forkylning-hos-barn---vad-kan-man-gora-sjalv.html.xml

Julevusámegiella / Lulesamiska	Förkylning hos barn - vad kan man göra själv ?
JulevusámegiellaLulesamiska	Information och tjänster för din hälsa och vård.
Snuohpa mánájn – majt máhttá iesj dahkat ?	Gå direkt till innehållet
Förkylning hos barn - vad kan man göra själv ?	Gå direkt till navigeringen
Snuohpa, gåsås ja muhttijn báhkan buolli (ca.	Barn och föräldrar
4 sidor)	Barn och föräldrar
Gatjáda rádev (ca.	Sjukdomar och besvär
1 sida)	Växa och utvecklas
Snuohpa, gåsås ja muhttijn báhkan buolli (ca.	Familj och relationer
4 sidor)	Frågor och svar om barn
Gatjáda rádev (ca.	Barnets tänder
1 sida)	Läsare berättar
Snuohpa, gåsås ja muhttijn báhkan buolli	Snuva, hosta och ibland feber
Snuohpa, gåsås ja muhttijn báhkan buolli	Snuva, hosta och ibland feber
Giehpep sjaddá mánnáj vuojŋŋat jus oadá åjvijn allaga nanna.	Det blir lättare för barnet att andas om det sover med huvudet högt.
Máhttá bajedit senga oajvvebielev gå láhtjá duodde oajvevuolij bålståra vuolen.	Man kan höja sängens huvudända genom att bädda med extra kuddar under madrassen.
Máná gudi li snuobav oadtjum li álu dellasa, vájbbasa, vehik håjen ja smággiji vuostasj biejvijt.	Barn som har blivit förkylda är ofta hängiga, trötta, lite ledsna och kinkiga de första dagarna.
Álu li siján njunnje buodosam jali gålgge snuohpa ja máhtti smággit ja tjåddågijs jali bielljenávlak.	De brukar vara täppta i näsan eller ha rinnande snuva och kan vara irriterade och ha ont i halsen eller ont i öronen.
Siján máhtti aj vehikgåsås ja muhttijn feber.	De kan även ha lätt hosta och ibland feber.
Álgon la snuohpa álu sjerrat ja sjádnjat ja muhtem biejvij duogen suohku, ja viskut jali ruonut.	Till en början är snuvan oftast klar och genomskinlig för att efter några dagar bli tjockare och gul eller grön.
Le snuoba vuostasj biejvijn gå mánná nievremusát vädjá.	Det är under de första dagarna av förkylningen som barnet mår sämst.
Avta jali guovte vahko duogen snuohpa álu ietjastis gáhtu.	Efter en till två veckor brukar förkylningen gå över av sig själv.
Oarre dábálasj snuohpaj la virus, ja virusij ij gávnnu dálkkasa ma viehkedi vaj mánná ruvábut väddjá.	Orsaken till vanlig förkylning är virus, och mot virus finns det inga läkemedel som kan göra att barnet snabbare blir friskt.
Máná gudi báhkan buolli ja li dellasaäljodime ﷽﷽lasj snuohpaj lsuogotjit lulun hejman årrot	Febriga och hängiga barn bör stanna hemma
Mánájn gudi báhkan buolli jali li vájvbbasa ja dellasa lulun hejman årrot ja vuojŋadit.	Barn som har feber eller är trötta och hängiga bör stanna hemma och ta det lugnt.
Ållo máná dárbahi aj hejman årrot vuostasj biejvev gå i e des báhkan buole, e ge febervuolediddje dálkkasijt das bårå.	Många barn behöver också få vara hemma första dagen som de är feberfria, utan att de har använt febernedsättande läkemedel.
Dárbahi väddját vaj ällji åvddåskåvlåjn jali skåvlåjn.	De behöver bli så pigga att de orkar med förskola eller skola.
Dárbbo l vuojŋadit	Vila behövs
Dibddet mánáv vuojŋadit la buorre, vájku ij dárbaha sengan vällahit.	Det är bra att ge barnet möjlighet att vila, men det behöver inte hålla sig i sängen.
Mánná iesj dåbddå man ednagav náhká juolgij nanna årrot.	Barnet brukar känna själv hur mycket det orkar vara uppe.
Máhttá dåbddut giehpep vuojŋŋat ja oadet muhtem duodde oajvevuolij.	Det kan kännas lättare att andas och sova med några extra kuddar under huvudet.
Åvdemusát vuorrasap mánájda gudi vuojŋadi.	Detta gäller framförallt äldre barn som ligger stilla.
Smávmánájt máhttá guodde valugin, babysitterin jali asken adnet biejven.	Små barn kan man ha i en bärsele, i babysitter eller i knäet under dagen.
Härsskobiebbmo ja duodde jugos	Önskemat och extra dricka
Ållo mánán li nievrep bårråmhállo gå iemeláhkáj.	Många barn har sämre aptit än vanligt.
Máhttá mánnáj vaddet dakkirijt majt hálijt, buojkulvissan jubtsav, yoghurtav jali galmágav.	Man kan ge barnet sådant som det vill ha, till exempel välling, yoghurt eller glass.
Jus mánná báhkan buollá de l buorre duodde juhkusav vaddet.	Om barnet har feber är det bra att ge extra dryck.
Sálltelåssjkusav jali njunnjespraddjav buododum njunnjáj	Koksaltlösning eller nässprej för täppt näsa
Jus máná njunnje l buododum de máhttá goajkkot jali spraddjijt sálttelåssjkusav njunnjáj, mij snuobav njárbbi.	Om barnet är täppt i näsan kan man droppa eller spreja koksaltlösning i näsan, vilket tunnar ut snuvan.
Oadtju aj ierit snuobas bátsidisájt árjjogis vuogijn.	Man får också bort rester av snuva på ett skonsamt sätt.
Sálltelåssjkos gávnnu dálkasboargálin oasstet.	Koksaltlösning finns att köpa på apotek.
Máhttá aj iesj låssjkusav dahkat gå låsjkot millilijtarav – ruddamihtav – sáltes desilijttarijn tjátjes.	Man kan också göra lösningen själv genom att lösa upp en milliliter – ett kryddmått – salt i en deciliter vatten.
Goajkodittjat sálltelåssjkusav máná njunnjáj máhttá bomulloduhpov adnet.	För att droppa in koksaltlösningen i barnets näsa kan man använda en bomullstuss.
Gássjelap njunnjebuodosimen máhttá mánnáj giehpediddje njunnjegoajkádisájt vaddet jali njunnjespraddjav mij unnet båhtånimev njunjen.	Vid svårare nästäppa kan man ge barnet avsvällande näsdroppar eller nässprej som minskar svullnaden i näsan. Dessa läkemedel finns att köpa receptfritt.
Dá dálkkasa gávnnuji oasstet dálkastjáladak ja e galga ienep gå lågev biejve aktelattjat aneduvvat.	Nässprej finns för barn från ett års ålder. Näsdroppar finns för barn från två års ålder.
Njunnjespradja ja njunnjegoajkádisá li hiebadum umasslágásj álldarij milta, mij diededuvvá skurpon.	Läkemedlen ska inte användas mer än tio dagar i sträck. Doseringen anges på förpackningen.
Dálkastjáladak báhkkavuolediddje dálkkasa	Receptfria febernedsättande läkemedel
Báhkav vuorjját dárbaj báhkkavuolediddje dálkkasij dálkudit.	Feber behöver sällan behandlas med febernedsättande läkemedel.
Ienemus máná gudi báhkan buolli muhtem biejvijt váni merkaj juoga l vádálasj.	De flesta barn har feber som varar några dagar utan att det behöver betyda något allvarligt.
Valla máhttá báhkkavuolediddje dálkkasav vaddet jus mánná tjielggasit nievret vädjá báhkan buollemis, buojkulvissan sujna l bávtjas rubmahin, smággi, nievrebut bårrå ja juhká, nievret oadá jali gássjel la oaddát iehkedis.	Men man kan ge febernedsättande läkemedel om barnet mår märkbart dåligt av febern, till exempel har ont i kroppen, är gnälligt, äter och dricker sämre, sover dåligt eller har svårt att komma till ro på kvällen.
Ij galga dálkudit mánájt gudi li nuorabu gå guhtta máno gudi báhkan buolli váni vuostak sujtujn aktavuodav válldet.	Man ska inte behandla barn under sex månader som har feber utan att först kontakta vården.
Báhkan buollemij gávnnu mánájda gudi li vuorrasappo gå gålmå máno dálkkasa ma sisanedi paracetamolav, buojkulvissan Alvedon jali Panodil.	Mot feber finns för barn över tre månader medicin som innehåller paracetamol, till exempel Alvedon eller Panodil.
Guhtta máno rájes máná máhtti oadtjot Iprenav jali Ibumetinav, ma li dálkastjáladak ja sisanedi ibuprofenav.	Från sex månaders ålder kan barn få Ipren eller Ibumetin, som är receptfritt och innehåller ibuprofen.
Dálkkasa gávnnuji låssjkusin jali bahtablähttan duolla dálkasnárijn smávva mánájda.	Medicinerna finns i flytande form eller som stolpiller med rätt dos för små barn.
Vuorrasap mánájda gávnnuji aj tablehta.	För äldre barn finns även tabletter.
Tjuovo vattugit bagádusájt skuorpon.	Följ anvisningarna på förpackningen noga.
Ale aktida umasslágásj dálkkasijt.	Kombinera inte olika läkemedel.
Máná vuollelin 18 jage ja gudi báhkan buolli e galga báhkkavuolediddje dálkkasijt bårråt acetylsalisyrajn, buojkulvissan Magnecyl, Treo jali Albyl.	Barn under 18 år som har feber ska inte använda febernedsättande läkemedel med acetylsalicylsyra, till exempel Magnecyl, Treo eller Albyl.
Dálkastjáladak gåsåsdálkkasa e álu buoreda.	Receptfria hostmediciner brukar inte hjälpa.
Jus mánná la gåssåsis de l ájnas mánná gåsså slijvev ålgus rájnnitjit gurggusav.	Om barnet har hosta är det viktigt att barnet hostar upp slemmet för att rensa luftrören.
Gåsåsgiehpediddje dálkkasa dahki gásselap mánnáj slijvev ålgus gåssåt.	Hostdämpande mediciner gör det svårare för barnet att få upp slemmet.
Ij diehttu jus slijvvegiehpediddje dálkkasa viehkedi.	Slemlösande mediciner i sin tur har osäker effekt.
Giehpedittjat gåssåsåv máhttá dan sadjáj gähttjalit vaddet liegga jali galmma juhkusav.	För att lindra hostan kan man i stället pröva att ge varm eller kall dryck.
Mánájda vuollelin guokta jage ij goassak galga gåsåsdálkkasav vaddet åvddål vuostak la dåktårijn aktavuodav válldám.	Till barn under två år ska man aldrig ge hostmedicin utan att först ha kontaktat läkare.
Gåktu galggá garvvet soahpom oabllán ?	Hur kan man undvika att smitta sprids ?
Vaj ij mánná galga iehtjádijt soahpot de la buorre mánájt åhpaditt giehtagávvaj gassnet ja gåssåt ja páhpersagárdagájt adnet.	För att undvika att smitta andra är det bra att lära barnen att nysa och hosta i armvecket och använda pappersnäsdukar.
Máhttá gähttjat vaj giedajt bassi moaddi bäjvváj.	Man kan se till att de tvättar händerna flera gånger om dagen.
Gähttjala aj mánáv åhpadit ij njunjev jali tjalmijt duohttat.	Försök också att lära barnet att inte peta sig i näsan eller ögonen.
Le gånnå virusa giehpemusát dähppu ja oablláni.	Det är där virus lättast fastnar och sprids.
Soahpomoabllom binnu aj jus máná e ståga lahkalakkoj gejna l snuohpa.	Smittspridningen minskar också om barn inte leker i nära kontakt med den som är förkyld.
Dibde mánájt ålggon årrot nåv ednagit gå máhttelis, dálven aj.	Låt barnen vara utomhus så mycket som möjligt, även på vintern.
Mujttit, máná gudi dubáksuovvaj boadádalli, birrasin álkkebut sjaddi snuohpasa snuobav.	Tänk på att barn som utsätts för tobaksrök i omgivningen lättare blir förkylda.
Soajttá dárbaj sujtujn aktavuodav válldet	Man kan behöva kontakta vården
Buorre l årrot oalle ájttsis gåktu mánná vädjá.	Det är bra att vara extra uppmärksam på hur barnet mår.
Galggá dalága varresvuohtaguovdátjin jali hähkkaduostudagájn aktavuodav válldet jus mánná vuojnnet la vájbas ja ij vieje juhkat.	Man ska söka vård direkt på en vårdcentral eller en akutmottagning om barnet verkar trött och taget och inte orkar dricka.
Sämmi l aj jus mánán la gássjel vuojŋŋat jali jus mánán la gåsås mij värrán, sierraláhkáj jus gullu ietjáláhkáj / skällande.	Detsamma gäller om barnet har svårt att andas eller om barnet har hosta som blir värre, särskilt om den låter skällande.
Jus låsjkos gålggå bieljes lulu aktavuodav válldet varresvuohtaguovdátjijn jali hähkkaduostudagájn, vaj mánná åtsåduvvá.	Om det rinner vätska ur örat bör man kontakta en vårdcentral eller en jourmottagning, så att barnet blir undersökt.
Jus mánán la bielljenávlak, ja ij buorrána, de luluj aktavuodav válldet varresvuohtaguovdátjijn vaj mánná jánndura sinna åtsådibmá.	Om barnet har ont i örat, och det inte går över, bör man kontakta en vårdcentral för undersökning inom ett dygn.
Gatjáda rádev	Tipsa och dela
Gatjáda rádev	Ditt namn:
Máhtá aj jánndura birra skihpasujttárijn ságastit ja rádev oadtjot. Skuolka 1177.	Jag vill tipsa dig om en artikel på 1177 Vårdguiden:
4 sidor)	Redaktör:
Gatjáda rádev (ca.	Granskare:
Dåjmadiddje:	Illustratör:
Gähttje: Leif Ekholm, mánádåktår, Mánávarresvuohtasujtto, Örebro	Allt innehåll är granskat och godkänt av 1177 Vårdguidens redaktion.
Gájkka sisadno l aj giehtadaládum, gehtjadum ja dåhkkidum redaksjåvnås ja redaksjåvnnårádes 1177 Vårdguiden.	1177 Vårdguiden – en tjänst från Sveriges landsting och regioner