feber-hos-barn---vad-kan-man-gora-sjalv.html.xml
Feber hos barn - vad kan man göra själv ? | Feber hos barn – vad kan man göra själv ? |
Báhkan buollet la rubmaha várjojs akta (ca. 3 sidor) | Besök 1177. se eller ring 1177 för sjukvårdsrådgivning. |
Gatjáda rádev (ca. | Öppet dygnet runt. |
Báhkan buollet la rubmaha várjojs akta (ca. 3 sidor) | Gå direkt till innehållet |
Gatjáda rádev (ca. 1 sida) | Gå direkt till navigeringen |
Báhkan buollet la rubmaha várjojs akta | Feber hos barn – vad kan man göra själv ? |
Báhkan buollet la rubmaha várjojs akta | Feber är en del av kroppens försvar |
Buorre l aj duolloj dálloj vaddet juojddá juhkat. | Feber är en del av kroppens försvar |
Gå báhkan buollá de rubmaha temperatuvrra l alep gå iemeláhkáj. | Feber innebär att kroppens temperatur är högre än vad den brukar vara. |
Ij la vádálasj valla rubmaha suodje infeksjåvnåjda. | Det är i sig inte farligt utan kroppens försvar mot infektioner. |
Máná álkket báhkkasin buolli ja gájk åvdemusát infeksjåvnåjt virusis, nåv gåk snuohpa, gåsås ja tjåddågijs årrot, ma dahki rubmaha temperatuvrra allán. | Barn får lätt feber och det är framför allt infektioner som har orsakats av virus, såsom förkylning, hosta och halsont, som gör att kroppstemperaturen stiger. |
Temperatuvrra máhttá aj allánit jus mánná stoahká sieldes ednagit jali ilá labut. | Temperaturen kan även stiga om barnet leker väldigt livligt eller rör sig intensivt. |
Vuorjját la tjavgga skibádahka gå báhkan buollá. | I sällsynta fall kan feber tyda på en allvarlig sjukdom. |
Máná báhkan buolli jus temperatuvrra idedis jali bielletijma vuojŋadime maŋŋela la 38 grádaj badjel. | Barn har feber om temperaturen på morgonen eller efter en halvtimmes vila är över 38 grader. |
Álu vuojnná gå mánná báhkan buollá. | Oftast märks det att barnet har feber. |
Jus juorruladdá de máhttá temperatuvrav mánás válldet, valla ájnnasamos la gähttjat gåktu mánná vädjá. | Om man känner sig tveksam kan man ta tempen på barnet, men det viktigaste är att följa hur barnet mår. |
Jus ájggu skihpasujtujn aktavuodav válldet de l buorre jus la temperatuvrav mihttim. | Om man tänker ta kontakt med sjukvården är det bra att ha mätt temperaturen. |
Gájk buoremus lamihttit rubmaha temperatuvrav badán. | Det är säkrast att mäta kroppstemperaturen i stjärten. |
Gávnnu aj bielljetermomehter, mij la buorre jus rievtesláhkáj dav adná. | Det finns också örontermometer, som rätt använd är bra. |
Dakkir la gássjel adnet sieldes smávva mánájda gå gullotjadádahka l ilá basske. | En sådan är svår att använda på mycket små barn då hörselgången är för trång. |
Dibde mánáv vuojŋadit ja ednagav juhkat | Låt barnet vila och dricka mycket |
Gå mánná báhkan buollá dárbaj hejman årrot skåvlås jali åvddåskåvlås vuojŋadittjat. | Ett barn som har feber behöver få vara hemma från skola eller förskola för att vila och återhämta sig. |
Mánná ij dárbaha seŋgan vellahit, valla ij galgailá ståhkat ja labudit. | Barnet behöver inte hålla sig i sängen, men bör inte anstränga sig fysiskt. |
Buoremus la dibddet mánáv mierredit man ednagav vädjá. | Det bästa är att låta barnet avgöra hur mycket det orkar vara uppe. |
Máná gudi báhkan buolli dárbahi ienep låssjkusav gå iemeláhkáj. | Barn behöver mer vätska än vanligt vid feber. |
Jugátjit nuohkásav låssjkusis de l buorre álu gähttjalit juojddá vaddet juhkat. | För att barnet ska få i sig tillräckligt med vätska är det bra att ofta försöka ge något att dricka. |
Vatte mánnáj majt hálijt ja iesj sihtá bårråt ja juhkat, buojkulvissan galmágav, kremav jali jubtsav. | Ge barnet vad det tycker om och själv vill ha att äta och dricka, till exempel glass, kräm eller välling. |
Jus mánán ij la bårråmhállo de ij dárbaha iemelágásj biebmov bårråt. | Om barnet inte har aptit behöver det inte äta vanlig mat. |
Ij mejdik dagá jus nievrebut bårrå muhtem biejvijt. | Det gör inget om det äter lite sämre under några dagar. |
Jus mánná vuorjját gådtjå jali l delas ja vájbas de soajttá ilá binnáv juhkam. | Om barnet kissar sällan eller är hängigt och trött kan det bero på att barnet har druckit för lite. |
Dagá nåv vuohkasit gå máhttelis | Gör det så behagligt som möjligt |
Jus mánná adná l vuogas de máhttá suv dibddet oadet asidis láhkanijn jali val sisbiktasij. | Om barnet tycker att det är skönt kan man låta det sova med ett tunt lakan eller bara i underkläderna. |
Valla jus mánná skielbes ja gållu, mij la dábálasj gå báhkka allán, de máhttá gåbttjåsav biedjat ja dahkat mánnaj nåv vuohkasit gå máhttelis. | Men om barnet huttrar och fryser, vilket är vanligt när febern stiger, kan man lägga på en filt och göra det så behagligt som möjligt. |
Dálkastjáladak dálkkasa | Receptfria läkemedel |
Gå báhkan buollá vuorjját dárbaj báhkka vuolediddje dálkkasij dálkudit. | Feber behöver sällan behandlas med febernedsättande läkemedel. |
Ienemus máná báhkan buolli muhtem biejvijt ja ij la dat vádálasj. | De flesta barn har feber som varar några dagar utan att det behöver betyda något allvarligt. |
Máhttá báhkkavuolediddje dálkkasav vaddet jus mánná báhkan buollá tjielggasit nievret vädjá, buojkulvissan bávtjas la rubmahin, smággi, bårrå ja juhká nievrebut, oadá nievret jali sujna l vájvve iehkedis oaddát. | Men man kan ge febernedsättande läkemedel om barnet mår märkbart dåligt av febern, till exempel har ont i kroppen, är gnälligt, äter och dricker sämre, sover dåligt eller har svårt att komma till ro på kvällen. |
Ij galgá dálkkasij dálkudit mánájt nuorabu gudát mános gudi báhkan buolli váni vuostak sujtujn aktavuodav válldemis. | Man ska inte behandla barn under sex månader som har feber med mediciner utan att först kontakta vården. |
Mánájda gudi li vuorrasappo gålmåt mános ja báhkan buolli gávnnuji dálkkasa ma sisanedi paracetamolav, buojkulvissan Alvedon jali Panodil. | Mot feber finns för barn över tre månader medicin som innehåller paracetamol, till exempel Alvedon eller Panodil. |
Gudá máno rájes máná máhtti dálkkasav oadtjot ma sisanedi ibuprofenav, ma buojkulvissan vuobdeduvvi namájn Ipren jali Ibumetin. | Från sex månaders ålder kan barn få medicin som innehåller ibuprofen, som till exempel säljs under namnen Ipren eller Ibumetin. |
Dálkkasa gávnnuji gålgge hámen jali bahtatablättan, ma tsåkkåduvvi máná bahtatjoalláj, duolla dálkasnárijn mánájda. | Medicinerna finns i flytande form eller som stolpiller, som förs in i barnets ändtarm, med rätt dos för små barn. |
Vuorrasap mánájda gávnnuji aj tablehta. | För äldre barn finns även tabletter. |
Tjuovo váttugit bagádusájt skurpon. | Följ anvisningarna på förpackningen noga. |
Ale aktida umasslágásj dálkkasijt. | Kombinera inte olika läkemedel. |
Máná gudi älla 18 jage ållim e galga adnet báhkkavuoledididdje dálkkasijt acetylsalicylsyrajn, buojkulvissan Magnecyl, Treo jali Albyl. | Barn under 18 år som har feber ska inte använda febernedsättande läkemedel med acetylsalicylsyra, till exempel Magnecyl, Treo eller Albyl. |
Dárbbo soajttá sujtujn aktavuodav válldet | Man kan behöva kontakta vården |
Gehtjada vuojnná gåktu mánná ietján vädjá ja jus dárbaj varresvuohtaguovdátjijn aktavuodav válldet jali ij. | Det är framför allt genom att bedöma hur barnet mår i övrigt som man kan avgöra om man behöver kontakta vårdcentral eller inte. |
Máhttá agev skuolkkat skihpasujttorádevaddemij jali varresvuohtaguovdátjij jus la juoren, sierraláhkáj jus mánán li ietjá vájve sämmibále gå báhkan buollá. | Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen eller vårdcentralen om man är osäker, speciellt om barnet har andra besvär samtidigt som febern. |
Beras sujtov åhsåt dalága varresvuohtaguovdátjin jali hähkkaduostudagán jus mánná báhkan buollá ja muhtem, jali moadda, dájs vájvijs: | Man bör söka vård direkt på en vårdcentral eller en akutmottagning om barnet har feber och har något, eller flera, av dessa besvär: |
vuojnnet la vájbas ja ij nagá juhkat | inte ger samma kontakt som vanligt |
sujna l temperatuvrra alep gå 41 gráda. | verkar trött och taget och inte orkar dricka |
Agev aktavuodav válldet varresvuohtaguovdátjijn jali hähkkaduostudagájn jus mánná l | Man bör alltid kontakta en vårdcentral eller jourmottagning om barnet är |
nuorap gå gålmmå máno ja báhkan buollá 38 grádaj badjel | yngre än tre månader och har feber över 38 grader |
gålmå ja gudá máno gaskan ja báhkan buollá 39 grádaj badjel. | mellan tre och sex månader och har feber över 39 grader. |
Luluj agev aktavuodav sujtujn jus báhkka ij la vuollánam nielje jánndura duogen, juska vil máná áldar. | Man bör kontakta vården om febern inte gått ner efter fyra dygn, oavsett ålder på barnet. |
Gatjáda rádev | Tipsa och dela |
Gatjáda rádev | Ditt namn: |
Skuolkat 1177 Gudi vásstedi giehttu aj makkir varresvuohtaguovdátjij la tjáledum. | Jag vill tipsa dig om en artikel på 1177 Vårdguiden: |
Báhkan buollet la rubmaha várjojs akta (ca. | Senast uppdaterad: |
3 sidor) | Redaktör: |
Gatjáda rádev (ca. | Granskare: |
Dåjmadiddje: | Illustratör: |
Gähttje: Leif Ekholm, mánádåktår, Mánávarresvuohtasujtto, Örebro | Allt innehåll är granskat och godkänt av 1177 Vårdguidens redaktion. |
Gájkka sisadno l aj giehtadaládum, gehtjadum ja dåhkkidum redaksjåvnås ja redaksjåvnnårádes 1177 Vårdguiden. | 1177 Vårdguiden – en tjänst från Sveriges landsting och regioner |