feber-hos-barn---vad-kan-man-gora-sjalv.html.xml

Feber hos barn - vad kan man göra själv ?	Feber hos barn – vad kan man göra själv ?
Vaejlie lea bielie kråahpen vaarjelimmeste (ca. 4 sidor)	- 1177 Vårdguiden - sjukdomar, undersökningar, hitta vård, e-tjänster
Raeriem gihtjedh (ca.	Information och tjänster för din hälsa och vård.
1 sida)	Öppet dygnet runt.
Vaejlie lea bielie kråahpen vaarjelimmeste (ca. 4 sidor)	Gå direkt till innehållet
Raeriem gihtjedh (ca. 1 sida)	Gå direkt till navigeringen
Vaejlie lea bielie kråahpen vaarjelimmeste	Feber hos barn – vad kan man göra själv ?
Vaejlie lea bielie kråahpen vaarjelimmeste	Feber är en del av kroppens försvar
Voejhkele lyjhkedelaakan maanese darjodh.	Feber är en del av kroppens försvar
Vaejlie lea kråahpen temperatuvre jollebe enn maam pråvhka årrodh.	Feber innebär att kroppens temperatur är högre än vad den brukar vara.
Ij leah vaarege mohte kråahpen vaarjelimmie ovlemidie.	Det är i sig inte farligt utan kroppens försvar mot infektioner.
Maanah aelhkieslaakan vaejliem åadtjoeh jïh voestes iereste ovlemh mestie virusi sjïekeste, novh goh sovhte, gossehtahke jïh tjeapohke saejrede, maam dorje kråahpetemperatuvrem bæjjene.	Barn får lätt feber och det är framför allt infektioner som har orsakats av virus, såsom förkylning, hosta och halsont, som gör att kroppstemperaturen stiger.
Temperatuvre aaj maahta jieniedidh jis maana reejredh jallh verviestidh.	Temperaturen kan även stiga om barnet leker väldigt livligt eller rör sig intensivt.
Muvhtene maahta vaejlie vuesehte ålvas skïemtjelassem.	I sällsynta fall kan feber tyda på en allvarlig sjukdom.
Maana vaejliem åtna jis temperatuvre aeriedisnie jallh bielietæjmoem lïegkesen mænngan lea bijjebe 38 graadh.	Barn har feber om temperaturen på morgonen eller efter en halvtimmes vila är över 38 grader.
Daamhtaj aajhtsa jis maana vaejliem åtna.	Oftast märks det att barnet har feber.
Jis geakesje maahta maanan tempem vaeltedh, mohte vihkielommes vuejnedh guktie maanine lea.	Om man känner sig tveksam kan man ta tempen på barnet, men det viktigaste är att följa hur barnet mår.
Jis ussjede skïemtjehoksem bïeljelidh hijven jis temperatuvrem joe mööleme.	Om man tänker ta kontakt med sjukvården är det bra att ha mätt temperaturen.
Vihtiesommes kråahpetemperatuvrem bahtesne.	Det är säkrast att mäta kroppstemperaturen i stjärten.
Gååvnese aaj bieljietermometere, mij hijven jis dam reaktoeslaakan utnedh.	Det finns också örontermometer, som rätt använd är bra.
Dam lea gïerve maanetjem nåhtadidh juktie bieljieraejkie dan gaertjies.	En sådan är svår att använda på mycket små barn då hörselgången är för trång.
Baajh maanam lïegkedidh jïh jïjnjh jovkedh	Låt barnet vila och dricka mycket
Maana gie vaejliem åtna daarpesje gåetesne årrodh, jïh ij skuvlesne jallh aarehskuvlesne, jïh lïegkedidh jïh starnedh.	Ett barn som har feber behöver få vara hemma från skola eller förskola för att vila och återhämta sig.
Maana ij daarpesjh seangkosne vealasjidh, mohte ij byörh verviestidh.	Barnet behöver inte hålla sig i sängen, men bör inte anstränga sig fysiskt.
Bööremes baaja maanam jïjtje nænnostidh man jïjnjh ååjse.	Det bästa är att låta barnet avgöra hur mycket det orkar vara uppe.
Maana daarpesje jïjnjh jovkedh.	Barn behöver mer vätska än vanligt vid feber.
Juktie nuekies edtja sjïdtedh hijven jis maanese jovkemsh faala.	För att barnet ska få i sig tillräckligt med vätska är det bra att ofta försöka ge något att dricka.
Vedtieh maanese maam lyjhkoe jïh jïjtje sæjhta byöpmedidh jallh jovkedh, vuesiehtimmien gaavhtan tjastem, gïhpem jallh joptsem.	Ge barnet vad det tycker om och själv vill ha att äta och dricka, till exempel glass, kräm eller välling.
Jis ij maana sïjhth byöpmedidh dellie ij daarpesjh beapmoeh byöpmedidh.	Om barnet inte har aptit behöver det inte äta vanlig mat.
Ij maam akt darjoeh jis barre ånnetji byöpmede såemies biejjiej.	Det gör inget om det äter lite sämre under några dagar.
Jis ij sïjhth gadtjedh jallh lea sæjloes jïh samhtjan dellie kaanne maana dan ohtje lea jovkeme.	Om barnet kissar sällan eller är hängigt och trött kan det bero på att barnet har druckit för lite.
Voejhkele lyjhkedelaakan maanese darjodh	Gör det så behagligt som möjligt
Jis maana tuhtjie hijven maahta baajedh dam åeredh jissehts gaptjesem jallh barre sisnjeldsvaarjojne.	Om barnet tycker att det är skönt kan man låta det sova med ett tunt lakan eller bara i underkläderna.
Mohte jis maana galma, mij maahta darjodh gosse vaejlie bæjjene, maahta gaptjesem dïsse bïejedh jïh voejhkele lyjhkedelaakan darjodh.	Men om barnet huttrar och fryser, vilket är vanligt när febern stiger, kan man lägga på en filt och göra det så behagligt som möjligt.
Reseptehts daalhkesh	Receptfria läkemedel
Ij daarpesjh daamhtaj vaejliem båehtjierdidh vaejlievualanimmie daalhkesigujmie.	Feber behöver sällan behandlas med febernedsättande läkemedel.
Jeenjemes maanah vaejliem måedtie biejjieh utnieh jïh ij daarpesjh dan ålvas årrodh.	De flesta barn har feber som varar några dagar utan att det behöver betyda något allvarligt.
Mohte maahta vaejlievualanimmie daalhkesidie jis maana sagkes skeajmede vaejleste sjædta, vuesiehtimmien gaavhtan kråahpe baektjede, nyjhkestalla, ij sïjhth byöpmedidh jallh jovkedh, gåårelaakan åara jallh vïevtjerostoe.	Men man kan ge febernedsättande läkemedel om barnet mår märkbart dåligt av febern, till exempel har ont i kroppen, är gnälligt, äter och dricker sämre, sover dåligt eller har svårt att komma till ro på kvällen.
Ij edtjh maanah nuerebe govhte askh mij vaejliem åtna daalhkesigujmie båehtjierdidh bielelen voestes hoksem gaskesadtedh.	Man ska inte behandla barn under sex månader som har feber med mediciner utan att först kontakta vården.
Vaejlien vööste gååvnese maanide båarasåbpoe golme askh daalhkesh man sisvege paracetamole, vuesiehtimmien gaavhtan Alvedon jïh Panodil.	Mot feber finns för barn över tre månader medicin som innehåller paracetamol, till exempel Alvedon eller Panodil.
Govhte aski aalteren raejeste maahta maana daalhkesh åadtjodh man sisvege ibuprofen, maam duaka vuesiehtimmien gaavhtan nommi nuelesne Ipren jallh Ibumetin.	Från sex månaders ålder kan barn få medicin som innehåller ibuprofen, som till exempel säljs under namnen Ipren eller Ibumetin.
Daalhkesh gååvnesieh dovne galkijes hammosne jallh stolpillerinie, maam maanan bahten sïjse rijtie, reaktoe dose smaave maanide.	Medicinerna finns i flytande form eller som stolpiller, som förs in i barnets ändtarm, med rätt dos för små barn.
Båarasåbpoe maanide gååvnese aaj tabledth.	För äldre barn finns även tabletter.
Lohkh bïhkedimmiem aeskesne eensilaakan.	Följ anvisningarna på förpackningen noga.
Aellieh ovmessie daalhkesidie pleenth.	Kombinera inte olika läkemedel.
Maana nuerebe 18 jaepien gie vaejliem åtna ij edtjh vaejlievualanimmie daalhkesidie acetylsalisylsyrine, vuesiehtimmien gaavhtan Magnecyl, Treo jallh Albyl.	Barn under 18 år som har feber ska inte använda febernedsättande läkemedel med acetylsalicylsyra, till exempel Magnecyl, Treo eller Albyl.
Maahta daarpesjidh hoksem bïeljelidh	Man kan behöva kontakta vården
Dïhte voestes iereste vuarjesje guktie maanine lea mij nænnoste jis edtja hoksejarngem gaskesadtedh jallh ij.	Det är framför allt genom att bedöma hur barnet mår i övrigt som man kan avgöra om man behöver kontakta vårdcentral eller inte.
Maahta eejnegen skïemtjehokseraeriestimmiem jallh hoksejarngem ringkedh jis ij daejrieh, jis maana jeatjah vaejvieh åtna seammasïenten vaejline joekoen vihkeles.	Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen eller vårdcentralen om man är osäker, speciellt om barnet har andra besvär samtidigt som febern.
Byöroe hoksem riektese hoksejarngesne jallh aktuedåastoevisnie ohtsedidh jis maana vaejliem åtna jïh dam, jallh dejtie, vaejvieh:	Man bör söka vård direkt på en vårdcentral eller en akutmottagning om barnet har feber och har något, eller flera, av dessa besvär:
Ij seamma gaskesem vadta goh daamhtaj.	inte ger samma kontakt som vanligt
Temperatuvrem bijjebe 41 graadh åtna.	verkar trött och taget och inte orkar dricka
Byöroe eejnegen hoksejarngem jallh jouredåastovem bïeljelidh jis maana	Man bör alltid kontakta en vårdcentral eller jourmottagning om barnet är
nuerebe goh golme askh jïh vaejliem bijjebe 38 graadh åtna	yngre än tre månader och har feber över 38 grader
golme jïh govhte aski gaskem jïh vaejliem bijjebe 39 graadh åtna.	mellan tre och sex månader och har feber över 39 grader.
Byöroe hoksem gaskesadtedh jis ij vaejliem vualenh njieljie dygni mænngan, jïlhts man båeries maana.	Det går alltid att ringa sjukvårdsrådgivningen på telefon 1177 för att få råd.
Raeriem gihtjedh	Tipsa och dela
Raeriem gihtjedh	Ditt namn:
Maahtah aaj abpe dygnem skïemtjesåjhterinie soptsestidh jïh raeriem åadtjodh. Ringkh 1177.	Jag vill tipsa dig om en artikel på 1177 Vårdguiden:
Vaejlie lea bielie kråahpen vaarjelimmeste (ca.	Senast uppdaterad:
4 sidor)	Redaktör:
1 sida)	Granskare:
Redaktööre:	Illustratör:
Illustratööre: Lotta Persson, illustratööre, Göteborg	Allt innehåll är granskat och godkänt av 1177 Vårdguidens redaktion.
Gaajhke sisvege lea aaj gïehtjedamme, goerehtamme jïh dåhkasjahteme redaksjovneste jïh redaksjovneraereste 1177 Vårdguiden.	1177 Vårdguiden – en tjänst från Sveriges landsting och regioner