På www.stromsund.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Google translate

X

Översätt sida

Använd Google Translate för att översätta webbplatsen. Strömsunds kommun tar inget ansvar för att översättningen blir korrekt.

Lyssna

Samiska språket / Saemien gïele

Det samiska språkets alla varieteter har varit undanträngda under stora delar av 1900-talet. För att vända på språkbytesprocessen behövs flera olika insatser.

Det kan exempelvis vara utbildningsmaterial som är anpassade för det svenska skolsystemet, fler modersmålslärare och möjligheter till språkbad på olika nivåer under skoltiden.

Intresset för språket växer i takt med ökad självkänsla och styrkt identitetsuppfattning, inte minst bland barn och ungdomar. Även vuxna samer behöver möjligheter att kunna studera samiska och återta sitt språk.

Det sydsamiska språkområdet

Det sydsamiska området omfattar i stora drag Västerbotten, Jämtland, delar av Härjedalen och Dalarna samt motsvarande områden på norska sidan. Det finns ungefär 500 personer som talar sydsamiska i Sverige, de är utspridda inom ett ganska stort område. Sydsamiska förekommer på båda sidor om den svensk-norska gränsen från Arjeplog-Saltfjäll i norr till Idre och Röros i söder.

Åarjelsaemien

Saemiengïeli ovmessie varieteeth, leah vöörhkeldahkesne stoerre biehkide 1900-taalesne orreme. Ihke gïelemolsemeprosessem jårredh, gellieh ovmessie barkoeh daerpies.

Dïhte maahta vuesiehtimmien gaavhtan ööhpehtimmie-ïebnh årrodh mah daaroen skuvlesysteemese sjïehtesjamme, jienebh ietniengïelelohkehtæjjah jïh nuepiem gïelebeasan ovmessie daltesisnie skuvleboelhken nuelesne.

Ïedtjem gïelese sjïdteminie seamma aejkesne goh jïjtjedomtoe jïh identiteete garrebe sjædta, sjïere maanide jïh noeride. Aaj geerve saemieh nuepieh daarpesjieh ihke lohkedh jïh bååstede saemiengïelem vaeltedh.

Åarjelsaemien gïeledajve

Åarjelsaemien gïeledajve lea Viesterbetnie, Jemtlaante, biehkiem Haerjedaeleste jïh Dalarnistie jïh dovne seamma dajvide Nöörjen bielesne. Medtie 500 almetjh åarjelsaemiengïelem Sveerjesne soptsestieh jïh stoerre dajvesne bårrojde leah. Åarjelsaemiengïele gåabpegh bielide Sveerjen-Nöörjen raastesne lea, Aarjeplueveste/Saltfjelleste noerhtene gosk Eajrese jïh Plassjese åarjelisnie.