Hälso- och sjukvården i Sverige bekostas till största delen av landstings- och kommunalskatter. Den avgift som du betalar vid exempelvis ett läkarbesök är bara en liten del av vad det faktiskt kostar.
Detta gäller inte den helt privata vården, till exempel plastikkirurgi som inte är medicinskt motiverad. Då betalar du hela kostnaden själv.
Olika avgifter i olika landsting och kommuner
Landstingen och kommunerna kan i stort sett själva bestämma vilka avgifter du ska betala vid läkarbesök och andra tjänster i vården. I stora drag är avgifterna ganska lika i de olika landstingen. Om du behöver mycket vård finns ett högkostnadsskydd, som beskrivs närmare i nästa kapitel.
Hälso- och sjukvård är kostnadsfri i nästan alla landsting och regioner om du är under 20 år.
Nedanstående ungefärliga avgifter gäller den offentliga vården och privata vårdgivare som har avtal med ett landsting.
När du är inlagd på sjukhus betalar du en dygnsavgift som enligt lag får vara högst 100 kronor.
Vissa landsting tar ut en avgift för transporter med ambulans eller helikopter.
En del landsting betalar tillbaka besöksavgiften om du har fått vänta en viss tid utöver den avtalade. Om du inte avbokar en tid som inte passar eller inte kommer till den avtalade tiden kan du bli skyldig att ändå betala besöksavgiften.
Om du väljer öppen eller sluten vård i ett annat landsting än där du är folkbokförd betalar du de patientavgifter som gäller i det landsting där du får vården.
Andra vårdgivare kan ha andra taxor
Du som helt privat eller genom din arbetsgivare har en sjukvårdsförsäkring kan ha helt andra villkor för vilka avgifter du ska betala.
I den kommunala hälso- och sjukvården, som gäller äldre med långvarig sjukdom, finns olika taxor för vård som ges av sjuksköterskor.
På Sveriges Kommuner och Landstings webbplats, SKL, finns adresser till kommuner, landsting och regioner. Dessa har aktuell och detaljerad information om sina avgifter.
Avgifter för utländska medborgare
Kommer du från ett annat EU-land, EES-land eller Schweiz ska du ha ett europeiskt sjukförsäkringskort, EU-kort, för att visa att du har rätt till akut, nödvändig vård till vanlig patientavgift. Har du inte det kan du få betala hela vårdkostnaden själv.
Om du däremot vill ha planerad vård som inte är akut och inte vill betala mer än patientavgift ska du ha ett intyg som visar att hemlandet betalar vården. Om du saknar det betalar du hela kostnaden för vården själv.
Du som söker vård i Sverige har alltid möjlighet att få ersättning i efterhand från det land du bor i, förutsatt att det är inom EU eller EES-länderna Island, Norge och Liechtenstein samt Schweiz.
Om du kommer från något land utanför EU, EES och Schweiz får du nästan alltid betala hela vårdkostnaden själv oavsett om det handlar om akut eller planerad vård.
Om man som svensk blir sjuk utomlands
Det europeiska sjukförsäkringskortet, som kan beställas från Försäkringskassan, ger dig som bor i Sverige rätt till akut och nödvändig vård i andra EU-, EES-länder och Schweiz. Den vården får du på samma ekonomiska villkor som gäller för det landets egna invånare. I de nordiska länderna behöver du inte visa kortet.
Du kan också få ersättning i efterhand från Försäkringskassan för vård i annat EU/EES-land. Ersättningen motsvarar det som vården skulle ha kostat i det landsting eller den region som du bor i. Förutom vårdkostnader kan du också få utgifter för tandvård, läkemedel och hjälpmedel ersatta.
Om du behöver vård utanför EU, EES-länderna och Schweiz kan du i de allra flesta länder inte få dina kostnader ersatta, vare sig från Sverige eller från det land du vistas i. Det är därför viktigt att ha en privat reseförsäkring som täcker vård och kostnader för till exempel hemtransport. Har du en hemförsäkring brukar den ofta ha ett reseskydd som täcker en del kostnader.
Försäkringskassans webbplats har ytterligare information om att få vård när man är utomlands.
