folder_med_loggor_ny_strecket_cf.pdf.xml

Regeringens målsättning med minoritetspolitiken är att ge skydd för de nationella minoriteterna, att stärka deras möjligheter till inflytande och att stödja de historiska minoritets språken så att de hålls levande.	Ráddidusá ulmme unneplågopolitijkajn la suoddjit rijkalasj unneplågojt, nannit sijá máhttelisvuodajt bájnnemij ja doarjjot histåvrålasj unneplågogielajt vaj viesso bisoduvvi.
NATIONELLA MINORITETER NATIONELLA	RIJKALASJ UNNEPLÅGOJDA RIEVTESVUODAJTOASSEULME
DISKRIMINERING OCH UTSATTHET	RIJKALASJ UNNEPLÅGOJDA RIJKALASJ
Sverige har alltid varit flerspråkigt och mång kulturellt.	Svierik la agev årrum moattegielak ja moattekultuvralasj.
Samer, finnar, tornedalingar, romer och judar har funnits i landet under mycket lång tid.	Sáme, suobmelattja, duornosliegega, roma ja juvdára li gávnnum rijkan ihkeven guhka ájgev.
Deras språk och kulturer är en del av det svenska samhället och vårt gemensamma kulturarv.	Sijá giela ja kultuvra li svieriga sebrudagás oasse ja mijá aktisasj kultuvrraárbbe.
Diskriminering, utsatthet och missgynnande av	Nuppástallam, fámodisvuohta ja badjelgähttjam ulmutjij rijkalasj unneplågo sierratjerda gáktuj galggá vuostelduvvat.
personer som tillhör nationella minoriteter ska bekämpas. De ska ha samma möjligheter som resten av befolkningen att delta i samhällslivet.	Siján galggi årrot avtalágásj máhttelisvuoda oasálasstet sebrudakviessomin degu ietjá ulmutja.
Förvaltningsmyndigheter ska när det behövs	Tjuottjudusfábmodagá galggi dárbon hie
på lämpligt sätt informera de nationella minoriteterna om deras rättigheter enligt denna lag.	balattjat diededit rijkalasj unneplågojt sijá rievtesvuodaj birra dán lága milta.
SAMER: Det finns 20 000–35 000 samer i Sverige	SÁME: Svierigin li bájken 20 000-35 000 sáme gudi
som talar olika varieteter av samiska.	ságasti sámegiela umasslágásj varietehtajt.
Samerna är även ett urfolk.	Sáme li aj álggoálmmuga.
De nationella minoriteternas möjligheter till inflytande och delaktighet ska stärkas, bland annat genom att myndigheter samråder med dem..	Rijkalasj unneplågoj máhttelisvuoda bájnnemij ja oasálasjvuohtaj galggá nannoduvvat, iehtjádij siegen gå fábmudagá sijáj rádedi.
Minoriteterna ska ges reellt inflytande i frågor som berör dem..	Unneplågo galggi vatteduvvat almma bájnnemav ássjijn ma sidjij guosski.
I språklagen (2009:600) anges att det all	Giellalágan (2009:600) la diededum se
männa har ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken.	brudagán la sierralágásj välggogisvuohta suoddjit ja åvdedit rijkalasj unneplågogielajt.
SPRÅK OCH KULTURELL IDENTITET	GIELLA JA KULTUVRALASJ IDENTITÄHTTA
De nationella minoriteternas språk och kulturer ska skyddas och främjas.	Rijkalasj unneplågoj giela ja kultuvra galggi suoddjiduvvat ja åvdeduvvat.
Personer som tillhör nationella minoriteter ska kunna tillägna sig och använda sitt modersmål och utveckla en egen kulturell identitet.	Ulmutja rijkalasj unneplågo tjerdajn galggi máhttet åmastit ja adnet ietjasa iednegielav ja åvdedit ietjas kultuvralasj identitehtav.
De nationella minoritetsspråken ska vara levande språk i Sverige.	Rijkalasj unneplågogiela galggi årrot viesso giela Svierigin.
Förvaltningsmyndigheter ska ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem och så långt det är	Tjuottjudusfábmodagá galggi vaddet rijkalasj unneplågojda máhttelisvuodav bájnnemij ássjijn ma sidjij guosski ja guhkás
SVERIGEFINNAR::Det finns 450 000–600 000 sverige finnar i Sverige.	SVIERIKSUOBMELATTJA::Svierigin li bájken 450 000-600 000 svieriksuobmelattja.
Många bor i Stockholm	Moatte viessu Stockhol
Mälardalen.	man-Mälardalenin.
Minoritetsspråket är finska.	Unneplågogiella l suomagiella.
TORNEDALINGAR: Det finns cirka 50 000 torne-dalingar i Sverige framförallt bosatta i Norrbotten.	DUORNOSLIEGEGA: Svierigin li bájken 50 000 duornosliegega gudi åvdemusát Norrbottenin viessu.
Minoritets språket heter meänkieli.	Unneplågogiella l meängiella.
ROMER::Det finns 50 000–100 000 romer i Sverige bosatta över hela landet.	ROMA::Svierigin li 50 000-100 000 roma gudi rijkav birra viessu.
Minoritetsspråket är olika	Unneplågogiella l umasslágásj romána
varie teter av romani chib.	giela varietehta.
JUDAR: Det finns 20 000–25 000 judar	JUVDÁRA: Svierigin viessu 20 000 -25 000 juvdára
bosatta i Sverige.	Svierigin.
Minoritetsspråket är jiddisch.	Unneplågo-giella l jiddisj.
 Kvänska  Romani  Samiska	 Kvenskagiella  Románagiella  Sámegiella
 Samiska  Finska  Meänkieli  Romani chib  Jiddisch	 Sámegiella  Suomagiella  Meängiella  Románagiella  Jiddisj
STORBRITANNIEN	Muhtem giela Europakártan
FINLAND	Muhtem rijka ja giela.
 Romani  Ryska  Samiska  Svenska  Tatariska  Jiddisch  Karelska	 Románagiella  Russagiella  Sámegiella  Svierigadárogiella  Tatariagiella  Jiddisj  Gárjjelagiella
 Danska  Lågtyska  Lågsorbiska  Nordfrisiska  Romani  Saterfrisiska  HögsorbiskaDANMARK	 Dánskagiella  Vuolletuskagiella  Vuollesorbiagiella  Nuorttafrisiagiella  Románagiella  Saterfrisiagiella  AllasorbiagiellaDÁNMÁRKKO Tuskagiella
 Armeniska  Beas  Bulgariska  Kroatiska  Tyska  Grekiska  Polska	 Armeniagiella  Beas  Bulgaragiella  Kroahtiagiella  Tuskagiella  Grehkagiella  Pålskagiella
Frisiska Limburgiska Lågsaxiska Romanes Jiddisch	Frisiagiella Limburgagiella Vuollesaksiagiella Románagiella Jiddisj
 Rumänska  Romani  Rusinska / Rutenska  Serbiska  Slovakiska  Slovenska  Ukrainska	 Romániagiella  Románagiella  Rusiniagiella  Serbiagiella  Slovakiagiella  Sloveniagiella  Ukrájnagiella
 Arabiska  Aragonska  Aranesiska  Asturiska /	 Arabiagiella  Aragoniagiella  Aranesiagiella  Asturiagiella /
Bable	Babliagiella
 Baskiska  Berber  Katalanska  Galiciska  Portugisiska  Valencianska	 Baskiagiella  Berberagiella  Kataloniagiella  Galiciagiella  Portugálagiella  Valenciagiella
 Albanska  Armeniska  Bulgariska  Kroatiska  Tjeckiska  Tyska  Grekiska  Ungerska  Italienska  Makedonska  Polska  Romani  Ryska  Rusinska / Rutenska  Serbiska  Slovakiska  Tatariska  Turkiska  Ukrainska  Jiddisch	 Albánagiella  Armeniagiella  Bulgariagiella  Kroahtiagiella  Tjehkagiella  Tuskagiella  Grehkagiella  Ungáragiella  Itáliagiella  Makedoniagiella  Pålskagiella  Románagiella  Russagiella  Rusiniagiella  Serbiagiella  Slovakiagiella  Tatáriagiella  Turkiagiella  Ukrájinagiella  Jiddisj