feber-hos-barn---vad-kan-man-gora-sjalv.html.xml
Davvisámegiella / Nordsamiska | Feber hos barn – vad kan man göra själv ? |
Feber mánáin – maid sáhttá ieš dahkat ? | Information och tjänster för din hälsa och vård. |
Feber hos barn - vad kan man göra själv ? | Feber hos barn – vad kan man göra själv ? |
Feber lea oassi goruda bealuštusas | Feber är en del av kroppens försvar |
Feber lea oassi goruda bealuštusas | Feber är en del av kroppens försvar |
Geahččal dahkat mánnái nu vuogasin go vejolaš. Lea maid buorre dávjá addit juhkamuša. | Feber innebär att kroppens temperatur är högre än vad den brukar vara. |
Feber mearkkaša ahte goruda temperatuvra lea alit go dábálaččat. | Det är i sig inte farligt utan kroppens försvar mot infektioner. |
Mánát ožžot álkit febera ja dat leat erenoamážit vuolššit maid virus lea dagahan, dego nuorvu, gosot ja čottabávččas, mat loktejit goruttemperatuvrra. | Barn får lätt feber och det är framför allt infektioner som har orsakats av virus, såsom förkylning, hosta och halsont, som gör att kroppstemperaturen stiger. |
Temperatuvra sáhttá maid loktanit jus mánná stoahká hui viššalit dehe lihkada sakka. | Temperaturen kan även stiga om barnet leker väldigt livligt eller rör sig intensivt. |
Hárve dáhpáhusas sáhttá feber čujuhit váralaš skibasvuhtii. | I sällsynta fall kan feber tyda på en allvarlig sjukdom. |
Mánás lea feber jus temperatuvra iđđes árrat dehe beallediimmu vuoiŋŋasteami maŋŋá lea badjel 38 gráda. | Barn har feber om temperaturen på morgonen eller efter en halvtimmes vila är över 38 grader. |
Dábálaččat fuobmá ahte mánás lea feber. | Oftast märks det att barnet har feber. |
Jus eahpida sáhttá mihtidit febera mánás, muhto deháleamos lea čuovvut mot mánná veadjá. | Om man känner sig tveksam kan man ta tempen på barnet, men det viktigaste är att följa hur barnet mår. |
Jus áigu váldit oktavuođa buohccedivššuin lea buorre ahte lea mihtidan temperatuvrra. | Om man tänker ta kontakt med sjukvården är det bra att ha mätt temperaturen. |
Sihkkareamos lea mihtidit goruttemperatuvrra bađas. | Det är säkrast att mäta kroppstemperaturen i stjärten. |
Lea maid leahkime bealljeliekkasmihttár, mii njuolga anus lea buorre. | Det finns också örontermometer, som rätt använd är bra. |
Dakkára lea váttis geavtit una mánážiin go gullankanála lea ila baski. | En sådan är svår att använda på mycket små barn då hörselgången är för trång. |
Atte máná vuoiŋŋastit ja juhkat olu | Låt barnet vila och dricka mycket |
Mánná geas lea feber dárbbaha oažžut leahkit ruovttus skuvllas dehe ovdaskuvllas vai beassá vuoiŋŋastit ja virkkosmuvvat. | Ett barn som har feber behöver få vara hemma från skola eller förskola för att vila och återhämta sig. |
Mánná ii dárbbat leahkit seaŋggas, muhto ii galgga rahčat rumašlaččat. | Barnet behöver inte hålla sig i sängen, men bör inte anstränga sig fysiskt. |
Buoremus lea addit máná iežas mearridit man olu nagoda leahkit badjin. | Det bästa är att låta barnet avgöra hur mycket det orkar vara uppe. |
Mánná dárbbaha eanet čázi go dábálaččat go lea feber. | Barn behöver mer vätska än vanligt vid feber. |
Vai mánná oažžu nuogis čázi lea buorre dávjá geahččalit addit juoidá juhkat. | För att barnet ska få i sig tillräckligt med vätska är det bra att ofta försöka ge något att dricka. |
Atte mánnái mas dat liiko ja ieš háliida borrat ja juhkat, ovdamearkka dihte lákcajieŋa, vatnosa dehe juvcca. | Ge barnet vad det tycker om och själv vill ha att äta och dricka, till exempel glass, kräm eller välling. |
Jus mánás ii leat borranlustu ii dat dárbbat borrat dábálaš biepmu. | Om barnet inte har aptit behöver det inte äta vanlig mat. |
Ii daga maidege jus mánná borrá heajubut moadde beaivvi. | Det gör inget om det äter lite sämre under några dagar. |
Jus mánná cissá hárvuid dehe lea šlieddas ja váiban soaitá sivvan leahkit ahte mánná lea juhkan unnán. | Om barnet kissar sällan eller är hängigt och trött kan det bero på att barnet har druckit för lite. |
Daga nu vuogasin go vejolaš | Gör det så behagligt som möjligt |
Jus mánná dovdá vuogasin sáhttá diktit máná nohkkat asehis láhkániin dehe beare vuolildus biktasiiguin. | Om barnet tycker att det är skönt kan man låta det sova med ett tunt lakan eller bara i underkläderna. |
Muhto jus mánná goadná ja galbmo, mii lea dábálaš go feber loktana, sáhttá gokčat filttiin ja dahkat nu vuogasin go vejolaš. | Men om barnet huttrar och fryser, vilket är vanligt när febern stiger, kan man lägga på en filt och göra det så behagligt som möjligt. |
Reseaptakeahtes dálkasat | Receptfria läkemedel |
Febera dárbbaha hárve dikšut feberavuolidan dálkasiiguin. | Feber behöver sällan behandlas med febernedsättande läkemedel. |
Eanas mánáin lea feber mii bistá moadde beaivvi muhto dat ii dárbbat mearkkašit maidege váralačča. | De flesta barn har feber som varar några dagar utan att det behöver betyda något allvarligt. |
Muhto sáhttá addit feberavuolidan dálkasa jus mánná veadjá fuomášahtti heajuid febera dihte, ovdamearkka dihte sus lea gorut bávččas, biehku, borrá ja juhká heajubut, nohkká heajuid dehe lea váttis lotkkodit eahkes. | Men man kan ge febernedsättande läkemedel om barnet mår märkbart dåligt av febern, till exempel har ont i kroppen, är gnälligt, äter och dricker sämre, sover dåligt eller har svårt att komma till ro på kvällen. |
Vuollái guđa mánnosaš mánáid geain lea feber ii galgga dikšut dálkasiiguin ovdalgo lea leamaš oktavuođain divššuin. | Man ska inte behandla barn under sex månader som har feber med mediciner utan att först kontakta vården. |
Febera vuostá badjel golmma mánnosaš mánáide lea dálkkas mii siskkilda paracetamole, ovdamearkka dihte Alvedon dehe Panodil. | Mot feber finns för barn över tre månader medicin som innehåller paracetamol, till exempel Alvedon eller Panodil. |
Guđa mánu rájis mánná sáhttá oažžut dálkasa mii siskkilda ibuprofena, mii vuvdojuvvo ovdamearkka dihte namain Ipren dehe Ibumetin. | Från sex månaders ålder kan barn få medicin som innehåller ibuprofen, som till exempel säljs under namnen Ipren eller Ibumetin. |
Dálkasat leat golgi hámis dehe bahtabuikun, mii dolvojuvvo máná bahtaráigái, rivttes attus una mánáide. | Medicinerna finns i flytande form eller som stolpiller, som förs in i barnets ändtarm, med rätt dos för små barn. |
Boarrásit mánáide leat maid tableahtat. | För äldre barn finns även tabletter. |
Čuovo báhka rávvagiid dárkilit. | Följ anvisningarna på förpackningen noga. |
Ale ovttastahte sierra dálkasiid. | Kombinera inte olika läkemedel. |
Vuollái 18 jahkásaš mánáide geain lea feber ii galgga geavtit febervuolidan dálkasiid main lea acetylsalicylsyra, ovdamearkka dihte Magnecyl, Treo dehe Albyl. | Barn under 18 år som har feber ska inte använda febernedsättande läkemedel med acetylsalicylsyra, till exempel Magnecyl, Treo eller Albyl. |
Sáhttá dárbbahit váldit oktavuođa divššuin | Man kan behöva kontakta vården |
Erenomážit árvvoštallamiin mot mánná muđui veadjá sáhttá mearridit dárbbahago váldit oktavuođa dearvvasvuođaguovddážiin dehe ii. | Det är framför allt genom att bedöma hur barnet mår i övrigt som man kan avgöra om man behöver kontakta vårdcentral eller inte. |
Sáhttá álo riŋget buohccidivššurávahahkii dehe dearvvašvuođaguovddážii jus lea eahpesihkkar, erenomážit jus mánás leat eará váivvit seamma áigge go lea feber. | Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen eller vårdcentralen om man är osäker, speciellt om barnet har andra besvär samtidigt som febern. |
Galgá ohcat dikšui dakkaviđe dearvvašvuođaguovddážii dehe heahtevuostáváldimii jus mánás lea feber ja lea juoga, dehe máŋga dáin váivviin: | Man bör söka vård direkt på en vårdcentral eller en akutmottagning om barnet har feber och har något, eller flera, av dessa besvär: |
ii leat seamma oktavuohta go dábálaččat | inte ger samma kontakt som vanligt |
orru hirbmat váibbas iige nagot juhkat | verkar trött och taget och inte orkar dricka |
Galgá álo váldit oktavuođa dearvvašvuođaguovddážiin dehe fáktavuostáváldimiin jus mánná lea | Man bör alltid kontakta en vårdcentral eller jourmottagning om barnet är |
nuorat go golbma mánu ja lea feber badjel 38 gráda | yngre än tre månader och har feber över 38 grader |
golmma ja guđa mánu gaskkan ja lea feber badjel 39 gráda. | mellan tre och sex månader och har feber över 39 grader. |
Galgá váldit oktavuođa divššuin jus feber ii leat luoitán njealji jándora geažis, beroškeahttá máná agis. | Man bör kontakta vården om febern inte gått ner efter fyra dygn, oavsett ålder på barnet. |
Jeara ráđi | Ditt namn: |
Don sáhtát birra jándora sárdnut buohccedivššáriin ja oažžut ráđi. | Jag vill tipsa dig om en artikel på 1177 Vårdguiden: |
Riŋge 1177. | Allt innehåll är granskat och godkänt av 1177 Vårdguidens redaktion. |
Dat gii vástida sáhttá maid muitalit man dearvvašvuođaguovddážii gullot. | Synpunkter på innehållet ? Tyck till |
1177 Vårdguiden redakšuvdna ja redakšuvdnaráđđi leat maid heivehan, dárkkistan ja dohkkehan buot sisdoalu. | 1177 Vårdguiden – en tjänst från Sveriges landsting och regioner |