feber-hos-barn---vad-kan-man-gora-sjalv.html.xml

Feber hos barn - vad kan man göra själv ? Feber hos barn – vad kan man göra själv ? Báhkan buollet la rubmaha várjojs akta (ca. 3 sidor) Besök 1177. se eller ring 1177 för sjukvårdsrådgivning. Gatjáda rádev (ca. Öppet dygnet runt. Báhkan buollet la rubmaha várjojs akta (ca. 3 sidor) Gå direkt till innehållet Gatjáda rádev (ca. 1 sida) Gå direkt till navigeringen Báhkan buollet la rubmaha várjojs akta Feber hos barn – vad kan man göra själv ? Báhkan buollet la rubmaha várjojs akta Feber är en del av kroppens försvar Buorre l aj duolloj dálloj vaddet juojddá juhkat. Feber är en del av kroppens försvar Gå báhkan buollá de rubmaha temperatuvrra l alep gå iemeláhkáj. Feber innebär att kroppens temperatur är högre än vad den brukar vara. Ij la vádálasj valla rubmaha suodje infeksjåvnåjda. Det är i sig inte farligt utan kroppens försvar mot infektioner. Máná álkket báhkkasin buolli ja gájk åvdemusát infeksjåvnåjt virusis, nåv gåk snuohpa, gåsås ja tjåddågijs årrot, ma dahki rubmaha temperatuvrra allán. Barn får lätt feber och det är framför allt infektioner som har orsakats av virus, såsom förkylning, hosta och halsont, som gör att kroppstemperaturen stiger. Temperatuvrra máhttá aj allánit jus mánná stoahká sieldes ednagit jali ilá labut. Temperaturen kan även stiga om barnet leker väldigt livligt eller rör sig intensivt. Vuorjját la tjavgga skibádahka gå báhkan buollá. I sällsynta fall kan feber tyda på en allvarlig sjukdom. Máná báhkan buolli jus temperatuvrra idedis jali bielletijma vuojŋadime maŋŋela la 38 grádaj badjel. Barn har feber om temperaturen på morgonen eller efter en halvtimmes vila är över 38 grader. Álu vuojnná gå mánná báhkan buollá. Oftast märks det att barnet har feber. Jus juorruladdá de máhttá temperatuvrav mánás válldet, valla ájnnasamos la gähttjat gåktu mánná vädjá. Om man känner sig tveksam kan man ta tempen på barnet, men det viktigaste är att följa hur barnet mår. Jus ájggu skihpasujtujn aktavuodav válldet de l buorre jus la temperatuvrav mihttim. Om man tänker ta kontakt med sjukvården är det bra att ha mätt temperaturen. Gájk buoremus lamihttit rubmaha temperatuvrav badán. Det är säkrast att mäta kroppstemperaturen i stjärten. Gávnnu aj bielljetermomehter, mij la buorre jus rievtesláhkáj dav adná. Det finns också örontermometer, som rätt använd är bra. Dakkir la gássjel adnet sieldes smávva mánájda gå gullotjadádahka l ilá basske. En sådan är svår att använda på mycket små barn då hörselgången är för trång. Dibde mánáv vuojŋadit ja ednagav juhkat Låt barnet vila och dricka mycket Gå mánná báhkan buollá dárbaj hejman årrot skåvlås jali åvddåskåvlås vuojŋadittjat. Ett barn som har feber behöver få vara hemma från skola eller förskola för att vila och återhämta sig. Mánná ij dárbaha seŋgan vellahit, valla ij galgailá ståhkat ja labudit. Barnet behöver inte hålla sig i sängen, men bör inte anstränga sig fysiskt. Buoremus la dibddet mánáv mierredit man ednagav vädjá. Det bästa är att låta barnet avgöra hur mycket det orkar vara uppe. Máná gudi báhkan buolli dárbahi ienep låssjkusav gå iemeláhkáj. Barn behöver mer vätska än vanligt vid feber. Jugátjit nuohkásav låssjkusis de l buorre álu gähttjalit juojddá vaddet juhkat. För att barnet ska få i sig tillräckligt med vätska är det bra att ofta försöka ge något att dricka. Vatte mánnáj majt hálijt ja iesj sihtá bårråt ja juhkat, buojkulvissan galmágav, kremav jali jubtsav. Ge barnet vad det tycker om och själv vill ha att äta och dricka, till exempel glass, kräm eller välling. Jus mánán ij la bårråmhállo de ij dárbaha iemelágásj biebmov bårråt. Om barnet inte har aptit behöver det inte äta vanlig mat. Ij mejdik dagá jus nievrebut bårrå muhtem biejvijt. Det gör inget om det äter lite sämre under några dagar. Jus mánná vuorjját gådtjå jali l delas ja vájbas de soajttá ilá binnáv juhkam. Om barnet kissar sällan eller är hängigt och trött kan det bero på att barnet har druckit för lite. Dagá nåv vuohkasit gå máhttelis Gör det så behagligt som möjligt Jus mánná adná l vuogas de máhttá suv dibddet oadet asidis láhkanijn jali val sisbiktasij. Om barnet tycker att det är skönt kan man låta det sova med ett tunt lakan eller bara i underkläderna. Valla jus mánná skielbes ja gållu, mij la dábálasj gå báhkka allán, de máhttá gåbttjåsav biedjat ja dahkat mánnaj nåv vuohkasit gå máhttelis. Men om barnet huttrar och fryser, vilket är vanligt när febern stiger, kan man lägga på en filt och göra det så behagligt som möjligt. Dálkastjáladak dálkkasa Receptfria läkemedel Gå báhkan buollá vuorjját dárbaj báhkka vuolediddje dálkkasij dálkudit. Feber behöver sällan behandlas med febernedsättande läkemedel. Ienemus máná báhkan buolli muhtem biejvijt ja ij la dat vádálasj. De flesta barn har feber som varar några dagar utan att det behöver betyda något allvarligt. Máhttá báhkkavuolediddje dálkkasav vaddet jus mánná báhkan buollá tjielggasit nievret vädjá, buojkulvissan bávtjas la rubmahin, smággi, bårrå ja juhká nievrebut, oadá nievret jali sujna l vájvve iehkedis oaddát. Men man kan ge febernedsättande läkemedel om barnet mår märkbart dåligt av febern, till exempel har ont i kroppen, är gnälligt, äter och dricker sämre, sover dåligt eller har svårt att komma till ro på kvällen. Ij galgá dálkkasij dálkudit mánájt nuorabu gudát mános gudi báhkan buolli váni vuostak sujtujn aktavuodav válldemis. Man ska inte behandla barn under sex månader som har feber med mediciner utan att först kontakta vården. Mánájda gudi li vuorrasappo gålmåt mános ja báhkan buolli gávnnuji dálkkasa ma sisanedi paracetamolav, buojkulvissan Alvedon jali Panodil. Mot feber finns för barn över tre månader medicin som innehåller paracetamol, till exempel Alvedon eller Panodil. Gudá máno rájes máná máhtti dálkkasav oadtjot ma sisanedi ibuprofenav, ma buojkulvissan vuobdeduvvi namájn Ipren jali Ibumetin. Från sex månaders ålder kan barn få medicin som innehåller ibuprofen, som till exempel säljs under namnen Ipren eller Ibumetin. Dálkkasa gávnnuji gålgge hámen jali bahtatablättan, ma tsåkkåduvvi máná bahtatjoalláj, duolla dálkasnárijn mánájda. Medicinerna finns i flytande form eller som stolpiller, som förs in i barnets ändtarm, med rätt dos för små barn. Vuorrasap mánájda gávnnuji aj tablehta. För äldre barn finns även tabletter. Tjuovo váttugit bagádusájt skurpon. Följ anvisningarna på förpackningen noga. Ale aktida umasslágásj dálkkasijt. Kombinera inte olika läkemedel. Máná gudi älla 18 jage ållim e galga adnet báhkkavuoledididdje dálkkasijt acetylsalicylsyrajn, buojkulvissan Magnecyl, Treo jali Albyl. Barn under 18 år som har feber ska inte använda febernedsättande läkemedel med acetylsalicylsyra, till exempel Magnecyl, Treo eller Albyl. Dárbbo soajttá sujtujn aktavuodav válldet Man kan behöva kontakta vården Gehtjada vuojnná gåktu mánná ietján vädjá ja jus dárbaj varresvuohtaguovdátjijn aktavuodav válldet jali ij. Det är framför allt genom att bedöma hur barnet mår i övrigt som man kan avgöra om man behöver kontakta vårdcentral eller inte. Máhttá agev skuolkkat skihpasujttorádevaddemij jali varresvuohtaguovdátjij jus la juoren, sierraláhkáj jus mánán li ietjá vájve sämmibále gå báhkan buollá. Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen eller vårdcentralen om man är osäker, speciellt om barnet har andra besvär samtidigt som febern. Beras sujtov åhsåt dalága varresvuohtaguovdátjin jali hähkkaduostudagán jus mánná báhkan buollá ja muhtem, jali moadda, dájs vájvijs: Man bör söka vård direkt på en vårdcentral eller en akutmottagning om barnet har feber och har något, eller flera, av dessa besvär: vuojnnet la vájbas ja ij nagá juhkat inte ger samma kontakt som vanligt sujna l temperatuvrra alep gå 41 gráda. verkar trött och taget och inte orkar dricka Agev aktavuodav válldet varresvuohtaguovdátjijn jali hähkkaduostudagájn jus mánná l Man bör alltid kontakta en vårdcentral eller jourmottagning om barnet är nuorap gå gålmmå máno ja báhkan buollá 38 grádaj badjel yngre än tre månader och har feber över 38 grader gålmå ja gudá máno gaskan ja báhkan buollá 39 grádaj badjel. mellan tre och sex månader och har feber över 39 grader. Luluj agev aktavuodav sujtujn jus báhkka ij la vuollánam nielje jánndura duogen, juska vil máná áldar. Man bör kontakta vården om febern inte gått ner efter fyra dygn, oavsett ålder på barnet. Gatjáda rádev Tipsa och dela Gatjáda rádev Ditt namn: Skuolkat 1177 Gudi vásstedi giehttu aj makkir varresvuohtaguovdátjij la tjáledum. Jag vill tipsa dig om en artikel på 1177 Vårdguiden: Báhkan buollet la rubmaha várjojs akta (ca. Senast uppdaterad: 3 sidor) Redaktör: Gatjáda rádev (ca. Granskare: Dåjmadiddje: Illustratör: Gähttje: Leif Ekholm, mánádåktår, Mánávarresvuohtasujtto, Örebro Allt innehåll är granskat och godkänt av 1177 Vårdguidens redaktion. Gájkka sisadno l aj giehtadaládum, gehtjadum ja dåhkkidum redaksjåvnås ja redaksjåvnnårádes 1177 Vårdguiden. 1177 Vårdguiden – en tjänst från Sveriges landsting och regioner