Giella vuojnnusin – Galba sámegielajda

Gånnå uddni sámegiella åvddånboahtá ja gånnå sihtap sámegiella galggá gávnnut? Guovvamánon 2013 ásaduváj seminárra Collaborationg to revitalize Indigenous language and culture Ájten Jåhkåmåhken gånnå oahppe, åhpadiddje ja giellaberustiddje aktan bajedin sávadusájdis sáme gielaj hárráj. Semináran de nuora gávnadin jut giellaadnne e almulasj sebrudagán vuojnnu, ja sij sávadin sámegiella galggá gullut ja vuojnnut ienep sajijn gå uddni. 2000-jage Unnepálmmuga giellalága baktu sjattaj Jåhkåmåhke kåmåvnnå sámegiela háldaduskåmåvnnån. Jåhkåmåhken ságastuvvi guokta sámegiela, ja goappátjij gielajda bággiduvvin galbbit. Uddni li sámegielak galba almulasj tsiekkadusájn dagu kåmåvnnåvieson ja girjjevuorkán.
Ájnas le jut giella vuojnnusij boahtá nav vaj sámegielav tjalmij vuojnná. Sáme galba merkahi moatteláhkáj sáme “låhkkijda”, muhtem oassáj danen gå duot ja dát buolvva le bajássjaddam sierralágásj vuojnoj sámegiellaj sebrudagá bieles, ja muhtem oassáj makkár diehto ulmutjin le sámegiela hárráj. Oadtjot galbajt sámetevstaj vuojnnet, båktå giellavaddásijt ja oadtjot sámegiellaj låhkåt, le ájnnasin låhkåma álggoåhpadibmáj subtsas muhtem åhpadiddje gejna ságastalájma.

– Ulmusj má ávvus gå sámegielak galbajt vuojnná ja ulmusj gæssu dakkár sajijda gånnå li oassása sáme tevstaj, sámegiela baktu dåbddu ulmusj le buorisboahtám, subtsas muhtem nissun.
Nuorap máná aj javlli sierralágásj dåbdo badjáni gå oadtju sámegiellaj galbajt låhkåt.
– Sámegielan li nav tjáppa bokstáva, lijkkuv sámegielak gálbájda gæhttjat, javllá 8-jagák nejtsujs.

Sámeskåvlån ja Giella, Jåhkåmåhke åvddåskåvlån, li galba sámegiellaj ålgusjbielen ja sinna. Sámegielajt sieradittjat de tjáleduvvá goabbák bájnnuj, nuorttasábmáj ruoppsadin ja julevsábmáj ruodnán. Skåvllå ja åvddåskåvllå li ájnas saje gielajda ja stuorra oasse barggijs li sámegielaga.
Nuora gudi nuorajskåvlå alladásev vádtsi ja gudi li gielav oahppamin, sihti hárjjánit gæhttjat sámegiellaj låhkåt, ja sihti juohkka dilen gielajn lávgoduvvat. Daggu le galbajs ávkálasj árvvo ja galggi dagu arvusmahttemij ja álggon nuorajda sámegielav åhpatjit.
– Mij sihtap galba galggi skåvlån gávnnut sáme bágoj nav vaj ienebu oahppi, aj sij gudi ælla sáme.

Da galba majt kåmåvnnå la máksám li kåmåvnnåvieson, gånnå nuora ælla álu. Skåvlån, lásjmudallamhuodnahin, jiegŋasaljon, valástallamoassásijn, ICA;an ja Konsum:in ælla sámegielak galba. Nuora gej mij ságastalájma sávvi sámegielak galba galggin biebbmooassásijn, lájbbevuobddemåssudagájn, mielkkegálvoj åssudagájn, ja njálggáj åssudagájn.
Vuorrasap buolva sámijda de sámegielak galba vuosedi gåktu juoga sábmáj tjáleduvvá. Moaddása li bajássjaddam sámegielajn vuostasjgiellan, valla ettjin skåvlån sámegielav oattjo oahppat låhkåt jalik tjállet. Duodden praktihkalasj árvvuj máhttet sebrudagán sábmáj låhkåt, de dát aj vuoset jut sámegielajn ietjá árvvo sebrudagán gå sij bajássjaddin ja ettjin oattjo skåvlån sámástit ja ettjin ga oattjo sámegielav oahppat. Sebrudagá galbaj baktu sámegiella almulasjvuodav oadtju. Muhtem æjgát subtsas man ávkken dá sámegielak ådå bájkkenammagalba ma li ihtám länav miehtáj li.
– Máná sjaddi diedulattja ja muhtema vas li aj mihá dassta gå moadda bájkkenamá sámegielas båhti.

Jus sáme nuora lidjin oadtjot sámegielak galbbimav mierredit, de le galbbim dåssju álgon. Giellaláhka bádtji jut sáme giela bissu ja åvddånahtti.
– Jáhkáv ålov buorrán dála gå unneplåhkogielaj láhka bådij ja gå kulturmujttoláhka ådåsmahteduvvá. Jáhkáv oadtjop ienebuv sámegiellaj almulasjvuodan subtsas muhtem ålmåj guhti gielajn barggá ja gut boahtteájgev tjuovggadin gæhttjá.

Tjaktjaj joarkkep giellaprosjevtajn Giela muitalusat / Giela giehto. Sámegiella – gålmmå buolva subtsasti barggat muhtemij daj ájádusáj ja ájggomusáj ma åvddånbåhtin semináras ja sámij ságastimijs. Boahtep dahkat vuosádusáv gånnå tjalmostip man vuojnnusin/vuojnedihke sáme giela li mijá sebrudagán ja muhtema seminára oassálasstijs li siegen vuosádusáv dahkamin.

Giella oidnosis –Nammagalbbat sámigillii

Gos mii oaidnit sámigiela otne ja gos mii háliidit dat galgá gullot? Guovvamánus 2013 lágiduvvui seminára, Collaborationg to revitalize Indigenous language and culture Ájttis Jåhkåmåhkes gos

oahppit, oahpaheaddjit ja giellaberošteaddjit ovttas bukte ovdan jurdagiid ja sávaldagaid sámigiela birra. Nuorat semináras čuoččuhedje ahte sii, giellageavaheaddjin, eai oidno almmolaš lanjas ja sávve ahte sámigiella galggai gullot ja oidnot eanet báikkiin go otne. Veahádatgiellalága bokte 2013 rájis, dalle go Jåhkåmåhke gielda šattai sámi hálddahusguovddáš, gielda geatnegahttui bidjat galbbaid dain guovtti sámigielain mat ságastuvvot gielddas. Galbbat sámigillii gávdnojit otne almmolaš viesuin dego gielddaviesus ja girjerádjosis.

Lea dehálaš ahte giella oidno visuálalaččat vai čalbmi beassá oaidnit sámigiela. Sámi galbbain lea sierra mearkkašupmi sámi ”lohkkiide”, okta sivva dasa lea ahte sierra buolvvat leat šaddan bajás sierra oaiviliiguin servodagas sámigiela ektui ja maid makkár sámigielmáhtut leat. Go oaidná galbbaid ja teavsttaid sámigillii de aktivere giellaguovddáža ja oažžut vejolašvuođa lohkat sámigillii lea dehálaš lohkanoahppamii muitala okta oahpaheaddji geainna mii lea ságastan.

– Illudan go oainnán sámi galbbaid ja geasuhuvvon dakkár sajiide gos gávdnojit gávppit sámi teavsttaiguin, sámigiella addá dovddu buresboahtimis, nisson muitala.

Nuorat mánát muitalit maid makkár erenoamáš dovdu lea sáhttit lohkat sámi galbbaid.

– Sámigielas leat nu čáppa bustávat, mon liikon oaidnit daid sámi galbbaid muitala 8-jahkásaš nieida.

Sámeskuvllas ja Giellas, ovdaskuvllas Jåhkåmåhkes gávdnojit galbbat sihke viesu olggobealde ja siskkobealde. Sirren dihte suopmaniid geavahit ivdnekodaid, dat rukses sánit leat čállon davvisámigillii ja dat ruoná leat čállon julevsámigillii. Skuvla ja ovdaskuvla leat dehálaš giellalávddit ja stuorra oassi bargiin leat sámigielagat.

Nuorat alladásis geat leat oahppame giela sávvet ahte besset hárjehallat čalmmi ja lohkat sámigiela ja sávvet beassat lávggodit sámigielas visot diliin. Galbbain das lea praktihkalaš árvu ja doaimmalivčče movttideaddjin ja vuolgga nuoraide oahppat sámigiela.

– Mii sávvat ahte gávdnole galbbat sámigielat sániiguin skuvllas vai eanet sáhtte oahppat, sii geat eai leat sámit maid.

Daid sámi galbbaid maid gielda lea goastidan gávdnojit eanemusat gielddaviesu siste ja dat lea báiki gos nuorat eai dávjá leat. Skuvla, lašmohallanlatnja, jiekŋaviessu, valáštallangávpi, ICA ja Konsum váillahit sámi galbbaid. Nuorat geaiguin mii lea ságastan sávvet ahte gávdnole sámigiel galbbat biebmogávppis, láibeossodagas, mejeriijaossodagas, njálgaossodagas.

Boarrásit buolvvaide maid sámigielgalbbat lea vejolašvuohta oaidnit ja oahppat got sánit čállot sámigillii. Máŋgasat leat šaddan bajás sámigielain vuosttaš giellan ruovttus muhto eai beassan oahppat lohkat eaige čállit sámigiela skuvllas. Earret go praktihkalaš árvu beassat lohkat sámigiela servodagas de lea signála ahte sámigielas lea iežá árvu servodagas otne go dalle go sii šadde bajás ja eai ožžon sámástit skuvllas ja eai ožžon oahpahusa sámigielas ge. Galbbaiguin gilis sámigiella ožžo almmolaš jiena. Okta váhnen vuosehan man dehálaččat dat ođđa báikenammagalbbat leat mat lea bidjon bajás birra leana go báikkit čállot sámigillii.

– Mánát šaddet dihtomielalaččat ja iežát maid ahte máŋga báikenama bohte sámigielas ja dovdet čeavláivuođa.

Jus sámi nuorat besset mearridit de galbbat lea dušše álgu. Giellaláhka movtiidahttá sámigiela seailluhuvvot ja ovddiduvvot.

– Mon jáhkán dat šaddá mihá buoret dál veahádatlágain mii bođii ja go kulturmuitoláhka ođasmahttu. Mon jáhkán mii boahtit oažžut eanet sámigiela almmolašvuođas, muitala olmmái guhte bargá gielain ja oaidná čuvges boahtteáiggi.

Čakčat giellaprošeakta Giela muitalusat / Giela giehto. Det samiska språket – tre generationer

Joatká barggus duohtandahkat muhtin dain jurdagiin mat leat boahtán ovdan semináras ja ságastallamiiguin sámiiguin. Mii áigut buvttadit čájálmasa gos deaddu lea man oidnosis/čiegus sámigiella lea min servodagas ja muhtin oasseváldit semináras leat oassálastime čájálmasa buvttadeamis.

 

Språkets synlighet – Samiska skyltar

Var möter vi det samiska språket idag och var vill vi att det ska finnas? Under februari 2013 anordnades seminariet Collaborationg to revitalize Indigenous language and culture på Ájtte i Jokkmokk där elever, lärare och språkintresserade tillsammans lyfte fram tankar och önskemål kring det samiska språket. Ungdomarna på seminariet konstaterade att de som språkbrukare inte syns i det offentliga rummet och de önskade att samiska skulle höras och synas på fler platser än vad det görs idag. Genom minoritetsspråklagen från år 2000 då Jokkmokks kommun blev en samisk förvaltningskommun blev kommunen ålagd att skylta på de två samiska språk som talas i kommunen. Idag finns det skyltar på samiska på offentliga byggnader som kommunhuset och biblioteket.
Det är viktigt att språket syns visuellt så att ögat får se det samiska språket. De samiska skyltarna har olika betydelse för de samiska “läsarna”, dels för de olika generationerna som har vuxit upp med olika inställningar från samhället till det samiska språket och dels utifrån vilken kunskap man har i det samiska språket. Att se skyltar och texter på samiska aktiverar språkcentrat och att få tillfälle att läsa på samiska är viktigt för läsinlärningen berättar en lärare vi samtalat med.

– Man blir glad när man ser de de samiska skyltarna och man dras till sådana platser där det finns affärer med samisk text, samiskan ger en välkomnande känsla berättar en kvinna.
Även de yngre barnen uttrycker vilken speciell känsla det blir av att kunna läsa samiska skyltar.
– Samiskan har så vackra bokstäver, jag tycker om att se de samiska skyltarna berättar en 8-årig flicka.
På Sameskolan och på Giella, förskolan i Jokkmokk finns det skyltat på samiska både utanför och innanför byggnaderna. För att skilja dialekterna åt använder man färgkoder, de röda orden är skrivna på nordsamiska och de gröna är skrivna på lulesamiska. Skolan och förskolan är viktiga språkarenor och en stor del av personalen är samisktalande.
De ungdomar som går på högstadiet och håller på att lära sig språket önskar att de fick träna ögat på att läsa samiska och de önskar att de skulle bli översköljda av samiskan i alla situtationer. Där har skyltarna ett praktiskt värde och skulle fungera som motivation och en ingång för de unga att lära sig samiska.
– Vi önskar att det skulle finnas skyltar på skolan med samiska ord så att fler lär sig, även de som inte är samer.

Den samiska skyltningen som kommunen har bekostat finns framförallt inne i kommunhuset, vilket inte är en plats där ungdomarna är så ofta. I skolan, i gymnastikhallen, i isladan, sportaffären, ICA och Konsum saknas samiska skyltar. Ungdomarna vi talat med önskar att det skulle vara skyltat på samiska i mataffären, på brödavdelningen, på mejeriavdelningen, på godisavdelningen.
Även för den äldre generationen samer är skyltning på samiska en chans att se och lära sig hur orden stavas på samiska. Många är uppvuxna med det samiska språket som första språk i hemmet men de fick varken lära sig att läsa eller skriva på samiska i skolan. Förutom det praktiska värdet av att kunna läsa på samiska i samhället är det även en signal om att det samiska språket har en annan status i samhället än när de växte upp och inte tilläts prata samiska på skolan och inte heller fick undervisning i samiska. Genom skyltningen i samhället får det samiska språket en officiell röst. En förälder visar på betydelsen av de nya ortnamnsskyltarna som kommit upp runt om i länet där platsernas namn skrivs på samiska.
– Barnen blir medvetna och andra också att många ortnamn kommer från samiskan och de känner en stolthet.

Om de samiska ungdomarna får bestämma är skyltningen på samiska bara början. Språklagen uppmuntrar att det samiska språket bevaras och utvecklas.
– Jag tror det blir mycket bättre nu med minoritetsspråklagen som kom och när kulturminneslagen blir uppdaterad. Jag tror att vi kommer att få mera samiska i det offentliga berättare en man som arbetar med språket och som ser ljust på framtiden.

Till hösten arbetar språkprojektet Giela muitalusat / Giela giehto Det samiska språket – tre generationer berättar, vidare med att realisera en del av de tankar och idéer som framkommit under seminariet och samtalen med samer. Vi kommer att producera en utställning där fokus ligger på hur synligt/osynligt det samiska språket är i vårt samhälle och några av deltagarna från seminariet är delaktiga i producerandet av utställningen.