Ådnårisá li sajenis ja de la de muddo joarkket birrusijn.
Gábmátsieggim Gásluovta skåvlån
Hestnesdieván Gásluovta skåvlå duogásjbielen gávnnap segav, låvdagoadev ja buolládak-/vettsavuorkudagáv. Maŋemus lassánibme lahkusin le gábmá majt oahppe 9. klássan tsieggijin aktan tsieggimjådediddje Sander Andersenijn åvdep vahko.
Sander aj buvtij gájkka birrusijt gábmáj ja buvtij aj duov dáv vædtsagav tsieggimij. Moattes skåvlå åhpadiddjijs li aj oassálasstám bargguj mij vibáj ålles 38. vahko. Dá vahko dábálasj tijmmapládna hiejteduváj ja divna tijma mannin gámá bargguj. Vahkojn åvddåla lidjin sihke lásjmudallamtijma ja ietjá tijma anedum gábmásajev ruodditjit ja lavnjev bállemij. Lavnjev, birrusin 14 – 16 gålmådismehtera, Museasaljos viedtjin. Dán bargguj oadtjun buorre viehkev oahppijs 7., 8. ja 10 klássajs aktan rektorijn, oahttsijn ja muhtema skåvlå åhpadiddjijs. Saljon gånnå lavnjev bállin, galggi ruohtsajt gádodit, ednamav dievddet ja sáddjit vaj pledna danna sjaddá.
Sáme kultuvrra ja histåvrrå tijmmaplánan
Juohkka jage 9. klássa Gásluovta skåvlån guokta vahko sáme kultuvrav ja histåvråv tjalmostahttá. Ienemus oasse dábálasj tijmmaplánas gádoduvvá ja målsoduvvá sáme gielajn, subttsasij, båvaj, musihkajn ja histåvråjn, aktan boatsojsujtojn, dálkkasij, læstadianismajn ja duojijn. Vahko låhpaduvvi ávvomállásijn árbbedábálasj sáme biebmoj. Dán aktijvuodajn le dán jage 9. klássa åvdåsvásstádusáv oadtjum gámáv skåvlå goahteguorraj tsieggit. Dan diehti nubbe dájs guokta vahkojs aneduváj tsieggimprosjæktaj. Ja oahppe li riek buorre bargov daj biejvijn dahkam ja riek måvtugijt gámáv tsieggim. Dát barggo le læhkám låssåt sæmmi båttå gå li oahppam gåktu materiálajt adnet, gámá åsij namájt, teknihkajt gåktu gámáv aktij biedjat, lavnnjimav, j.n.v.
Buosjes oahppe
Guokta oahppijs avtsát klássan gudi riek buorre bargov libá dahkam libá Mathilde Ellingsen Sjøgård ja Milly Charlotte Helland. – Barggo le læhkám sihke miellagiddis ja suohtas, subtsastibá buosjes oahppeguovtes, ja de lij buorre bessat teorijabargos ja sijddabargos. – Masi lip ienemus ájgev adnám le lavnjev guottáldit, valla mån buoremusát lavnnjimij lijkkujiv, javllá Mathilde, madi Milly buoremusát duorggimij lijkkuj gámá ålgusjbielen ja sinna guolben. – Måj jáhkkin gábmá ålov aneduvvá, ja aj låvdagoade sadjáj, låhpadi næjtso gudi dá vahko libá ålov sáme kultuvrajn ja histåvråjn teorehtalattjat barggam.
Ietjas viddnudahka gábmátsieggimijn sierramáhtudahkan
Dát le lågåt gábmá Sander Andersen oassálasstá tsieggimijn. Åvdep gábmá lej Ájluovta skåvlå goahteguoran ja tsieggiduváj biehtsemánon aktan oahppij ja åhpadiddjij. Sujna le ietjas viddnudahka mij buvtat gámájt, sihke gámá åsijt ja aj tsieggidum gámájt, ja sån aj fállá kursajt gábmátsieggimin. 49 jage vuoras Sander berustahttjáj gámájt 21-jagágin. Dalloj oassálastij vuostasj gábmákursan. Kurssa tjadáduváj Vuodnabat sijdas Ivar Pedersenijn (Tjierrek – Ievárijn) kurssajådediddjen. Guokta jage maŋŋela lej sån Pedersena siegen gámáv tsieggimin Bodøsjøena lahka Nordlanda fylkkamusea åvdås. Dan maŋŋela sjávot sjattaj moadda jage, åvddåla 90-lågo gassko gatjáduváj jus máhtij lågådallat ja vuosádallat gåktu gámáv tsieggit, seminárrarájdon Lofåhtan ja Viestarálen. Jaget maŋŋela gámáv tsieggij gå kursav jådedij Kabelvagen. Dat rájes le kursajt tjadádam ja gámájt tsieggim. Sander Andersen stuoves virgen NRK Sámeradioan barggá kåntåvråjn Árranin, ja navti barggo gámáj le dagu budáldibmen. Navti árggabiejves vuojŋadallá, juska álu le ållo barggo sierraláhkáj materiálajt gámájda åttjudit. Andersen subtsas suv mielas le suohtas tsieggimijn barggat, ja de lijkku oahppij siegen barggat. Tsieggimjådediddje le riek dudálasj nuorra gábmátsæggárij Gásluovta skåvlås. – Sij li boahtám positivalasj mielajn, ja li barggam avtat rájes. Suohtas le aj gå positivalattjat sáhkadi tsieggidattijn, ja de le Sandera mielas suohtas gå dåbddå ienemus oasev oahppij æjgádijs. Muhtem ájgev bajás sjattaj Gásluovtan, ja vuojnná nuorajrádnajt ådå buolvan.
Sámevuoda nannim
Andersen aj åvdet man hávsske le árbbemáhtudagáv bessat åhpadit ja sierraláhkáj sáme árbbemáhtudagáv. Sån le ájnna gábmátsæggár nuortta Nordlándan ja akta gallegasj gábmátsæggárijs lándan. Badjel tjuodes li oassálasstám kursajn majt sån le tjadádam, ja man moadda dajs li joarkkám gábmátsieggimijn ij aktak diede. Sandera mielas le suohtas gámáv Gásluoktaj tsieggit, ihkap tjuohte jage maŋŋela gå maŋemusát gábmá dasi tsieggiduváj. Sån aj vuojnná dáv gievrrodussan suohkana sámevuohtaj. Ep dåssju sáme tsiekkadusáv oattjo, valla sjaddá aj giellaåhpadibme oahppijda gå Sander gámá åsij sáme namájt adná. Dá jage galggá buktet gárves låvdagådijt Stuorgiette ja Måske skåvlåjda, ja Pæsatun ja Ájluovta mánájgárdijda.
Tæksta/gåvå:
Jårggålibme: Idar Kintel