1096.html.xml

Folkrätt - Sametinget	Álbmotriekti - Sametinget
Vad är folkrätt ?	Mii lea álbmotriekti ?
Internationell rätt är ett område inom juridiken som behandlar förhållandet mellan stater.	Riikkaidgaskasaš riekti lea juridihkkasuorgi mii gieđahallá oktavuođa stáhtaid gaskka.
Internationell rätt delas i sin tur upp i folkrätt och internationell privaträtt.	Riikkaidgaskasaš riektesuorggi sáhttá fas juohkit guovtti oassái, álbmotriektin ja riikkaidgaskasaš priváhtariektin.
och	Riikkaidgaskasaš riekti Riikkaidgaskasaš rievtti vuođđu lea árbevierroriekti (dahje vieruiduvvon dološ riekti) ja traktáhtavuođđuduvvon riekti.
Sedvanerätt är oskrivna regler som är bindande för alla stater, därför att de anses vara både praktiska och moraliskt riktiga.	Árbevierroriekti leat njuolggadusat mat eai leat čállojuvvon muhto mat goitge geatnegahttet visot stáhtaid dannego dat adnojit sihke praktihkalaččat ja morálalaččat njuolgan.
Traktatsbaserad rätt bygger på skrivna avtal eller konventioner.	Traktáhtavuođđuduvvon riekti leat ges čállojuvvon šiehtadusat dahje konvenšuvnnat.
Den så kallade Wienkonventionen från 1969 skapade ett system för hur sedvanerättens politiska avtal ska förvandlas till juridiska dokument, till exempel hur ingångna avtal ska hållas.	Jagi 1969 Wienkonvenšuvnnas lea vuogádat dasa goht árbevierrorievtti politihkalaš soahpamušaid sáhttá heivehit juridihkalaš dokumeantan, ovdamearkka dihte goht soahpamušaid galgá doallat.
Den senare reglerar individers tvister över nationsgränser.	Riikkaidgaskasaš rievtti sáhttá juohkit álbmotriektin ja riikkaidgaskasaš priváhtariektin.
mänskliga rättigheter.	Dat maŋit mudde ovttaskas olbmuid nákkuid riikkarájiid rastá.
Folkrättslig praxis (internationell sedvänja) har utvecklats under mycket lång tid.	Álbmotrievttálaš geavat (riikkaidgaskasaš vierut) lea guhkes áiggi vuollái ovdánan.
Därtill kommer internationella avtal och beslut av internationella organisationer som till exempel FN.	Dasto gávdnojit vel riikkaidgaskasaš šiehtadusat ja mearrádusat maid sierralágan organisašuvnnat leat dahkan, ovdamearkka dihte ON.
Stater, internationella organisationer, företag och enskilda individer berörs av folkrätten.	Álbmotriekti guoská stáhtaide, riikkaidgaskasaš organisašuvnnaide, fitnodagaide ja ovttaskas olbmuide.
Den primära folkrätten innehåller regler som är bindande även för de stater som inte ratificerat tillämpliga internationella avtal eller erkänner viss internationell sedvänja.	Vuđolaš álbmotriekti Vuđolaš álbmotrievttis leat njuolggadusat mat geatnegahttet maiddái daid stáhtaid mat eai leat vuolláičállán riikkaidgaskasaš šiehtadusaid dahje mat eai leat dohkkehan dihto riikkaidgaskasaš vieruid.
En del menar att de mänskliga rättigheterna borde vara överordnade övriga delar av folkrätten.	Muhtumat oaivvildit ahte olmmošvuoigatvuođat galggale leat bajemusas álbmotrievtti surggiin.
Andra stater skulle då vara skyldiga att ingripa när brott mot de mänskliga rättigheterna begås, även om det innebär att man bryter mot andra delar i folkrätten.	Dalle livčče iežá stáhtat geatnegasat seaguhit iežaset áššái jus olmmošvuoigatvuođat rihkkojuvvojit, vaikko vel dainna rihkkot ge iežá osiid álbmotrievttis.