Ällosujto histåvrrå
Sámekultuvrraárbbe vuododuvvá stuorrát boahttsuj. Väjddo- ja bivddosebrudagán viejddin gåttijt aktan ietjá miehtsejuhtusij. Ällosujtto stuoráp doajmman le 1600-lågo rájes gávnnum.
Gåddebivddo
Lassestjuorggusij ja bisodum väjddoråggevuogádagáj baktu luondon diehtep gådde-, ällja- ja biernnaviejddem le moadda tuvsán jage åvddål mijá ájge gávnnum. 98 jagen Kr.m. tjálli roma ja grehka histåvrråtjálle gábmelis muoddániehkkeulmutjij birra Thulen gudi viejddi boahttsujt ja tjuojggi.
Ällosujtto
800-lågon Ottar vuona stuorrabåndor guossit ieŋŋgis gånågisáv. Gånågissaj giehttu sámij birra ja boahttsu dábmaduvvin ja sujttiduvvin älojn. Suv giehtto tjáleduvvá ja danen diehtep ällosujtto gávnnu.
Ällosujtto ietjájduvvá
1500-, 1600- ja 1700-lågojn ällosujtto åvdeduvvá stuoráp doajmman ja vuodo sámij bajásanedussaj. Svieriga stuorraviellderahtjamusáj diehti lasedum värrodäddo kråvnås le oarren. Sáme li jåhtåliddje ja jåhti aktan boahttsuj váttse jali tjuojga. Intensijvalasj ällosujtto dåjmaduvvá. Boahttsu anoduvvi fievrrimijda, mielkke- ja bierggobuvtadibmáj. Vuovden åvddån ienep årro ällosujtto, vuovddeällosujtto.
Ådåájggásasj viehkkenävo
1900-lågon ällosujto ulmme le ienebut bierggobuvtadibmáj ja ekstensijvalasj ällosujtto álggá. 1960-lågo rájes ällosujtto ienebut teknijkalasj viehkkenävojs mierreduvvá, jur degu ietján sebrudagán. Uddni le muohtavuoján ja nieljevierak ållu dárbulasj viehkkenävo. Vuojedittjat boahttsujt muhtem vidjurijn ja fievrrimijda helikopter anoduvvá. Váren le satelijttatelefåvnnå dárbulasj aktavuodajda väráldijn.
Bierggobuvtadibme
Dálásj ådåájggasasj ällosujtto vuododuvvá bierggobuvtadibmáj ja le ednamrávkke. Boahttsu e bäjvválasj gähtjov jagev birra dárbaha ájnnat li viejton muhtem ájgij. Svierigin ällosujtto dåjmaduvvá Norrbottena, Västerbottena ja Jämtlánda lenan, ja Dalarna, Västernorrlánda ja Gävleborga lena muhtem bájkijn. (Gävleborgan gávnnuji dálvveguohtomednama maj birra ednamäjgáda rijddali valla sáme adni guohtomriektá gávnnu.)
Lassestjuorggusij ja bisodum väjddoråggevuogádagáj baktu luondon diehtep gådde-, ällja- ja biernnaviejddem le moadda tuvsán jage åvddål mijá ájge gávnnum. 98 jagen Kr.m. tjálli roma ja grehka histåvrråtjálle gábmelis muoddániehkkeulmutjij birra Thulen gudi viejddi boahttsujt ja tjuojggi.
Ällosujtto
800-lågon Ottar vuona stuorrabåndor guossit ieŋŋgis gånågisáv. Gånågissaj giehttu sámij birra ja boahttsu dábmaduvvin ja sujttiduvvin älojn. Suv giehtto tjáleduvvá ja danen diehtep ällosujtto gávnnu.
Ällosujtto ietjájduvvá
1500-, 1600- ja 1700-lågojn ällosujtto åvdeduvvá stuoráp doajmman ja vuodo sámij bajásanedussaj. Svieriga stuorraviellderahtjamusáj diehti lasedum värrodäddo kråvnås le oarren. Sáme li jåhtåliddje ja jåhti aktan boahttsuj váttse jali tjuojga. Intensijvalasj ällosujtto dåjmaduvvá. Boahttsu anoduvvi fievrrimijda, mielkke- ja bierggobuvtadibmáj. Vuovden åvddån ienep årro ällosujtto, vuovddeällosujtto.
Ådåájggásasj viehkkenävo
1900-lågon ällosujto ulmme le ienebut bierggobuvtadibmáj ja ekstensijvalasj ällosujtto álggá. 1960-lågo rájes ällosujtto ienebut teknijkalasj viehkkenävojs mierreduvvá, jur degu ietján sebrudagán. Uddni le muohtavuoján ja nieljevierak ållu dárbulasj viehkkenävo. Vuojedittjat boahttsujt muhtem vidjurijn ja fievrrimijda helikopter anoduvvá. Váren le satelijttatelefåvnnå dárbulasj aktavuodajda väráldijn.
Bierggobuvtadibme
Dálásj ådåájggasasj ällosujtto vuododuvvá bierggobuvtadibmáj ja le ednamrávkke. Boahttsu e bäjvválasj gähtjov jagev birra dárbaha ájnnat li viejton muhtem ájgij. Svierigin ällosujtto dåjmaduvvá Norrbottena, Västerbottena ja Jämtlánda lenan, ja Dalarna, Västernorrlánda ja Gävleborga lena muhtem bájkijn. (Gävleborgan gávnnuji dálvveguohtomednama maj birra ednamäjgáda rijddali valla sáme adni guohtomriektá gávnnu.)
