas är gevlasvanás släpbåt.

TJAKTJAGIESSE - HÖSTSOMMAR
De l tjaktjagiesse ja máno duogen de l tjaktja.
Nu är det höstsommar (ca 24 aug.) och om en månad så är det höst.

LARVVE - GRAN MED TÄTA GRENAR
Váren larve sjaddi.
På berget växer det granar med täta grenar.

SVIJNNO - VEDTRAVE
Vuojnná moadda svijno dåbij guoran.
Man ser många vedtravar bredvid husen.

Sejbak-a @ Snabel-a
Juohkka e-påvsståadressan la sejbak-a.
I varje e-postadress finns ett snabel-a.

JÁDDADIDDJE - BRANDSLÄCKARE

Andra ord i denna kategori är ex.: dållåvárrodiddje brandvarnare, guorrimhárjjidus utrymningsövning. 

HIELMME - NEDRE (nedersta) DELEN AV EN KOLT

Betyder också nedre (nedersta) delen av en kåtaduk, njálmmefáhta  och päls osv.

ÁVŊÁLDAHKA - HULLING
Basstelis ávŋáldahka vuokkan la ájnas jus ij galga guolev biesstet.
Vass hulling på kroken är viktigt om man inte ska mista fisken.

NJÁLMMEFÁHTA - OVÄDERSKRAGE
Gå dálkev dahká de njálmmefáhttagij tjáŋav.
När det blir oväder så tar jag på mig njálmmefáhta.

Älla sase njálmmefáhttagin valla danna l skåhppe njálmmefáhta har inga ärmar men den har kapuschong. Skåhppe betyder även säckformig inbuktning i en berg- eller fjällsluttning samt den nedre ihopsydda ändan av en sovsäck eller fäll.

VUORATJISMÁNNO - APRIL
Vuoratjisá båhti ruopptot vuoratjismáno.
Kråkorna kommer tillbaka i april.

VARTJADIT - VIPPA UPP OCH NED
Rejna sjpietjav vartjat.
Renens svans vippar upp och ned.

GAHPPA - RUTA

Gahppa betyder ruta som bl.a. finns i lulesamernas bälte. Utvidgat används det till ruta, fält, skrivfält på blanketter och i datoranvändningen, även tjállemgahppa används i modern lulesamiska för att beskriva ett skrivfält/ruta som man ska kryssa i. Prova "Ordboken" som finns högst upp på webbsidan för att bl.a. se om ordet gahppa har stadieväxling eller inte.

SJLIEBTTJE - REVA, SNITT

Sjliebttje är ett av många renmärkessnitt. Se pdf-fil i högra spalten!

RIEGÁDIMBIEJVVE - FÖDELSEDAG
Mån ärrodav duv riegádimbiejvev!
Grattis på födelsedagen!

Födelsedagssånger: Se pdf-fil i högra spalten!

RIDNE - SNÖ PÅ TRÄD
Biegga sjavnnjá rinev.
Blåsten tar bort snön från träden.

Sjavnnjá (uppslagsform: sjavnnjet) har betydelsen: skaka, slå, damma något (för att få bort t.ex. snö, damm, skräp).

Mån sávav didjij ráfális javlajt ja vuorbális ådå jagev!
Jag önskar er en fridsam julhelg och ett lyckosamt nytt år!

OAHTTSE - OMBUDSMAN

GÅLLDET - ÖSA UPP
Mån gåldåv guolev rujtas.
Jag tar upp fisken ur grytan.

Ordet gålldet används när man tar upp något ur en vätska.

JUVSUDIT - SPÄNNA SKIDORNA PÅ FÖTTERNA
Juvsuda ja tjuojgada rádnav!
Spänn på dig skidorna och skida ikapp kamraten!

Juksa sing. juvsa plur. betyder hälrem i skidbindning eller så säger man ruovddejuksa sing., ruovddejuvsa plur. om de är av järn. Öglan framtill i skidbindningen kallas jåhkko sing. och jåhko plur. Använder man en vidja istället, så säger man bäso sing. och bessuga plur. Om man använder delen av bottenlädret i en sko som kallas ruobdda sing. och ruobda plur. får öglan detta namn.

TJÅMÅS - ÖVERFULL, FYLLD ÖVER KANTEN, MED RÅGE
Ájtte lij tjåmås.
Bodan var överfull.

EJBÁLGUVVAT - KOMMA BORT (om renar och människor); BLI BORTGLÖMD (äv. om saker)
Máná ejbálguvvin äjgádijs márnánsajen.
Barnen kom bort från föräldrarna på marknadsplatsen.

GIESSELOAHPE - SOMMARLOV

SVABÁSTIT - FÅNGA FISK MED SNARA
Svabástav dábmugav jågån.
Jag snarar en forell i bäcken.

Själva snaran kallas för svahpa och i pluralisform säger man svabá.

BIBLIOTEK
Jåhkåmåhken la girjjevuorká galbba aj sámegiellaj.
I Jokkmokk är även bibliotekets skylt på samiska.

GÁRVESVUOHTAPLÁNA - BEREDSKAPSPLAN
Juohkka äládus dárbaj gárvesvuohtaplánav.
Varje näring behöver en beredskapsplan.

GALMÁK - GLASS
Máná lijkkuji galmágij.
Barn tycker om glass.

BUOHTAÁRVVO - JÄMSTÄLLDHET
Sámedikken la buohtaárvvoprográmma 2004 rájes.
Sametinget har ett jämställdhetsprogram från 2004.

Övriga relaterade ord: buohtaárvulasj jämställd, buohtaárvvobarggo jämställdhetsarbete, buohtaárvvojuogos jämställdhetskommitté. 

LÁJBBESUDÁN - BRÖDROST
Gå galggá lájbev sudet de álu adná lájbbesudánav,
valla muhtema adni aj vuobnev.
När man ska rosta bröd använder man ofta brödrosten,
men en del använder också ugnen.

OASOSSIEBRRE - AKTIEBOLAG
Gå l biednikhiehte väráldin de åssusij árvo gahttji.
När det är finanskris i världen så faller aktiernas värde.

ÅLLESTJÅHKANIBME - PLENUM
Sjeltien la dán mandáhttaájge maŋemus ållestjåhkanibme.
I Åsele hǻlls den här mandatperiodens sista plenum.

Övriga relaterade ord: val válljim, välja válljit, plenumshandlingar ållestjåhkanimássjetjállaga, ärendelista ássjelissta, valdebatt válljimságastallam, sametingsval sámediggeválljim.

SJIEHTADALLAM - FÖRHANDLING
Aktanmierredimlágan (AML) li njuolgadusá
iehtjádij siegen (i.s.) diedo, sjiehtadallama birra ja bargge riektá bájnnemij ja årrot organiseridum.
Medbestämmandelagen (MBL) innehåller regler om om bl.a. information, förhandling samt arbetstagares rätt till inflytande och att vara organiserade.

Sjiehtadallat förhandla, aktanmierredimlihtto mbl-avtal, aktanmierredimsjiehtadallam mbl-förhandling, aktanmierredibme medbestämmande.

GANUDAHKA - HÅLLPLATS (buss, spårvagn)
Gånnå l lagámus bussaganudahka?
Var ligger närmaste busshållplats?

MIERREDIDDJEJIEDNA - UTSLAGSRÖST
Åvddåulmutjin la mierrediddjejiedna.
Ordföranden har utslagsröst.

LAHTTADIT - TRUMPETA, FÖRA OVÄSEN
Sjnjuvtja lahttadi jus ulmusj lahkan.
Svanarna för oväsen om en människa närmar sig.

Gå till "Relaterat" i höger menyn, där lär du dig vad djuren säger [PDF-fil].

SÅHKÅRVUOSSA JA KÁFFAVUOSSA
SOCKERPÅSE OCH KAFFEPÅSE

Gåvvår: Nils-Olof Sortelius

SLÅPPÅ - PLÄTTAR

Gå till "Relaterat" i höger menyn, där finner du fler maträtter i matlistan [PDF-fil]. 

DÅBELIJTJUOVVOM - UPPFÖLJNING
Jus adná dåbelijtjuovvomav de vuojnná 
jus barggo åvddån manná.
Om man har uppföljning så ser man om arbetet fortskrider.

Givetvis så finns det ett verb också dåbelijtjuovvot, att uppfölja ex.: boahtte vahko de dåbelijtjuovov dán vahko bargov, nästa vecka så följer jag upp den här veckans arbete.

SKÅVÅS - SCHEMA
Ájnnasit skåvlån hähttuji skåvvåsijt adnet.
Framför allt i skolan måste de använda scheman.

JUOGOSNANUSTAHTTEM - TEAMBILDNING
Juohkka barggosajen la juogosnanustahttem ájnas.
På varje arbetsplats är teambildning viktig.

GUOBMA - LIKE
Guobma guomas gávnná.
Like finner sin like.

I ovanstående ordspråk (báhkotsoabme) finns en ändelse (s) i ordet guomas, som i grammatiken kallas possessivsuffix och har betydelsen "sin".

GILBOS - TÄVLING
Vásse vahko lidjin gilbbusa Jåhkåmåhken.
Förra veckan var det tävlingar i Jåhkåmåhkke.

Ordet gilbustallat betyder tävla ex.: galgak gilbustallat ska du tävla? Ordet för tävlare är gilbustalle. 

HIEBADAHKES - FLEXIBEL
Udnásj bargguj gullu hiebadahkesvuohta.
Till dagens arbete hör flexibilitet.

RIEVDDADAHKES - FÖRÄNDERLIG
Ulmusj la rievddadahkes.
Människan är föränderlig.

GITTAÅBMUDAHKA - FASTIGHET
Sij vuobddi gittaåbmudagájt.
De säljer fastigheter.

VUOHTTJE - SKYTT
Mån lav vuohttje.
Jag är en skytt.

För dig som är intresserad av stjärntecken, gå till: Relaterat och ladda ner PDF-filen med namnet horoskop.

VUORBBE GÁJKAJ VÁJMOJ BIEJVE - LYCKA PÅ ALLA HJÄRTANS DAG

Det finns två ord för hjärta: vájmmo och tsåhke. Vájmmo används när man t.ex. pratar om hjärtat som i exemplet ovanför, dvs. det abstrakta hjärtat medans tsåhke är ordet för det konkreta och fysiska hjärtat.

DÁJDA - KONST
Dájdavuorkán máhttá edna gåvåjt gehtjadit.
På konstmuseet kan man studera många bilder.

Dájda (sing.) dájddaga (plur.). Dájda används mest som förled som exemplen visar, här några andra ord som man kan ha nytta av: giehtabarggo hantverk, dájdagiehtabarggo konsthantverk, dájdavuosádus konstutställning.

VIDNUDAHKA - FÖRETAG
Gávnnuji moadda vidnudagá sebrudagán.
Det finns många företag i samhället.

BIEGGUDIT - VÄDRA, VENTILERA
Juohkka biejve hähttu oademlanjáv bieggudit.
Varje dag måste man vädra sovrummet.

SAJÁDAHKA - STÄLLNING, POSITION
Sámedikken la ietjas organisasjåvnå ja ietjas ulme baktu sierralágásj sajádahka.
Sametinget har genom sin organisation och sitt ändamål en särskild ställning.

ÁNBURGGE - ROLL
Näjttso oattjoj oajvveánburgev.
Flickan fick huvudrollen.

GUOLE - FISKAR

Lär dig fler fisknamn på lulesamiska, en PDF-fil finns att hämta hem från: Lulesamisk ordbank under rubriken: Relaterat.
________________________________________________

BÄTSÁSJ - LITEN TALL

Ordet bätsásj är ett eget ord, bildat av grundordet biehtse tall. Av alla ord kan man göra avledningar så att de får betydelsen liten-, man kallar dessa ord för diminutiver. Lär er trädens och växternas namn på lulesamiska, en PDF-fil finns att hämta hem från: Lulesamisk ordbank under rubriken: Relaterat.
_________________________________________________________
 
BIEHTSEGOAHTTSE - TALLBARR

Bietsen, guosan ja gasskasin li goahttse, tallen, granen och enbusken har barr.
__________________________________________________

JALŊES - STUBBE

Flera stubbar heter jalŋŋá, och uttalas 'jalanga'. En stubbe stavas jalŋes men uttalas 'jalngies'. Bokstaven -e- uttalar man som ett sammandraget ie-ljud när den finns i slutet av ett ord. Bokstaven -ŋ- betecknar ett ng-ljud och uttalas som som de svenska ng-ljuden i orden äng och säng. När man skriver dubbla ŋŋ efter konsonanten -l- som i ordet jalŋŋá, visar det att det tillkommer ett ljud som man kallar glidvokal. De flesta uttalar denna vokal som ett -a-, då första och sista vokalen består av bokstaven -a- som exemplet jalŋŋá.  
_________________________________________________

ÁTJÁJUOKSA - REGNBÅGE

Ordet átjá betyder åska och ordet juoksa betyder båge att skjuta med, pilbåge. I sammansättningen Juoksanáste får ordet betydelsen Karlavagnen.
_________________________________________________

GUOBBARA - SVAMPAR

En svamp heter guoppar. När renarna betar svamp använder man ordet guoppardit, ex: rejna dálla guoppardi, renarna betar nu svamp.
_________________________________________________

ÁJTTE - HÄRBRE, FÖRRÅDSBOD

_________________________________________________

CD-SKIERRO -- CD-SKIVA

_________________________________________________

Hablledit - snöa stora lätta flingor
Dån biejve hablledij
Det snöade i förrgår

Det allmänna ordet för snöa är muohttet, detta ord används när man talar om att det snöar, det ger ingen information om vilken slags snö som faller som ordet hablledit ger oss dvs. snöa stora lätta flingor (snöflingorna är så lätta och svävar sakta ner).

Bähtádallat - bli lurad
Bähtádalliv vuobddáj
Jag blev lurad av (för)säljaren

När verbet som i det här exemplet slutar på -dallat får ordet vuobdde (säljare) kasusformen illativ, den som inte talar samiska skulle nog använt kasusformen elativ då man på svenska säger av försäljaren. 

Njárbbat - tunn (om flytande ting), gles (om skog, gräs ,hår)
Iv lijkku njárbbis jubttsaj
Jag tycker inte om tunnflytande välling

Njárbbat är ett adjektiv, det finns även två andra alternativ som man kan använda om man så önskar: njárbbe och njárbuk. Ett annat adjektiv som bara beskriver skog och hår med betydelsen gles och tunn är suolggat.

Almemáttar - horisont
Almemáddarin gavnna vuojnnuj
I horisonten syntes en hägring

Grundbetydelsen av máttar är nedersta, vidaste delen av en trädkrona, en kåta eller dyligt, máttar betyder också förfäder. Övriga ord med besläktade betydelser är bla. máddo som betyder upprinnelse, rot, stam, släkt. Mátta stam (på träd); »rot» i betydelsen nedersta delen eller tjockändan av något, exempelvis giehtamátta armen uppe vid axeln. Och slutligen ordet madda exempelvis giehtamadda som betyder handled.

Sjpiehtjek - fiskstjärt
Jalá sjpiehtjegav!
Skär av fiskstjärten!

Ett liknande ord är sjpietjav som betyder svansstump (bl.a. på renen, björnen, haren och älgen). Sjpietjav finns även som namn på berg och fjäll, dvs. ett mindre fjäll bredvid eller i förbindelse med ett större fjäll. 

Oabmot - bli gammal (om ting)
Åhpadusgirjje ruvva åbmu
En lärobok blir fort föråldrad

Ordet vuorastuvvat används när man pratar om människor och djur eller annat som är levande. Vuorastuvvam la álldo vajan har blivit gammal.

Gehkat - ämna, tänka (göra något)
Báhtja gehki stuvssit
Pojkarna tänker leka

Det finns ett annat ord med samma betydelse som ovanstående ord: ájggot, som kanske används än mer flitigt av talarna.

Dednjat - duggregna
Jielleváren/Váhtjerin dädnjá
Det duggregnar i Gällivare

Det finns många ord som har innebörden duggregna bl.a.: risjudit, tjádat, tjádet, naveldit. Ordet naveldit har även betydelsen: sköta skor eller päls så att håret på dem faller av.

Báhkadit - bli hett, mycket varmt om sommaren (om väder)
Vijmak báhkadij
Äntligen blev det varmt

Ordet báhkadit har även betydelsen upphetta något. 

Boalodit - knäppa (fast, ihop)
Boaloda skirtov!
Knäpp skjortan!

Boalodit är bildat av boallo som betyder knapp.

Mássjkodibme - gymnastik
Guovten la mássjkodibme
Det är gymnastik klockan 14.00

Ordet mássjkodit ~ másjkudallat betyder att gymnastisera, oahppe másjkudalli juohkka nuppe biejve, eleverna gymnastiserar varannan dag. Till stretcha kan man använda ordet lásjmudallat, mássjkodime maŋŋela galggá lásjmudallat - Efter gymnastiken skall man stretcha.

Ájmmudit - orka
Ájmmudak tjuodtjánit?
Orkar du resa dig upp?

Ett annat ord för orka är nahkat, ep nagá muohtavuojánav låggŋit vi orkar inte lyfta snöskotern.

Bässátja - påskhelgen
Bässátja li gudá biejve duogen
Om sex dagar är det påsk

Skärtorsdagen heter skalloduorastahka, långfredagen guhkesbierjjedahka, påskafton bässásjiehket, påskdagen bässásjájllek och annandag påsk maŋep bässásjájllek ~ nubbe bässásjájllek.

Gávnadit - träffas, mötas
Gávnadijma boargálin
Vi träffades i affären

Gähppat - lätt (som väger litet)
Dålgge lij nåv gähppat
Fjädern var så lätt

Det finns två ord för lätt, det andra ordet som används är giehppe. Ordet för lätt med innebörden enkel, bekväm är álkke. 

Såjådit - böja
Viertti bágojt såjådit sáhkadattijn
Man måste böja orden när man pratar

Gárppa - tunnbröd
Lijkkuv gárppaj
Jag tycker om tunnbröd 

Gieres - kär, förälskad
Mån lav dunji gieres
Jag är förälskad i dig

Ordet gierrot bli kär, förälskad: gierruv sunji jag blev förälskad i henne/honom. På sydsamiska använder man samma ord men med lite annan stavning: gieries och gearodh. På nordsamiska använder man orden ráhkis och ráhkástuvvat ~ ráhkásmuvvat.

Tjoaskes - kall; kyla
Tjoaskes la uddni
Det är kallt idag 

Bisádahka - parkering

Sadjihij - framme, synlig, tillhands, till rätt plats
Bieja rahpugijt sadjihij
Sätt handskarna framme (så att jag hittar dem)

När det gäller något som är befintligt dvs. inte handlar om rörelse som i ovanstående exempel använder man formen sadjihin, t.ex. suormmasa lidjin sadjihin, fingerringarna låg framme.

Sjuohpan - kasttöm, lasso

Sjuohpan är det allmänna ordet för kasttöm, men givetvis finns det också olika benämningar för speciella kasttömmar exempelvis: gartsak en kasttöm gjord av senor och sämskskinnremmar (vintertöm), dájvek en kasttöm gjord av rottågor och nuovvek en kasttöm gjord av hampa. Ordet för att kasta är sjuohppit ~ suohppit.

Dálvveguovddel - midvinter (omkring vintersolståndet)

Bielle - halv; sida
Oattjo bielev guoles
Du får hälften av fisken

Bielev i ovanstående exempel talar om att man delat fisken längs efter ryggraden, om man byter ut bielev mot lahkev i ovanstående exempel (lahkev betyder också halv), blir betydelsen också halva fisken men delad på tvären. Ordet lahkke används exempelvis när man pratar om snötäckets tjocklek, eller om man t.ex. vill ha en halv kopp kaffe. Bielle har även betydelsen sida.

Vällahit - ligga
Vällahav
Jag ligger

Vällahit används om människor som ligger. Pratar man exempelvis om hundar, rävar och katter som ligger använder man ordet goarjjadit, och när man pratar om exempelvis renar, hästar och kor som ligger används ordet livvadit.

Säjvvomberjas - fallskärm
Jus gahppat hálediddjes de säjvvombärjjasav dárbaj
Om man hoppar från ett flygplan så behöver man en fallskärm

Gámadit - ta på sig skorna
Gámadav
Jag tar på mig skorna

I samiskan säger ett ord samma sak som man behöver flera ord för att säga i svenskan, exemplet ovan ger en bra beskrivning av detta. Andra exempel: gárvvunit klä på sig, nuoladit, klä av sig, basádit tvätta sig.

Håjggåt - kasta, slänga
Håjgåj rugijt
Han/hon slängde skräpet

Det finns fler ord för kasta och slänga som man kan använda, exempelvis: bálkkot och tjassket. Skall man kasta för att träffa något använder man endera ordet luossat eller bállagahttet.

Duksit - spara, samla något
Jus biednigijt duksi de ij dárbaha loaddnut
Om man sparar pengar så behöver man inte låna

Sváldas - länk
Rikken ja webbabielen li sválldasa
Kedjan och webbsidan har länkar

Mielgas - köl
Vadnasin la mielgas
Båten har en köl

Gieris, ackjan har också en mielgas, jämför med ordet mielgga som betyder bringa (hos djur).

Sarves - rentjur, sarv
Sarvvá ruvva rahkkáji
Sarvarna börjar snart att brunsta

Ordet för älg är mycket liknande ordet för rentjur, en älg heter sarvva och älgar heter sarva.

Dábttjá - brynsten, bryne
Dábttjá givnnjaj aven aktan nijbijn
Brynet hänger i bältet tillsammans med kniven

Ett annat ord är sadjem, som har betydelsen större slipsten, brynsten.

Mihttsamára - midsommar
Mihttsamáriehkeda álu goarri várráj dållitjit
På midsommarafton går man ofta upp på ett berg och eldar

Mihttsamára är flertalsformen då man räknar in midsommarafton, midsommardagen och följande söndag i ordets betydelse. Gasskagiesse som ordagrant betyder midsommar är den s.k. gamla midsommaren (5 juli).

Tjoallot - rensa fisk
Le gus guolijt tjållum?
Har du rensat fiskarna?

Tjoallot är bildat av ordet tjoalle tarm. Ordet man använder när man fjällar en fisk är tjuobmat, bildat av ordet tjuobma fjäll. Exempel: le gus tjuovtjajt tjuobmam? har du fjällat sikarna?

Jienastit - rösta
Gesi ájgo jienastit?
Vem tänker du rösta på?

När man ställer frågan enligt ovan så menar man personröstning. Makkár belludahkaj ájgo jienastit? vilket parti tänker du rösta på? Ett ganska nytt ord som används till politiskt parti är belludahka.

Tjárggat - rymmas
Gávne tjárggi
Sakerna ryms

Sjiehtadit är ett ord som kan användas istället för tjárggat, gávne sjiehtadi.

Ávvuhit - glädja sig , vara glad
Ulmutja ávvuhi
Människorna är glada

Ordet ávvuhahttet betyder glädja, dån agev ávvuhahtá ulmutjijt, du glädjer alltid människor.

Sähkásin - i skuggan
Mån tjåhkkåhav dánna sähkásin
Jag sitter här i skuggan

Ett annat liknande ord är suojvvanis skuggbild, bena oagot ietjas suojvvanisáv hunden jagar sin egen skuggbild.

Råvvut - försvinna spårlöst
Rahpuga råvvujin
Handskarna försvann spårlöst

Asstat - hinna, ha tid till ngt
Gal mån astav dav dahkat
Nog hinner jag göra det

Jag hinner inte göra det: mån iv asta dav dahkat.

Sagŋedit - klia
Oajvve sagŋet
Det kliar i huvudet

Ett ord man kan använda när man kliar sig eller kliar någon annan är bl.a. ruohkastit, t.ex. så här kan man säga: ale ruohkasta rahttidagáv klia dig inte på utslaget.

Ässkalit - vricka sig
Dån biejve mån ässkaliv juolgev
I förrgår vrickade jag foten

Ordet ässkaluvvat vrickas, användas t.ex. så här: buolvva ässkaluváj dat garra vádtsusis knäet vrickades ur led av den hårda vandringen. Ordet buolvva betyder både knä och generation.

Márnán - marknad
Buorreboahtem Jåhkåmåhke márnánijda!
Välkommen till Jokkmokks marknad!

När man t.ex. pratar om Jokkmokks marknad då tänker man på de tre marknadsdagarna, därför använder man pluralisformen (márnánijda) i samiskan, detsamma gäller när man pratar om julen, påsken m.m. dvs. man tänker på alla högtidsdagar som helgen innebär. När man använder sig av singularisformen tänker man på en speciell dag t.ex. julafton osv.

Ruhpat - sörpla, sörpla i sig, suga i sig
I de galga ruhpat gå gattsa liegga jubtsav
Du skall inte sörpla när du äter varm soppa

Ett ord som är avlett av ruhpat är rubestit som betyder: hastigt suga in eller dra in med munnen eller näsan. I Stálloberättelserna så sägs det att Stállos hustru Luhták sög andedräkten ur människor med ett järnsugrör: ruovddebåhtsåjn Luhták rubestij vuojŋŋasijt ulmutjijs.

Rähtádahka - trettondedag jul
Álu dahká aládagáv rähtádahkaj
Oftast blir det västliga vindar till trettondedag jul

Trettondedagsafton: rähtátiehket. 

Javllaiehket - julafton
Mån sávav didjij ráfális javlajt ja vuorbális ådå jagev
Jag önskar er en fridsam julhelg och ett lyckosamt nytt år

Lárkav - renskiljning
Uddni l lárkav Guorbagin
Idag är det renskiljning i Guorbak

Att skilja renar heter lárkket och renhage gärdda.

Dáhpa - menföre, tillstånd då isen, skaren inte riktigt bär (vår och höst)
Dán vahko l jávrre dáhppagin
Denna vecka bär inte sjön (isen) att färdas på

Boatsoj ~ räjnna - ren, Rangifer tarandus
Iektu mån vuojnniv guokta boahttsu ~ rejna
Igår såg jag två renar

Några exempel på ord: räjnnuhit vakta, valla renar, och räjnno övervakning, vallning av renar.

Muohttet - snöa
Uddni muohttá Jåhkåmåhken
Idag snöar det i Jokkmokk

Galmmet - frysa
Jávrátja li galmmám
Tjärnarna har frysit

Ordet goallot betyder också frysa, men det används bara när det gäller kroppsdelar eller levande väsen, t.ex.: gieda gållu jag fryser om händerna, eller så säger man samma sak så här: mån goalov giedajs.

Murkko - dimma
Gå dahká murkov de máhttá tjádjánit
När det blir dimma så kan man gå vilse

Ett närbesläktat ord till murkko är russna: dimma som stiger upp ur vattensamlingar vid kall väderlek.

Riegádimbiejvve - födelsedag
Mån ärrodav duv riegádimbiejvev!
Grattis på födelsedagen!

Andra användbara ord och uttryck: vuorbbesávadisá lyckönskningar, ållo vuorbbesávadisá många lyckönskningar, vájmulis vuorbbesávadisá hjärtliga lyckönskningar. Mån sávav dunji hávsskes ja buorre riegádimbiejvev jag önskar dig en trevlig och bra födelsedag. 

Lassta - löv, blad
Lasta gahtjadi muorajs
Löven faller från träden

Gahtjadit används bl.a. som ovanstående exempel och används även när man t.ex. vill säga: biegga gahtjat lastajt vinden får löven att falla eller om man råkar tappa (släppa) något (i marken eller i golvet) som man håller i handen, mån gahtjadiv nijbev, jag tappade kniven (i golvet). Språkvetenskapligt säger man att ett verb som gahtjadit är både intransitivt, som det första exemplet (som inte konstrueras med objekt) och transitivt, som i de efterföljande exemplen (konstrueras med direkt objekt: ackusativ [lastajt, nijbev]).

Sjáhtjalit - skjuta något hastigt framåt, skjuta i väg
Sjáhtjala vadnasav jávrráj!
Skjut ut båten i sjön!

Sjáhtjalit används också i betydelsen: uppskjuta något (t.ex. till en annan dag).

Oaddát - somna
Oappásj oaddáj
Lillasyster somnade

Oaddádit betyder söva t.ex.: lávllo oaddádij vieljatjav, sången sövde lillebror.

Tjuojkka - mygga
Tjuojka båhti álu mihttsamárajda
Myggen kommer vanligtvis till midsommar

Andra exempel: tjuojkaieddne harkrank, vuobddagátjun trollslända, skåttak broms, sjlávttjá renstyng (kormfluga), muoger storknott, tjoarvvenávva svidknott (svidare).

Bájttet - skina, lysa
Biejvve bájttá
Solen skiner

Rássjodit - regna
Uddni de rássjot Dálvvadisán (Jåhkåmåhken)
Idag så regnar det i Jokkmokk

Orten har två namn som används parallellt: Dálvvadis ~ Jåhkåmåhkke.

Ruonudit - bli grön, börja grönska
Giedde l ruonudime
Ängen håller på att börja grönska

Ordet luorkijdit betyder börja slå ut, spricka ut (om bladknopp) t.ex.: urbbe l luorkijdime, bladknoppen (lövet) håller på att slå ut. 

Viehkat - springa
Dån viega åvvå ruvva
Du springer ganska fort

Ordet springa viehkat används till människor och fåglar som använder två ben, för djur som använder alla fyra ben när de springer så säger man guohtsat, t.ex.: räjnna guohtsá harmmis ruvva, renen springer mycket fort.

Vuojnnet - se
Ålmåj vuojnij bednagav, bievdev ja TVav
Mannen såg en hund, ett bord och en TV

Ordet "titta" på samiska är gähttjat t.ex.: nissun gähttjá TVav, kvinnan tittar på TV.

Bårråt - äta
Báhttja bårrå slåppåjt
Pojken äter plättar

När man äter mat med sked använder man ett annat ord: gadtsat, mánná gadtsá jubtsav, barnet äter välling.

Málestit - koka något
Mån málestav káfav, biergov ja guolev
Jag kokar kaffe, kött och fisk

Ett annat ord för koka är duolldat, t.ex.: tjáhtje duolldá, vattnet kokar.

Tjerastit - åka skidor utför
Tjerastit la hávsske gidádálven
Att åka utför är trevligt på vårvintern

Ordet när man åker skidor är tjuojggat, mån tjuojggiv guokta mijla iektu, jag skidade två mil igår.

Háledit - flyga
Tjuktje máhttá háledit
Tjädertuppen kan flyga

Ett liknade ord är girddet som har betydelsen flyga, kretsa omkring något, ruŋka girddi rumbov korparna kretsar omkring kadavret.

Sjevnjudit - mörkna, bli mörkt
De sjevnjudij gudán
Det blev mörkt klockan 18.00

Ett liknade ord till sjevnjudit är guolmudit som har innebörden det skymmer, dvs. tiden innan det blivit fullständigt mörkt. Juo l am de guolmudime det håller på att skymma. 

Tjuovgudit - ljusna, bli ljust
De tjuovgut gávtsen
Det blir ljust klockan 8.00

Ett liknade ord till tjuovgudit är sjuoludit som har innebörden det gryr, dvs. tiden innan det börjar ljusna ordentligt på morgonen. De l am de sjuoludime det gryr.

Goajvvot - skotta, ösa, gräva
Iektu mån muohttagav goajvvuv
Igår skottade jag snö

Goajvvot används även när man öser båten och som term inom renskötseln under vintern, t.ex.: renarna gräver och äter rejna goajvvu.

Guhkkot - bli lång eller längre
Biejve guhkku
Dagarna blir längre 

SARVA GÁHKERA - ÄLGENS VINTERSPILLNING

_________________________________________________

BÄSSÁSJMÅNE - PÅSKÄGG

_________________________________________________

MOATTÁR - KOPIATOR

Att kopiera heter moattedit och en kopia heter moattádus.
_________________________________________________

RÁJGAN - HÅLSLAG

Ane rájganav jus sidá páhppárav rájggat. 
Använd en hålslagare om du vill göra hål i pappret.
_________________________________________________

Foto: Nils-Olof Sortelius