skogbruket-karbonlager-og-verdiskaping_id_665428.html.xml
Skogbruket: Karbonlager og verdiskaping - regjeringen.no Almmustahtti: Eanandoallo- ja biebmodepartemeanta Regjeringen vil legge til rette for å styrke skogens bidrag til verdiskaping i hele landet, og til å nå viktige energi-, klima- og miljømål. Ráđđehus áigu láhčit dili nu ahte nanne vuovddi árvoháhkanbuktaga miehtá riikka, ja ahte joksá dehálaš energiija-, dálkkádat- ja birasmihttomeriid. Ved økt etterspørsel etter trevirke vil regjeringen legge til rette for å øke hogsten i norske skoger for å bruke mer trevirke til byggematerialer og til energiformål. Ráđđehus áigu láhčit dili nu ahte nanne vuovddi árvoháhkanbuktaga miehtá riikka, ja ahte joksá dehálaš energiija-, dálkkádat- ja birasmihttomeriid. Se også video med Landbruks- og matminister Lars Peder Brekks kommentarer Geahča maiddái video Eanandoallo- ja biebmoministtariin Lars Peder Brekk kommentáraiguin - Et bærekraftig skogbruk med hogst, planting og stell er både god klimapolitikk, næringspolitikk og miljøpolitikk,. - Ceavzilis vuovdedoallu čuollamiin, gilvimiin ja dikšumiin lea buorre dálkkádatpolitihkka, ealáhuspolitihkka ja biraspolitihkka. Et aktivt og lønnsomt skogbruk og en konkurransedyktig industri er viktig for bosetting, sysselsetting og næringsutvikling, sier landbruks- og matminister Lars Peder Brekk. Aktiivvalaš ja gánnáhahtti vuovdedoallu ja gilvoceavzilis industriija lea dehálaš ássamii, barggolašvuhtii ja ealáhusovdáneapmái, dadjá eanandoallo- ja biebmoministtar Lars Peder Brekk. Voksende skog tar opp store menger CO2 fra lufta, og lagrer denne over lang tid i trærne eller i bygningsmaterialer. Vuovdi mii lassána váldá vuostá ollu CO2 hivvodagaid áimmus, ja vuorku daid guhkes áigái muoraide dahje huksenávdnasiidda. De norske skogene tar hvert år opp klimagasser tilsvarende halvparten av de samlede klimautslippene her i landet. Norgga vuovddit jahkásaččat váldet vuostá dálkkádatgássaid mat vástidit beali riikka ollislaš dálkkádatluoittuin. Skogressursene er fornybare og skogbruk er en av våre viktigste distriktsnæringer med stor økonomisk betydning over hele landet. Vuovderesurssat leat ođasmahtti ja vuovdedoallu gullá min deháleamos guovlluealáhusaide, miehtá riikka das lea stuora ekonomalaš mearkkašupmi. Innsatsen for å øke bruken av tre skal videreutvikles, og ved økt etterspørsel etter råstoff fra skogen, skal det legges til rette for økt hogst og uttak av skogbiomasse. Árjabidjamiid galgá viidáset ovdánahttit vai muorrageavaheapmi lassána, ja go šaddá eanet jearru vuovddi álgoávdnasiidda, de galgá láhčit dili eambbo muorračuollamiidda ja vuovdebiomássaid viežžamii. Målrettet miljøinnsats Økt aktivitet i skogbruket skal kombineres med bedre kunnskap om miljøverdiene i skog og styrkede miljøhensyn i skogbruket. Mihttoguvllot birasbarggut Lotnolagaid eanet vuovdedoalu doaimmaiguin galgá leat buoret máhtolašvuohta vuovddi birasárvvuid birra ja vuovdedoalus galgá váldit eambbo vuhtii birrasa. Dette skal skje ved å ta i bruk de nye virkemidlene i naturmangfoldloven og skogbrukets virkemidler, bl.a. miljøregistreringer, kunnskapsutvikling og levende skog-standarden. Dát galgá dahkkojuvvot go luonddušláddjivuođalága ođđa gaskaomiid váldá atnui ja vuovdedoalu gaskaomiid, ea.ea. birasregistreremiid, máhttoovdáneami ja ealli vuovddi - standárdda. Tilstanden og utviklingen til miljøverdiene i skog skal kunne dokumenteres og gjøres offentlig tilgjengelig. Vuovddi birasárvvuid dilálašvuođa ja ovdáneami galgá sáhttit duođaštit ja biddjojuvvot almmolašvuhtii olahanláhkái. Regjeringen vil: Ráđđehus áigu: Legge til rette for økt bruk av tre, herunder utrede trebruk i statlig sektor ledet av Statsbygg. Láhčit dili eanet muorrageavaheapmái, nugo guorahallat muorrageavaheami stáhtalaš suorggis man Statsbygg jođiha. Legge til rette for økt bruk av skogråstoff til bioenergi og arbeide for å utvikle storskala pilotprosjekter for biovarme nær viktige befolkningskonsentrasjoner. Láhčit dili eanet geavahit vuovdeálgoávdnasiid bioenergiijii ja bargat dan ala ahte ovdánahttit bio-liggema stuoraskálá pilohtaprošeavttaid daid guovlluid birrasiidda gos leat dehálaš olmmoščoahkkádusat. Møte eventuell økt etterspørsel etter råstoff fra skogen ved å legge til rette for økt bærekraftig avvirkning og uttak av skogbiomasse. Dustet vejolaš lassáneaddji jearu vuovddi álgoávdnasiidda go láhčá dili eanet ceavzilis čuollamiidda ja vuovdebiomássa viežžamiidda. Utvikle skogbrukets infrastruktur innenfor rammene av målrettede miljøhensyn og ivaretakelse av naturmangfoldet, for å gi bedre adkomst til skogressursene som grunnlag for økt skogbasert verdiskaping. Ovdánahttit vuovdedoalu infrastruktuvrra mihttoguvllot birasdárbbuid ja luonddušláddjivuođa áimmahuššama rámmaid siskkobealde, vai addá buoret beassama vuovderesurssaide, mii lea vuođđun eanet vuovdevuđot árvoháhkamii. Styrke oppbyggingen av skogressursene og andre tiltak som også kan ta vare på og utvikle karbonlageret på norske landarealer videre, innen miljømessig akseptable rammer. Nannet vuovderesurssaid ja eará doaimmaid huksema mat maiddái sáhttet áimmahuššat ja ovdánahttit norgga eananareálain kárbonvuorkká viidáset, birasdohkálaš rámmaid siskkobealde. Legge til rette for økt bruk av skogen som arena for styrket helse og velferd ved å initiere samarbeid mellom skogeiere, frivillige organisasjoner og myndigheter, herunder bl.a. økt vekt på skog i Inn på tunet-prosjektet. Láhčit dili dasa ahte vuovddi eambbo geavahit báikin dearvvašvuođa ja čálggu nannemii dakko go álggaha ovttasbarggu gaskal vuovdeeaiggádiid, eaktodáhtolaš organisašuvnnaid ja eiseválddiid, nugo ea.ea deattuhit vuovddi eambbo nudaddjon Sisa šilljui – prošeavttas (Inn på tunet prosjektet). Legge til rette for en mer målrettet miljøinnsats i skogbruket, herunder styrke kunnskapen om natur- og kulturverdier i skog og styrke ivaretakelse av slike verdier i forbindelse med planlegging og drift, miljøregistreringer, frivillig vern, samarbeidsavtaler og bruk av de nye virkemidlene i naturmangfoldloven. Láhčit dili eambbo mihttoguvllot birasárjabidjamii vuovdedoalus, nugo nannet máhtolašvuođa vuovddi luonddu- ja kulturárvvuid birra ja nannet dakkár árvvuid áimmahuššama plánemiid ja doaimmaid oktavuođas, birasregistreremiid, eaktodáhtolaš suddjema, ovttasbargošiehtadusaid ja luonddušláddjivuođalága ođđa gaskaomiid geavaheami oktavuođas. Sammenstille og offentliggjøre kunnskap om tilstand og utviklingstrekk for skog- og miljøverdier i en årlig rapport ” Bærekraftig skogbruk – næring og miljø ”. Ovttastahttit ja almmuhit máhtolašvuođa vuovde- ja birasárvvuid dili ja ovdánahttinbeliid birra jahkásaš raporttas “ Ceavzilis vuovdedoallu – ealáhus ja biras ”.