1922.html.xml

Repatriering - Sametinget	Sámi bázahasat - Sametinget
Återförandet av samiska mänskliga kvarlevor till de områden där de hör hemma är av principiellt stor betydelse.	Sámi olmmošlaš bázahasaid ruovttoluotta máhcaheapmi mearkkaša prinsihpalaččat hirbmat ollu.
(Personerna på bilden har inget direkt samband med textens innehåll.) Foto: Okänd.	(Olbmuin govas ii leat njuolga oktavuohta teavstta sisdoaluin)
Samiska mänskliga kvarlevor måste återbördas	Sámi olmmošlaš bázahasat fertejit máhcahuvvot ruovttoluotta
Frågan om samiska mänskliga kvarlevor i svenska statliga samlingar har fått stor uppmärksamhet i media.	Sámi olmmošlaš bázahasat ruoŧa stáhtalaš čoakkáldagain leat ožžon stuora fuomášumi medias.
Dels är det en konkret påminnelse om en rasistisk tid som de flesta förskräcks över, dels ett bevis på att samer diskriminerats, till och med i vetenskapens namn.	Lea sihke konkrehtalaš muittuhus rasisttalaš áiggis mas eanas olbmot suorganit ja duođaštus das ahte sámit leat vealahuvvon maiddái diehtaga namas.
För samerna är det betydelsefullt att få ge förfäderna en värdig återbegravning.	Sámiide lea dehálaš beassat addit árvvolaš ruovttoluotta hávdádeami máttarváhnemiidda.
Krav på repatriering inget nytt Krav på återförande eller repatriering av föremål och kvarlevor har rests bland världens urfolk sedan 1970-talet, i takt med ökat politiskt medvetande och krav på självbestämmande.	1970-logu rájis leat eamiálbmogat birra máilmmi gáibidan ruovttoluotta dávviriid ja olmmošlaš bázahasaid, dađi mielde go politihkalaš diđolašvuohta ja iešmearridangáibádusat leat lassánan.
Repatriering handlar om rätten till det förflutna och till sina förfäder. Det handlar också om försoning, ett sätt för staterna att erkänna den orätt man gjort och ge tillbaka det som stulits.	Repatrieren mearkkaša njuolgatvuohta iežas mannanáigái ja máttarváhnemiidda ja maiddái soabalašvuohta, lea vuohki stáhtaide dovddastit eahpenjuolgatvuođa maid stáhta lea dahkan ja addit ruoktut dan maid lea váldan.
Regeringsuppdrag	Ráđđehusbargogohčus
Ett regeringsuppdrag till statliga museer och institutioner (U2005/3451/Kr) har gett viss kunskap i hur mycket mänskligt skelettmaterial som finns i statliga samlingar.	Ráđđehusbargogohčus stáhtalaš dávvirvuorkkáide ja institušuvnnaide (U2005/3451/Kr) lea addan muhton dieđu man ollu olmmošlaš bázahasat gávdnojit stáhtalaš čoakkáldagain.
Den sammanställning som Sametinget gjort över samiska mänskliga kvarlevor visar att rapporteringen inte varit fullständig.	Čoahkkáibidju maid Sámediggi lea dahkan sámi olmmošlaš bázahasaid birra vuoseha ahte rapporteren ii leat leamaš ollislaš.
En del institutioner som till exempel Statens historiska museer har inte tagit med det samiska skelettmaterialet i Sverige i sin sammanställning, utan bara samiskt skelettmaterial från Ryssland och Norge.	Muhtin institušuvnnat, o.m.d. Stáhta historjjálaš dávvirvuorkkát eai leat váldán mielde sámi dákteávnnasmateriála Ruoŧas iežas čoahkkáibidjosis muhto dušše dákteávnnasmateriála Ruoššas ja Norggas.
Uppdraget att inventera samlingar efter mänskliga kvarlevor gavs endast till statliga museer och institutioner.	Ledje dušše stáhtalaš dávvirvuorkkát ja institušuvnnat geat ožžo bargogohččosa inventeret čoakkáldagaid mas leat olmmošlaš bázahasat.
Enligt en rapport från Ájtte fjäll- och samemuseum från år 2005 finns samiska kvarlevor även på Nordiska museet, Norrbottens museum, Skellefteå museum och på Västerbottens museum.	Raporta Ájttes, duottar ja sámedávvirvuorká, jagis 2005 dieđiha ahte gávdnojit sámi bázahasat maiddái Nordiska muséetis, Norrbottena dávvirvuorkkás, Skillehte dávvirvuorkkás ja Västerbottena dávvirvuorkkás.
Sametinget vill veta	Sámediggi háleda diehtit eanet
Sametingets politiska organ kräver i ett beslut från den 22 februari 2007 en fullständig identifiering av allt samiskt skelettmaterial i samtliga statliga samlingar och en repatriering av de mänskliga kvarlevorna till de områden där de hör hemma.	Sámedikki politihkalaš orgána gáibida mearrádusas 22 b. guovvamánus 2007 ollislaš identifierema visot sámi dákteávnnasmateriálas visot stáhtalaš čoakkáldagain ja repatrierema olmmošlaš bázahasain ruoktut guovlluide gosa gullojit.
Sametinget vill också veta hur museer och institutioner tillskansat sig materialet - alltså om det skett genom gravöppningar eller på annat sätt.	Sámediggi háleda maiddái diehtit got dávvirvuorkkát ja institušuvnnat leat ožžon dáid materiálaid – jus lea dahkkojuvvon hávderoggama bakte dehe iežá ládje.
Svenska kyrkan eller ej ?	Ruoŧa Girku vai ii ?
Svenska kyrkan har föreslagit att kroppsdelar av samer som förvaras på museer och andra statliga institutioner, ska begravas enligt kyrkans ordning, samt att kvarlevor som inte kan knytas till enskilda personer bör begravas i en gemensam grav som får karaktär av minnesmärke.	Ruoŧa Girku lea evttohan ahte sámiid rumašoasit mat vurkojuvvojit dávvirvuorkkáin dehe iežá stáhtalaš institušuvnnain galget hávdáduvvot girku ortnega mielde ja ahte rumašosiid maid ii sáhte identifieret berrejit hávdáduvvot oktasaš hávdái mii šaddá muitonmearkan.
Sametinget anser att frågan om återbegravningar i Svenska kyrkans regi, och kollektiv begravning med minnesmärke får bli en senare fråga och avgöras från fall till fall.	Go guoská hávdádemiide Ruoŧa girkus ja oktasaš hávdádus muitomearkan lea Sámedikki oaidnu ahte dáid áššiid ferte čoavdit go dat áigi boahtá.
Kvarlevorna ska visas den respekt de förtjänar och behandlas utifrån den tid de levde i. Det finns ju även kvarlevor från förkristen tid.	Bázahasat ánssášit gudni ja galget gieđahallojuvvot áiggi mielde go elle. Gávdnojit maiddái bázahasat ovdaristtalaš áiggis.
Respekt för förfäderna	Gudnejahttit máttarváhnemiid
Samernas gamla religion var en naturreligion.	Sámiid dološ osku leai luondduosku.
Den gick i stora drag ut på att naturen var besjälad och att människorna levde i en värld som var befolkad även av andra övernaturliga varelser.	Luondu leai ealli ja das leai siellu, olbmot elle máilmmis gos eará badjellunddolaš eallit mat gávdnojedje.
Till exempel fortsatte förfäderna att leva i en annan dimension och vördades av de efterlevande.	Jáhkku leai ahte jápman olbmot elle eará dimenšuvnnas ja maŋŋelbáhci olbmot gudnejahtte daid.
Idag praktiseras inte den gamla samiska religionen.	Otne ii leat dološ osku šat eallimin.
I slutet av 1700-talet anses samerna ha blivit kristna, i den betydelsen att alla blivit döpta.	Oaivvilduvvo ahte sámit šadde risttalažžan loahppageažis 1700-logu, leai goit nu ahte visot sámit ledje gásttahuvvon muhto ain otne sámit gudnejahttet iežaset máttarváhnemiid.
Men fortfarande känner man stor vördnad för sina förfäder.	Sámiide lea dehálaš ahte olmmošlaš bázahasat mat gávdnojit stáhtalaš vuorkkáin hávdáduvvojit čorga.
Betydelsen av att samiska mänskliga kvarlevor åter får vila i sina gravar och inte förvaras på en hylla i en svensk institution ska inte underskattas.	Sámeservodagas lea hávdadus dehálaš dáhpáhus, olles sohkadalle čoahkkána ja gudnejahttá jápman olbmo.
I det samiska samhället är en begravning en viktig händelse.	Hávdádusoassi ja muitobodda bistá máŋggaid diimmuid ja šadda árvvolaš loahpahus. Ii leat hoahppu.
Då samlas släkten och man hedrar den döde med sin närvaro.	Danin lea ge repatrieren ja ođđasit hávdádus hui mearkkašahtti.
Begravningsakten och minnesstunden pågår i flera timmar och blir ett värdigt avslut.	Muhton institušuvnnat geain leat sámi bázahasat čoakkáldagain leat vuosttildan ruovttoluotta guođđima ja čujuhit dutkanárvui.
Det är ingenting man skyndar igenom eller låter gå spårlöst förbi.	Kulturministar ii čuovvul dán árvvostallama.
Därför är frågan om repatriering och återbegravning av stor betydelse.	Adelsohn Liljeroth oaivvilda ahte dutkanárvu ii leat gait deháleamos, etihkka ja morála váimmus lea deháleabbu.
Processen	Proseassa
Regeringen för en dialog med Sametinget och berörda institutioner och museer för att göra återlämnandet möjligt.	Ráđđehus lea dal ságastallame Sámedikkiin ja guoskevaš eiseválddiiguin ja dávvirvuorkkáiguin čađahandihte ruovttoluotta guođđima vejolažžan.
Det är en fråga som inte löses i en hast.	Lea ášši man ii čoavdde fahkkestaga.
Det kommer säkerligen att ta flera år innan vi får se de första samiska kvarlevorna återbördas från statens samlingar.	Vissasit váldá máŋga jagi ovdal go vuosttaš sámi bázahasat guđđojuvvojit stáhta čoakkáldagain ja jus oktasaš muitomearka šaddá duohtan ja gosa dan galgá cegget dáida váldit vel guhkit áiggi.
Och vägen till ett kollektivt minnesmärke är nog ännu längre innan det beslutats var detta minnesmärke ska placeras.	Lávki dan proseassas lea bargojoavku maid Sámediggi, Historjjálaš dávvirvuorká ja Ájtte leat ásahan.
Första repatrieringen i Sápmi	Vuosttaš repatrieren Sámis
1997 ägde den första samiska repatrieringen rum på samiskt område.	1997 leai vuosttaš repatrieren Sámis.
Det var Mons Sombys och Aslak Haettas kranier som återbördades från det anatomiska institutet i Oslo och blev begravna i Talvik kyrka utanför Alta i Norge.	Mons Somby ja Aslak Heahta oaiveskálžžu máhcahuvvojedje ruoktut anatomalaš instituhtas Oslos ja hávdaduvvojedje Talviika girkus olggobealde Álaheaju.
De båda blev år 1854 halshuggna för sitt deltagande i det så kallade Kautokeinoupproret.	Goappašat gottahalaiga jagis 1854 go oassálastiiga nu gohčoduvvon Guovdageainnu stuimmis.
Tillsammans med norska Sametinget drev ättlingarna framgångsrikt frågan om repatriering.	Maŋisboahttit leat ovttas Sámedikkiin garrasit jođihan repatrierenášši.
Skuggmannen återbegravd 2002	Soejvengeelle ođđasit hávdaduvvon 2002
Den andra repatrieringen ägde rum i Sverige 2002.	Nubbi repatrieren dáhpahuvai Ruoŧas 2002.
(skuggmannen på sydsamiska) som blev återbegravd i sin ursprungliga grav vid Atoklimpen i Tärnaby.	Leai nu gohčoduvvon Soejvengeelle mii hávdaduvvui iežas dološ hávdái Aatoklimpoes, Deardnas.
Forskaren Ernst Manker från Nordiska museet gjorde på 1950-talet en arkeologisk undersökning och tog med sig delar av skelettet för vidare undersökning mot löfte att skelettdelarna skulle återbördas. Tack vare en skriftlig anteckning i Nordiska museets arkiv och en ihärdig sameförening kunde	Dutki Ernst Manker Nordiska museetis čađahii 1950-logus arkeologalaš guorahallama ja válddii mielde dákterikkiid maid galggai dutkat vel buorebut lohpadusain ahte máhcahit ruovttoluotta dákterikkiid go leai geargan.
återbegravas i sin ursprungliga grav i oktober 2002.	Lihkus gávdnui čálalaš notáhta Nordiska museeta arkiivvas mii duođaštii lohpadusa ja ceaggás sámesearvi mii garrasit barggai áššiin ja dat mielddisbuvttii ahte Soejvengeelle hávdaduvvui golggotmánus 2002 ođđasit iežas dološ hávdái.
Heliga föremål	Bassi dávvirat
I samband med plenums diskussion om samiska mänskliga kvarlevor kom även frågan om återbördande av samisk heliga föremål att beröras.	Go dievasčoahkkin digaštalai sámi olmmošlaš bázahasaid birra bođii maiddái ášši bajás ahte máhcahit ruovttoluotta sámi bassi dávviriid.
Det är en annan fråga om än intimt sammanknippad med återbördandet av samiska kvarlevor. I den frågan har plenum inte fattat några beslut.	Lea nubbi ášši mii lea lahka čadnojuvvon sámi olmmošlaš bázahasaide ja dán áššis dievasčoahkkin ii leat vel váldán mearrádusa.
Litteraturtips:	Girjjálašvuohta
Baglo, Cathrine,(2001): Vitenskaplige stereotypier.	• Baglo, Cathrine,(2001): Vitenskaplige stereotypier.
Om konstruksjonen av samene som kulturhistorisk enhet i tida fram mot 1910.	Om konstruksjonen av samene som kulturhistorisk enhet i tida fram mot 1910.
Hovedfagsoppgave i arkeologi.	Hovedfagsoppgave i arkeologi.
Universitetet i Tromsø.	Universitetet i Tromsø.
Broberg, Gunnar, (1981/82): " Lappkaravaner på villovägar.	• Broberg, Gunnar, (1981/82): " Lappkaravaner på villovägar.
Antropologin och synen på samerna fram mot sekelskiftet 1900 ", i: Lynchos, s. 27-86.	Antropologin och synen på samerna fram mot sekelskiftet 1900 ", i: Lynchos, s. 27-86.
Catomeris, Christian, (2004): Det ohyggliga arvet.	• Catomeris, Christian, (2004): Det ohyggliga arvet.
Sverige och främlingen genom tiderna.	Sverige och främlingen genom tiderna.
Ordfront.	Ordfront.
Stockholm.	Stockholm.
Lundmark, Lennart, (1998): Så länge vi har marker.	• Lundmark, Lennart, (1998): Så länge vi har marker.
Samerna och staten under sexhundra år.	Samerna och staten under sexhundra år.
Rabén Prisma.	Rabén Prisma.
Stockholm.	Stockholm.
Lundmark, Lennart, (2002): " Lappen är ombytlig, ostadig och obekväm ".	• Lundmark, Lennart, (2002): " Lappen är ombytlig, ostadig och obekväm ".
Svenska statens samepolitik i rasismens tidevarv.	Svenska statens samepolitik i rasismens tidevarv.
Norrlands universitetsförlag.	Norrlands universitetsförlag.
Umeå.	Umeå.
Schanche Audhild, (2000) Graver i ur og berg.	• Schanche Audhild, (2000) Graver i ur og berg.
Samisk gravskikk og religion fra forhistorisk til nyere tid.	Samisk gravskikk og religion fra forhistorisk til nyere tid.
Davvi Girji OS.	Davvi Girji OS.
, Karasjok.	, Karasjok.
Red. Åsa Virdi Kroik, (2005): Efter förfädernas sed.	• Red. Åsa Virdi Kroik, (2005): Efter förfädernas sed.
Om samisk religion.	Om samisk religion.
Göteborg.	Göteborg.
Innehåller bl a artikeln " Soejvengeelle - en samisk grav i Vapsten " av Andreas Stångberg	Sidoallá earret eará " Soejvengeelle - en samisk grav i Vapsten " Andreas Stångbergas.
Red. Åsa Virdi Kroik, (2001): Efter förfädernas sed.	• Red. Åsa Virdi Kroik, (2001): Efter förfädernas sed.
Samisk tro i förändring.	Samisk tro i förändring.
Stockholm.	Stockholm.
Innehåller bl a en artikel om återförandet av två samiska kranier: " Historien om Mons Sombys och Aslak Haettas huvuden " av Ebba Olofsson.	Sisdoallá e.e. artihkkala guovtti oaiveskálžžu ruoktut máhcaheami birra: " Historien om Mons Sombys och Aslak Haettas huvuden " Ebba Olofssones.