feber-hos-barn---vad-kan-man-gora-sjalv.html.xml

Davvisámegiella / Nordsamiska Feber hos barn – vad kan man göra själv ? Feber mánáin – maid sáhttá ieš dahkat ? Information och tjänster för din hälsa och vård. Feber hos barn - vad kan man göra själv ? Feber hos barn – vad kan man göra själv ? Feber lea oassi goruda bealuštusas Feber är en del av kroppens försvar Feber lea oassi goruda bealuštusas Feber är en del av kroppens försvar Geahččal dahkat mánnái nu vuogasin go vejolaš. Lea maid buorre dávjá addit juhkamuša. Feber innebär att kroppens temperatur är högre än vad den brukar vara. Feber mearkkaša ahte goruda temperatuvra lea alit go dábálaččat. Det är i sig inte farligt utan kroppens försvar mot infektioner. Mánát ožžot álkit febera ja dat leat erenoamážit vuolššit maid virus lea dagahan, dego nuorvu, gosot ja čottabávččas, mat loktejit goruttemperatuvrra. Barn får lätt feber och det är framför allt infektioner som har orsakats av virus, såsom förkylning, hosta och halsont, som gör att kroppstemperaturen stiger. Temperatuvra sáhttá maid loktanit jus mánná stoahká hui viššalit dehe lihkada sakka. Temperaturen kan även stiga om barnet leker väldigt livligt eller rör sig intensivt. Hárve dáhpáhusas sáhttá feber čujuhit váralaš skibasvuhtii. I sällsynta fall kan feber tyda på en allvarlig sjukdom. Mánás lea feber jus temperatuvra iđđes árrat dehe beallediimmu vuoiŋŋasteami maŋŋá lea badjel 38 gráda. Barn har feber om temperaturen på morgonen eller efter en halvtimmes vila är över 38 grader. Dábálaččat fuobmá ahte mánás lea feber. Oftast märks det att barnet har feber. Jus eahpida sáhttá mihtidit febera mánás, muhto deháleamos lea čuovvut mot mánná veadjá. Om man känner sig tveksam kan man ta tempen på barnet, men det viktigaste är att följa hur barnet mår. Jus áigu váldit oktavuođa buohccedivššuin lea buorre ahte lea mihtidan temperatuvrra. Om man tänker ta kontakt med sjukvården är det bra att ha mätt temperaturen. Sihkkareamos lea mihtidit goruttemperatuvrra bađas. Det är säkrast att mäta kroppstemperaturen i stjärten. Lea maid leahkime bealljeliekkasmihttár, mii njuolga anus lea buorre. Det finns också örontermometer, som rätt använd är bra. Dakkára lea váttis geavtit una mánážiin go gullankanála lea ila baski. En sådan är svår att använda på mycket små barn då hörselgången är för trång. Atte máná vuoiŋŋastit ja juhkat olu Låt barnet vila och dricka mycket Mánná geas lea feber dárbbaha oažžut leahkit ruovttus skuvllas dehe ovdaskuvllas vai beassá vuoiŋŋastit ja virkkosmuvvat. Ett barn som har feber behöver få vara hemma från skola eller förskola för att vila och återhämta sig. Mánná ii dárbbat leahkit seaŋggas, muhto ii galgga rahčat rumašlaččat. Barnet behöver inte hålla sig i sängen, men bör inte anstränga sig fysiskt. Buoremus lea addit máná iežas mearridit man olu nagoda leahkit badjin. Det bästa är att låta barnet avgöra hur mycket det orkar vara uppe. Mánná dárbbaha eanet čázi go dábálaččat go lea feber. Barn behöver mer vätska än vanligt vid feber. Vai mánná oažžu nuogis čázi lea buorre dávjá geahččalit addit juoidá juhkat. För att barnet ska få i sig tillräckligt med vätska är det bra att ofta försöka ge något att dricka. Atte mánnái mas dat liiko ja ieš háliida borrat ja juhkat, ovdamearkka dihte lákcajieŋa, vatnosa dehe juvcca. Ge barnet vad det tycker om och själv vill ha att äta och dricka, till exempel glass, kräm eller välling. Jus mánás ii leat borranlustu ii dat dárbbat borrat dábálaš biepmu. Om barnet inte har aptit behöver det inte äta vanlig mat. Ii daga maidege jus mánná borrá heajubut moadde beaivvi. Det gör inget om det äter lite sämre under några dagar. Jus mánná cissá hárvuid dehe lea šlieddas ja váiban soaitá sivvan leahkit ahte mánná lea juhkan unnán. Om barnet kissar sällan eller är hängigt och trött kan det bero på att barnet har druckit för lite. Daga nu vuogasin go vejolaš Gör det så behagligt som möjligt Jus mánná dovdá vuogasin sáhttá diktit máná nohkkat asehis láhkániin dehe beare vuolildus biktasiiguin. Om barnet tycker att det är skönt kan man låta det sova med ett tunt lakan eller bara i underkläderna. Muhto jus mánná goadná ja galbmo, mii lea dábálaš go feber loktana, sáhttá gokčat filttiin ja dahkat nu vuogasin go vejolaš. Men om barnet huttrar och fryser, vilket är vanligt när febern stiger, kan man lägga på en filt och göra det så behagligt som möjligt. Reseaptakeahtes dálkasat Receptfria läkemedel Febera dárbbaha hárve dikšut feberavuolidan dálkasiiguin. Feber behöver sällan behandlas med febernedsättande läkemedel. Eanas mánáin lea feber mii bistá moadde beaivvi muhto dat ii dárbbat mearkkašit maidege váralačča. De flesta barn har feber som varar några dagar utan att det behöver betyda något allvarligt. Muhto sáhttá addit feberavuolidan dálkasa jus mánná veadjá fuomášahtti heajuid febera dihte, ovdamearkka dihte sus lea gorut bávččas, biehku, borrá ja juhká heajubut, nohkká heajuid dehe lea váttis lotkkodit eahkes. Men man kan ge febernedsättande läkemedel om barnet mår märkbart dåligt av febern, till exempel har ont i kroppen, är gnälligt, äter och dricker sämre, sover dåligt eller har svårt att komma till ro på kvällen. Vuollái guđa mánnosaš mánáid geain lea feber ii galgga dikšut dálkasiiguin ovdalgo lea leamaš oktavuođain divššuin. Man ska inte behandla barn under sex månader som har feber med mediciner utan att först kontakta vården. Febera vuostá badjel golmma mánnosaš mánáide lea dálkkas mii siskkilda paracetamole, ovdamearkka dihte Alvedon dehe Panodil. Mot feber finns för barn över tre månader medicin som innehåller paracetamol, till exempel Alvedon eller Panodil. Guđa mánu rájis mánná sáhttá oažžut dálkasa mii siskkilda ibuprofena, mii vuvdojuvvo ovdamearkka dihte namain Ipren dehe Ibumetin. Från sex månaders ålder kan barn få medicin som innehåller ibuprofen, som till exempel säljs under namnen Ipren eller Ibumetin. Dálkasat leat golgi hámis dehe bahtabuikun, mii dolvojuvvo máná bahtaráigái, rivttes attus una mánáide. Medicinerna finns i flytande form eller som stolpiller, som förs in i barnets ändtarm, med rätt dos för små barn. Boarrásit mánáide leat maid tableahtat. För äldre barn finns även tabletter. Čuovo báhka rávvagiid dárkilit. Följ anvisningarna på förpackningen noga. Ale ovttastahte sierra dálkasiid. Kombinera inte olika läkemedel. Vuollái 18 jahkásaš mánáide geain lea feber ii galgga geavtit febervuolidan dálkasiid main lea acetylsalicylsyra, ovdamearkka dihte Magnecyl, Treo dehe Albyl. Barn under 18 år som har feber ska inte använda febernedsättande läkemedel med acetylsalicylsyra, till exempel Magnecyl, Treo eller Albyl. Sáhttá dárbbahit váldit oktavuođa divššuin Man kan behöva kontakta vården Erenomážit árvvoštallamiin mot mánná muđui veadjá sáhttá mearridit dárbbahago váldit oktavuođa dearvvasvuođaguovddážiin dehe ii. Det är framför allt genom att bedöma hur barnet mår i övrigt som man kan avgöra om man behöver kontakta vårdcentral eller inte. Sáhttá álo riŋget buohccidivššurávahahkii dehe dearvvašvuođaguovddážii jus lea eahpesihkkar, erenomážit jus mánás leat eará váivvit seamma áigge go lea feber. Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen eller vårdcentralen om man är osäker, speciellt om barnet har andra besvär samtidigt som febern. Galgá ohcat dikšui dakkaviđe dearvvašvuođaguovddážii dehe heahtevuostáváldimii jus mánás lea feber ja lea juoga, dehe máŋga dáin váivviin: Man bör söka vård direkt på en vårdcentral eller en akutmottagning om barnet har feber och har något, eller flera, av dessa besvär: ii leat seamma oktavuohta go dábálaččat inte ger samma kontakt som vanligt orru hirbmat váibbas iige nagot juhkat verkar trött och taget och inte orkar dricka Galgá álo váldit oktavuođa dearvvašvuođaguovddážiin dehe fáktavuostáváldimiin jus mánná lea Man bör alltid kontakta en vårdcentral eller jourmottagning om barnet är nuorat go golbma mánu ja lea feber badjel 38 gráda yngre än tre månader och har feber över 38 grader golmma ja guđa mánu gaskkan ja lea feber badjel 39 gráda. mellan tre och sex månader och har feber över 39 grader. Galgá váldit oktavuođa divššuin jus feber ii leat luoitán njealji jándora geažis, beroškeahttá máná agis. Man bör kontakta vården om febern inte gått ner efter fyra dygn, oavsett ålder på barnet. Jeara ráđi Ditt namn: Don sáhtát birra jándora sárdnut buohccedivššáriin ja oažžut ráđi. Jag vill tipsa dig om en artikel på 1177 Vårdguiden: Riŋge 1177. Allt innehåll är granskat och godkänt av 1177 Vårdguidens redaktion. Dat gii vástida sáhttá maid muitalit man dearvvašvuođaguovddážii gullot. Synpunkter på innehållet ? Tyck till 1177 Vårdguiden redakšuvdna ja redakšuvdnaráđđi leat maid heivehan, dárkkistan ja dohkkehan buot sisdoalu. 1177 Vårdguiden – en tjänst från Sveriges landsting och regioner