-alledh:
häktas på trestaviga verb.
Fogas också till substantiv.
 alt. -stalledh, dalledh, talledh.
 
- ddedh:
Ger trestaviga verb en frekventativ, durativ eller diminutiv betydelse.
Det kan också bilda passiva verb.

-dalledh: guässaadalledh 'sich fremd fühlen' guössie
-dätt'edh: jieniedätt'edh' jiënje

-didh: 10 olika former
1) Momentan,  g'äljaadidh - gäljudh
2) Inkoativ, öörkedidh - öörkedh
3) Durativ, kontinuativ , iterativ och frekventativ
4) Reciprokt gaavnedidh - gaavnedh
5) Reflexiv: tjïkk'edidh - tjåhkkedh
6) Tentativ
7) Kausativ: baakkedidh (også reflexiv) - 1. baakke 2. baakkes
8) Besitta eller få egenskap
9) Väderförändringar
10) Transitiva verb bildas genom -didh utav intransitiva och andra transitiva verb. Vissa stamverb är icke-existerande.
bättjiedidh - *
bietskiedidh - bietsk'edh
11) passar in i flera kategorier, sammanfallande form som kan tillhöra flera ovanstående kategorier

-djidh: bildar diminutiva verb
-djist'edh bildar Verb som betäcknar en diminutiv verksamhet.
-goåd'edh: bildar inkoativa verb
-ist'edh ingen förklaring (bara jämför med dist'edh) dock exempel: liërhvetistedh 'herumlaufen' av liërhvetidh 'hüpfen, springen'
-jätt'edh: bildar kausativa Verb
-jidh: bildar inkoativa verb (omljud finns och Hasselbrink stavar ibland med XXXe-jidh, precis som Åsta sa att det i många fall uttalas).
-jittj'edh: bildar inkoativa verb
-laddedh: bildar inkoativa, kontinuativa och multipl. verb. Boådaaladdedh - boådelidh. Tjoådjuoladdedh - tjoåddjuolidh - tjoådjudh (Men hur funkar omljuden till dessa?)
- ldidh: bildar verb verb som det inte finns något grundord.
- lgidh: bildar passiva verb. Kan också bilda transitiva verb ådnaalgidh - üdn'edh
- lidh: 5 olika former
1) Momentan och subitiv: åtnelidh - üdn'edh
2) Inkoativ (precis som vi kommit fram till)
3) Tentativ
4) Frekventativ, subitiv och durativ: åtnelidh 'festhalten' - üdn'edh
5) Diminutiv: boåldielidh 'ein wenig brennen' boåld'edh 'brennen'

-list'edh: står inget om förutom exempel.
-lussjedh = -ussjedh
-lustedh = -ustedh
-mätt'edh = -smätt'edh
-mdijdh = -didh

-nidh sydlig -mjidh: Bildar dels transitiva och dels passiva verb som i betydelsen
*erhåller en egenskap
*i grundord riktning dra eller bli så
*bli till det som är sagt genom grundordet

-rdidh: uttrycker en verksamhet. gälgierdidh - gïlg'edh 
ri(j)dh = -didh
-salledh: kan bilda rekventativa och reflexiva Verb. låvnesalledh - låvnedh
-sidh: Det här suffixet är väldigt vanligt och bildar oftast passiva verb, ofta med bibetydningen att handlingen pågår av sig själv. Sammanfaller i syd ofta med -sjidh.
-sjidh: Har i alla former -sj (och inte ibland s som -sidh). Den bildar verb med med olika handlingstyper.
-skätt'edh: finns ett fall feattaaskätt'edh och
skidh: samma som ovan, feattaaskidh
-smätt'edh: Finns bara två exempel. De har någon typ av reflexiv betydelse.
-stalledh: finns två slag
1) Den kan bilda frekventativa, risiproka och reflexiva verb.
I exemplen finns både omljudda och icke omljudda verb.
2) Den kan ange egenskap som något har eller som den kan uppvisa (dålig översättning). Inga omljud. Exemplen endast från nomen.
-stätt'edh: är mestadels kausativ och betecknar att man ger någon något att göra. 
-st'edh: bildat från trestaviga diminutiva verb, som betäcknar handligar som utförs direkt eller upprepas.
jiettetjäst'edh - jiett'edh   -htjestedh  *jiehtehtjidh    jiehtedh 
 'si
NIckel: ašit: diminutiv/kont
        astit: diminutiv
        
     jahttit > jahtašit >  jahtašastit
     
     -eastit vs -astit
        

liërhvetist'edh - liërhvetidh  

lïerhvehtidh ≥ lïerhvehtistedh

njööm'estist'edh - njoåmaan
vuöliedist'edh - vuöliedidh -> 

-stidh: ?? läggs till tvåstavelsestammer med samma effekt som -st'edh
-talledh: bildar passiva verb, också med underbetydelsen 'låta sig'.
-tätt'edh: kan vara transitivt lika väl som intransitivt. Den kan dels ha en faktitiv betydelse och dels uttrycka en (passiv) möjlighet  för handlingen. 
-tidh: fogas till jämstaviga stammar (jfr -tt'edh) och kan vara som -tätt'edh såväl tr. som itr. och fler användningar.
1) kausativ
2) subitiv (är det här Bergsland 95.3.?)
3) passiv och reflexiv
4) med den här avledningen kan man också bilda avledningar från substantiv som har olika betydelser (oftast kausativ). 
5) Kan också fogas till adjektiv och fr då (speciellt i syd) växling med -tidh/-didh. 
-tjäst'edh: jiettietjäst'edh
-tjidh: har diminutiv betydelse
-tt'edh är fullständigt motsvarande mot -tidh och fogas till uddstaviga verb.
-ttj'edh bilder hos ojämstaviga stammar verb med diminutiv betydelse.
-tuvvedh se -uvvedh
-udh kann bilda frekventativa verb och translativa verb.
-uodidh se -didh
-uovedh se -uvvedh
-ustedh: säger inget om avledningen i sig
-uvvedh (-uovedh, -uovijh) bildar reflexiva och passiva verb och verb med betydelsen att bli till något.


slutligen -'edh
verb kan också ur nomina och andra verbe utan stamförlängning bildas, men genom vokalförändring, delvis genom kontraktion bildas ('edh) (sme ije-stammar)
(palataliserade e-stammar, delvis ur -ijedh kontraherad) Dessa har tre användningar:
1) momentan
2) faktitiv
3) låneord. Många skandinaviska låneord förses med det här suffixet.
-edh1 (sme át-stammar): bildar inkoativa verb som det inte finns något verbalt grundord. Sen fattar jag inte riktigt vad han menar.
-edh2 (sme uje-stammar): två funktioner
1) den bildar reflexiva och passiva verb, delvis med inkoativ bibetydelse
2) skandinaviska låneord förses med detta suffix