nat-min-default.html.xml

Svieriga rijkalasj unneplågo - Länsstyrelsen i Stockholm	Sveerjen nasjovnelle unnebelåhkoeh - Länsstyrelsen i Stockholm
Sámigiella	startsidan
Julevsámegiella (lulesamiska)	Åarjelsaemien (sydsamiska)
Nationella minoriteter FörvaltningsområdenLagen om nationella minoriteterLänsstyrelsens uppdragOrganisationsbidragStatsbidragÖvriga insatserSuomeksiDavvisámigiella (nordsamiska) Julevsámegiella (lulesamiska) TjuottjudusguovloLahka rijkalasj unneplågoj birraLenastivra viddnoOrganisasjåvnnådoarjjaStáhtadoarrjaÅarjelsaemien (sydsamiska) MeänkieliRomani arliRomani kelderaš	Nationella minoriteter FörvaltningsområdenLagen om nationella minoriteterLänsstyrelsens uppdragOrganisationsbidragStatsbidragÖvriga insatserSuomeksiDavvisámigiella (nordsamiska) Julevsámegiella (lulesamiska) Åarjelsaemien (sydsamiska) ReeremedajvhLaake nasjovnelle unnebelåhkoej bïjreLeenestuvrien stillemeÅårganisasjovnedåarjoehStaatedåarjoehMeänkieliRomani arliRomani kelderaš
Julevsámegiella (lulesamiska) TjuottjudusguovloLahka rijkalasj unneplågoj birraLenastivra viddnoOrganisasjåvnnådoarjjaStáhtadoarrja	Åarjelsaemien (sydsamiska) ReeremedajvhLaake nasjovnelle unnebelåhkoej bïjreLeenestuvrien stillemeÅårganisasjovnedåarjoehStaatedåarjoeh
Tjuottjudusguovlo	Reeremedajvh
Lahka rijkalasj unneplågoj birra	Laake nasjovnelle unnebelåhkoej bïjre
Lenastivra viddno	Leenestuvrien stilleme
Organisasjåvnnådoarjja	Åårganisasjovnedåarjoeh
Svieriga rijkalasj unneplågo	Sveerjen nasjovnelle unnebelåhkoeh
Lenastivrra Stockholma lenan (Länsstyrelsen i Stockholms län) ja Sámedigge (Sametinget) li ådåjakmáno 1. b. 2010 rajes oajvveåvdåsvásstediddje aktidittjat ja dåbelijtjuovvot gåktu Svieriga unneplågopolitijkka tjadáduvvá rijkan.	Tsiengelen 1. b 2010 raajeste leeneståvroe Stuehkien leenesne jih Saemiedigkie åejviedïedth utnieh ektiedidh jih vaaksjodh guktie Sveerjen unnebelåhkoepolitihke laantesne dorjesåvva.
Javllamánon 1999 rijkabiejvve mierredij Svierik (Sverige) galgaj säbrrat Europaráde (Europarådet) rábmakonvensjåvnnåj suoje birra rijkalasj unneplågojda ja europalasj biejadus rijkadajva- jali unneplågogiela birra.	Goeven 1999 rijhkebiejjie nännoesti Sveerje edtja Europaraerien mieriekonvensjovnesem mij vaarjelimmien nasjovnelle unnebelåhkojde bïjre jih europan njoelkedasside laantebiehkie- jallh unnebelåhkoegïeli bïjre mietiedidh.
Rijkabiejve (Riksdagen) mierredin aj unneplågopolitijka birra ja vidá rijkalasj unneplågo dåhkkidimev ja sijá gielajt (gájkka várietehta).	Rijhkebiejjie aaj nännoesti unnebelåhkoepolitihken bïjre jih vïjhte unnebelåhkoej jih dej gïelh (gaajhkh smaare tjierth) dååhkasjehtedh.
Svieriga rijkalasj unneplågo ja unneplågogiela	Sveerjen nasjovnelle unnebelåhkoeh jih unnebelåhkoegïelh
Vihtta dåhkkidum rijkalasj unneplågo Svierigin li juvdára, roma, sáme (gudi aj li iemeálmmuga), svieriksuobmelattja ja duorosliegega.	Dah vïjhte dååhkasjehteme nasjovnelle unnebelåhkoeh Sveerjesne leah judarh, romerh, saemieh (mah aaj aalkoealmetjh leah), sveerjesåevmieh jïh tornedaelingh.
Histåvrålasj unneplågogiela li jiddisch, romagiella, sámegiella, suomagiella ja meängiella.	Dah histovrijen unnebelåhkoegïelh lea jiddisch, romani chib, saemien, såevmien jïh meänkieli.
Aktisattjat unneplågogielajda l gå sij li álmmugahttám Svierigav guhka ájgev ja sij li juohkusa tjielgga aktisasjvuodajn.	Seamma gaajhkide unnebelåhkoedåehkide dah leah guhkiem tijjem Sveerjesne orreme jih leah dåehkieh tjïelkes ektievoetine.
Siján li aj ietjasa religiåvnålasj, gielalasj jali kultuvralasj sierratjärdda ja sihti ietjasa identitehtav bisodit.	Dej leah aaj jitsene relijovnes, gïeleldh jih kultuvrellen åtnoeh jih aaj säjhtoem sijjen kultuvrh gorredidh.
Ráddidusá unneplågopolitijkka	Reerenassen unnebelåhkoepolitihke
Unneplågopolitijkka gåbttjå ássjijt suoddjima ja dårja birra rijkalasj unneplågojda ja histåvrålasj unneplågogielajda.	Unnebelåhkoepolitihkesne gyhtjelassh vaarjelimmien jih dåarjedimmien bïjre dejtie nasjovnelle unnebelåhkojde jih unnebelåhkoegïelide.
Buoredit rijkalasj unneplågoj suojev l Svieriga bargo oasse suoddjit ulmutja riektájt.	Biehkie Sveerjen barkoste aalmetji reaktah vaarjelidh lea dej nasjovnelle unnebelåhkoej vaarjelimmiem nännoestidh.
Unneplågopolitijkalasj strategiddja	Unnebelåhkoepolitihken strategije
2009 jagen ráddidus oahpásmuhtij ådå unneplågopolitijkalasj strategiddjav biedjamdagoj nannidittjat rijkalasj unneplågoj riektájt ájn vil.	Jaepie 2009 reerenasse orre politihke strategijem åehpiedahti råajvarimmiejgujmie mah edtjieh dej nasjovnelle unnebelåhkoej reakta vielie nännoestidh.
Oassen ráddidusá strategiddjan la aj fámon ådåjakmáno 1. b. 2010 rájes láhka rijkalasj unneplågoj ja unneplågogielaj birra.	Biehkie dejstie strategijste laake nasjovnelle unnebelåhkoej jih unnebelåhkoegïeli bïjre faamoem Tsiengelen 1. b 2010 åadtjoeji.
Strategiddja sisanet muhtem oajvvadusájt nannidittjat rijkalasj unneplågoj riektájt praktijkalattjat, iehtjádij siegen biedjamdago:	Strategijen sisvegisne ovmessie raeriestimme guktie dej nasjovnelle unnebelåhkoej reaktah nännoestidh, diss-vielie råajvarimmeh juktie:
nannidittjat Europaráde unneplågokonvensjåvnåj buorep tjuovvomav ja tjadádum biedjamdagoj dåbelitjuovvomav	öörnedh ihke minngiejielemem Europaraerien unnebelåhkoekonvensjovni mietie bueriedehtie jih dååhkasjadteme råajvarimmide vihtesjidh
vuosteldittjat rijkalasj unneplågoj nuppástallamav ja rasjesvuodav	vuastalidh diskrimineringe jih aehpie tsiehkide dejstie nasjovnelle unnebelåhkojste
nannidittjat rijkalasj unneplågoj iesjstivrrimav ja vájkudimfámov	nännoestidh dej nasjovnelle unnebelåhkoej jijtjefaamoeh jih tsevtsemasse
åvdedittjat rijkalasj unneplågogielaj bisodimev	nasjovnelle unnebelåhkoegïeli gorredimmie evtiedidh