nat-min-lahka-rijkalasj-unneplagoj-birra.html.xml
Lahka rijkalasj unneplågoj birra - Länsstyrelsen i Stockholm
Laake nasjovnelle unnebelåhkoej bïjre - Länsstyrelsen i Stockholm
Sámigiella
startsidan
Julevsámegiella (lulesamiska)
Åarjelsaemien (sydsamiska)
Lahka rijkalasj unneplågoj birra
Laake nasjovnelle unnebelåhkoej bïjre
Nationella minoriteter FörvaltningsområdenLagen om nationella minoriteterLänsstyrelsens uppdragOrganisationsbidragStatsbidragÖvriga insatserSuomeksiDavvisámigiella (nordsamiska) Julevsámegiella (lulesamiska) TjuottjudusguovloLahka rijkalasj unneplågoj birraLenastivra viddnoOrganisasjåvnnådoarjjaStáhtadoarrjaÅarjelsaemien (sydsamiska) MeänkieliRomani arliRomani kelderaš
Nationella minoriteter FörvaltningsområdenLagen om nationella minoriteterLänsstyrelsens uppdragOrganisationsbidragStatsbidragÖvriga insatserSuomeksiDavvisámigiella (nordsamiska) Julevsámegiella (lulesamiska) Åarjelsaemien (sydsamiska) ReeremedajvhLaake nasjovnelle unnebelåhkoej bïjreLeenestuvrien stillemeÅårganisasjovnedåarjoehStaatedåarjoehMeänkieliRomani arliRomani kelderaš
Julevsámegiella (lulesamiska) TjuottjudusguovloLahka rijkalasj unneplågoj birraLenastivra viddnoOrganisasjåvnnådoarjjaStáhtadoarrja
Åarjelsaemien (sydsamiska) ReeremedajvhLaake nasjovnelle unnebelåhkoej bïjreLeenestuvrien stillemeÅårganisasjovnedåarjoehStaatedåarjoeh
Tjuottjudusguovlo
Reeremedajvh
Lahka rijkalasj unneplågoj birra
Laake nasjovnelle unnebelåhkoej bïjre
Lenastivra viddno
Leenestuvrien stilleme
Organisasjåvnnådoarjja
Åårganisasjovnedåarjoeh
Lahka rijkalasj unneplågoj birra
Staatedåarjoeh
Láhka rijkalasj unneplågoj ja unneplågogielaj birra fábmuj bådij ådåjakmáno1.b.
Laake nasjovnelle unnebelåhkoej bïjre
2010.
Laake nasjovnelle unnebelåhkoej jih unnebelåhkoegïeli bïjre faamoem åadtjoeji Tsïengelen 1.b:n 2010.
Målssu lágajt riektá birra sámegielav ja suomagielav ja meängielav tjuottjudusfábmudagájn ja duobbmoståvlåjn adnet.
Dïhte edtja laaki sijjine årrodh mej bïjre reaktah utnedh saemien, såevmien jih meänkieli reeremebyjjesfaamojne jïh dööpmestovline nuhtjedh.
Rievddadusá li aj dagádum sámediggelágan ja sosiáladievnastuslágan.
Värrhtoedimmieh leah aaj saemiedigkie-laakesne jïh socijaletjänstelaakesne dorjesovveme.
Svieriga rijkajgasskasasj välggogisvuoda li vaj muhtem unneplågoriektá galggi ålliduvvat jårbbå rijkan.
Sveerjen gaskenasjovnelle dïedth sjädta såemies unnebelåhkoereaktah edtjieh abpe laantesne vihtiestidh.
Gájkka vihtta rijkalasj unneplågo danen ådå lágas (2009:724) gåbtjåduvvi.
Gaajhkh vïjhte nasjovnelle unnebelåhkoeh dan gaavhtan dennie orre laaken vuelene (2009:724).
Vuodosuodje
Maadthvaarjelimmie
Nåv gåhtjoduvvam vuodosuodje mierkki iehtjádij siegen:
Maadthvaarjelimmiem diss-vielie sjädta:
tjuottjudusfábmudagá galggi dárbon diededit rijkalasj unneplågojt hiebalasjláhkáj sijá riektáj birra
reeremebyjjesfaamoeh edtjieh dejtie unnebelåhkojde sjiehteles vuekine bïevnedh dej reaktaj bïjre gosse daerpies lea
sebrudagán la sierralágásj åvdåsvásstádus suoddjitjit ja åvdedittjat rijkalasj unneplågogielajt ja galggá aj åvdedit rijkalasj unneplågoj máhttelisvuodajt bisodit ja åvdedit ietjasa kultuvrav Svierigin
åålmege joekoen dïedtem åtna unnebelåhkoegïelide vaarjelidh jih evtiedidh jih edtja aaj dej unnebelåhkoej nuepieh evtiedidh sijjen kultuvrh Sveerjesne gorredidh jih evtiedidh
mánáj kultuvralasj identitehta åvddånibme ja ietjasa unneplågogiela anov galggá åvdeduvvát sierraláhkáj
maanaj öövtiedimmie sijjen kultuvrelle identiteteste jih nuhtjeme jijtjene unnebelåhkoegïelijste edtja joekoen evtiesovvedh
tjuottjudusfábmudagá galggi vaddet rijkalasj unneplågojda máhttelisvuodajt vájkudimfábmuj ássjijn ma sidjij guosski ja nåv guhkas gå máhttelis rádedit unneplågoj åvdåstiddjij dakkir ássjijn.
reeremebyjjesfaamoeh edtjieh dejtie nasjovnelle unnebelåhkojde nuepieh tsevtsemasse vedtedh gyhtjelassine mej dej doehtieh jih aaj unnebelåhkoej saadthalmetjigujmie dagkerh gyhtjelassine råårestalledh
Sierralágásj riektá
Sjïere reaktah
Dasi vil li fámon sierralágásj riektá suoma- sáme- ja meängielagijda färttáhasj tjuottjudusguovlon.
Sjïere reaktah disse gie såevmien, saemien jih meänkieli soptseste jih reeremedajven sisnjielisnie.
Dá riektá li iehtjádij siegen:
Dah reaktah leah diss-vielie:
aktugattjajn li riektá adnet gielajt njálmalasj ja tjálalasj aktavuodajn fábmudagáj aktugasj ássjen manna fábmudahka l mierrediddje
aajnealmetjh reaktam åtna gïelide nuhtjedh sijjen njaelmeldh jih tjaeleldh gaskesadtemh byjjesfaamoejgujmie ïerine mej bïjre byjjesfaamoeh edtja nännoestidh jih mejtie aajnealmetje paarte lea
fábmudahka l välggogis vaddet njálmalasj vásstádusáv sämmi giellaj ja jus ádnu vaddet tjálalasj märrádusá ja oare jårggålimev.
byjjesfaamoeh dïedtem åtna njaelmeldh vaestiedimmiem seamma gïelesne vedtedh jih aaj vaejtemen männgan tjaeleldh jarkoestimmie vedtedh nännoestimmien jih nännoestimmie-tjielkestimmien bïjre.
Fábmudahka máhttá mierredit sierralágásj ájgev ja sajev gånnå dievnastus vatteduvvá unneplågogiellaj
Byjjesfaamoe maahta sjïere aejkiem jih sijjiem nännoestidh gusnie dåastoehtidh dïhte giem säjhta unnebelåhkoegïelem nuhtjedh
tjuottjudusfábmudagá galggi åvdedit vaj bargge gávnnujimáhttudagaj unneplågogielajn
reeremebyjjesfaamoeh edtjieh barkedh juktie barkijh gååvnesieh mej leah maahtoeh unnebelåhkoegïeline
kommuvnajn li sierralágásj välggogisvuoda ásadit vuorrasij- ja mánnáhuvsov, ållåsit jali muhtem mudduj unneplågogielajda jus soames tjuottjudusguovlon dáv rávkká.
tjïelth dïedtem utnieh maana- jih voereshoksem öörnedh abpe jallh bielietijjem unnebelåhkoegïeline jis naakene reeremedajvesne dam vaajta