sveriges-nationella-minoriteter-och-minoriteter-och-minoritetssprak.html.xml
Julevusámegiella / Lulesamiska
Åarjelsaemiengiele / Sydsamiska
JulevusámegiellaLulesamiska
ÅarjelsaemiengieleSydsamiska
Svieriga rijkalasj unneplågo ja sijá gielaSveriges nationella minoriteter och minoriteter och minoritetsspråk
Sveerjen nasjovnelle unnebelåhkoeh jïh dej gïelhSveriges nationella minoriteter och minoritetsspråk
Svieriksuomaga, juvdára, roma, sáme ja duorosliegega li Svieriga rijkalasj unneplågo.
Sveerjesåemieh, judarh, romerh, saemieh jïh torneladtjh leah Sveerjen nasjovnelle unnebelåhkoeh.
Unneplågojuohkusa li Svierigin mälggadav álmmugin viessum ja adni nanos aktijgullumvuodav.
Dïhte sæjhta jiehtedh dah lea guhkiem gïele- jïh kultuvreektievoetem sisnjelen dan nasjovnelle ektievoetesne.
Iesj mierret jus gullu aktaj rijkasasj unneplågojda jali ij.
Dïhte lea fïerhte persovne nænnoste jis aktem dejtie nasjovnell unnebelåhkojde govlesåvva jallh ij.
Le man juohkusij ietjas ivuojnná ja aktavuodav dåbddå.
Dïhte lea mij tjïertide sæjhta identifieeredidh jïh ektievoetine damta.
1999 dåhkkij rijkkabiejvve vihtta juohkusa rijkalasj unneplåhkon.
Jaepien 1999 dah vïjhte unnebelåhkoeh goh nasjovnelle unnebelåhkojde mieriedi rïjhkebiejjeste.
2010 ådå láhká almoduváj mij nannot rijkalasj unneplågoj riektájt ja unneplågogielaj sajádagáv.
Jaepien 2010 orre laake bööti mij nænnoste dej nasjovnelle unnebelåhkoej reaktah jïh unnebelåhkoej gïelide.
1177 Vårdguiden ja Umo.
1177 Vårdguiden jïh Umo.
se almot muhtem tevstajt varresvuoda, sujto ja rievtesvuodaj birra sujton lågenanguovte giellaj.
se bæjhkohte teksth healsoen, hoksen jïh reaktaj bïjre hoksesne luhkiegöökte mieriedamme varieteetine dejstie vïjhte nasjovnelle unnebelåhkoej gïeline.
Tjuovvum lip Giellaráde gåhtjulvisájt gå lip jårggålimijt dahkam, ja tevsta li gehtjadum aktan unneplågoj åvdåstiddjij.
Mijjieh libie Språkrådets / Gïeleraerien rekommendasjovnh gosse jarkoestamme, jïh dejtie tekstide leah goerehtamme unnebelåhkoejgujmie ektesne.