default.aspx_id=713423.html.xml
Sámevuohta Svieriga girkkon - Svenska kyrkan - Om oss Saemien Sveerjen gärhkosne - Svenska kyrkan - Om oss Sámevuohta Svieriga girkkon Saemien Sveerjen gärhkosne Juohkka tjoaggulvis Svieriga girkkon vaddá tjoaggulvisbagádusánis ietjá ássjij lassen diedov sámegiela bargos birra. Fierhten gärhkoeåålmege Sveerjen gärhkosne muana åålmegetjïelkestimmesne tjaalasovveme guktie vuesehte gaavhtan saemienvuekesne barkedh. Le juo moadda jage årrum ájnas åvddånimdoajmma girkko sámegiela bargo hárráj, mij sámevuodav laset girkko jáhkkuj ja iellemij. Gellie jaepine joe gärhkoen barkosne vihkeles öövtiedidh guktie saemien gïeliejgujmie barkedh jïh guktie saemien vuekiem gärhkoen jaahkose jïh jieliemasse ektiedidh. Sámijn li sierralágásj, árvulasj dåbdijdusá, majt girkkodåjman ja teologidjan, ja vil sebrudagán ietján aj, fálli. Saemiej leah sjïere jïh vihkeles dååjrehtsh mah maehtieh joekedidh gärhkoen barkose jïh teologijese, jïh dovne siebredahkese. Sáme giela gulluji girkko ietjá gielajda, valla dajt ávkkim jubmeldievnon ja ietjá dåjmajn viertti åvdeduvvat. Saemien gïelh hov akte dehtie gärhkoen gïelijste, läjhkan daerpies saemien gïeli åtnoe öövtiedidh gyrhkesjimmien gaavhtan jïh aaj jeatja darjoemasse. Sámij ja Svieriga girkko gasskavuodan le guhka histåvrrå – dålutjij ietjájduvvama rájes ristalasj jáhko rádjáj ja sebrudaga ja girkko duolmmoma baktu udnásj girkko rádjáj, man sidot dálla le sámijt tjuodtjeldahttet vaj sáme kultuvrra ja sámij giela vuojnnusij båhti ja adnuj båhti. Mij lea orreme saemiej jïh Sveerjen gärhkoen gaskem lea guhkies soptstsese - dan båeries jaahkoste dan jaahkose mij lea Jupmielasse, dïedtehtimmie mij lij siebredahkeste jïh gärhkoste dan raajan goh gärhkoe mij daenbien säjhta saemide laavenjostedh. Jubmeldievnno sámegiellaj Gärhkoe säjhta saemieh, saemien kultuvrem jïh saemien gïelide bäjjoehtidh Svieriga girkkon li sámijn jubmeldievno sámegiellaj majn dåbdijdusájdisá vuosedi gåktus le unneplåhkon ja álggoálmmugin årrot. Saemien gyrhkesjimmiem earoehtidh Sveerjen gärhkosne saemieh gyrhkesjieh sijjen gïelesne jïh joekedehtieh sijjen dååjrehtsh guktie lea unnebelåhkojne jïh aalkoealmetjinie årrodh. Åvddåmerka diehti jubmeldievnojn, doajmmaplánimijn ja mierredimijn sáme vaddi ájnas diedov sámekultuvra ja iellemdádjadusá birra ja duvddi dajna dan girkko tsieggimav mij le riektá ja rievtesferdukvuoda åvdåstiddjen. Gyrhkesjimmide, darjomesojkesjämman jïh nännoestämman saemieh jijtse kultuvren jïh jïelemedååjrehtsi bijre joekedieh mah leah vihkeles. Naemhtie aaj saemieh meatan gärhkoem tseegkedh mij soptseste mij lea reakta jïh rïektesvoete. Girkko bargguj sámij ja sámegielaj buorren gávnnu sierra organisasjåvnnå. Gärhkoen barkoe sjïere åårganisasjovne guktie saemiej gujmie jïh saemien gïeligujmie barkedh. Sáme Ráde Svieriga girkkon vuododuváj 1996 ja le njuolgga Girkkostivra vuollásattjan. Saemien gärhkoeraerie tseegkesovvi 1996 dïhte lea driekte Gärhkoeståvroen nuelesne. Ráde oajvveulmme le sáme identitehtav, kultuvrav ja oassálasstemav doarjodit girkkon ja sebrudagán. Raerien åejvie-ulmie lea saemien maadtoem jïh kultuvrem dåarjedidh. Ráde doajmmá rijkalattjat. Ulmie lea aaj saemieh edtjieh meatan årrodh gärhkoesne jïh siebredahkesne. Jårggålimbargo ájnas doajmmaoasse Raerie naasjovne daltesen nelnie barka. Sáme giella, umass varietehtajis, le identitehta ja kultuvra guodden. Jarkoestimmieh leah vihkeles saemien barkosne Saemien gïele, smaaregigujmie, maadtoem jïh kultuvrem guadta. Danen li rámáttevstaj jårggålibme sámegiellaj sáme ráde dahkamusá ájnas oasse, sálmaj ja girkkolasj girjij jårggålimij lassen. Dannasinie bijbelen tjaalegh saemiengïelese jarkoestidh vihkeles barkoe saemien gärhkoeraaran, seamma goh saalmh, gyrhkeles gärjah jarkoestidh j. j. v. Daelie lea Sveerjen-Nöörjen ektiebarkoe gïehteleminie bijbeletjaalegh åarjelsaemien gïelese jarkoestidh. Dálla jårggåluvvi, Vuona-svierik aktisasjbargon, rámáttevsta oarjjelsámegiellaj, ma sierralágásj jubmeldievnojn aneduvvi. Dah tjaalegh mah jïjnje åtnasåvva gyrhkesjimmine. Sálmaj jårggålim- ja tjoahkkimbarggo nuorttasámegiela sálmmagirjjáj le aj ájggeguovddelis doajmma. Dovne jarkoesteminie jïh vuartasjiminie guktie noerhtesaemien saalmegärjam buektiehtidh. Ietjá ájnas dåjma sámerádáj le åvdedit lasedum diedojt sámij ja Sáme, sámeednama, birra ja barggat sáme åvdåstibmáj girkko mierredimorgánajn rijkan, stiftajn ja tjoaggulvisájn. Jeatjah vihkeles laavenjassh raaran lea maahtoem stueriedidh saemiej jïh Sápmien bïjre jïh barkedh saemieh åadtjoeh meatan årrodh gärhkoenåårganine, naasjovne daltesne, stiftine jïh gärhkoe-åålmeginie. Julevu, Härnösanda ja Stockholma stiftajn barggojuohkusa gávnnuji girkko sámebargguj. Barkoedåehkie stiftine Luvleån, Härnösanden jïh Stuehkien stiftine leah barkoedåehkieh gärhkoen saemien barkose. Västeråsa ja Göteborga stiftaj ássjelistajn le aj sáme girkkoiellem maŋen. Aaj Västeråsen jïh Göteborgen stiftine leah saemien gärhkoejieleme biejjie-öörnegisnie. Stifta ja tjoaggulvisá máhtti diedov vaddet sáme bargo birra. Stifth jïh gärhkoe-åålmegh maehtieh saemien barkoen bïjre bieljielidh. Skallujlåhkåmläger sámijda Svieriga girkko juohkka jage ásat sáme skallujlåhkåmlägerav aktijbargon Sáme girkkorádijn Svieriga girkkon, Sáme referänssajuohkusijn Härnösánda ja Julevu stiftan, ja Sámenuorajn. Skyllemejerkie saemide Fïerhten jaepien Svïenske gærhkoe saemien skyllemejerkiem öörnede, dam dorje Saemien raerien, Svïenske gærhkosne, Saemien referensedåehkien Härnösanden jïh Julevu / Luleå gærhkoevoeni jïh Sáminuorran ektine. Ienep diededimev lägera birra 2012 aktavuodav válde Birgitta Simmajn Julev stiftan: 0920-4924 58. Vielie bïevnesh dan jerkien bïjre jaepien 2012 govlehtallh Birgitta Simma Julevu / Luleå stift: 0920-49 24 58.