Näringspolitik
Hållbar utveckling är en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Det samiska samhället måste byggas så att det är ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart.
Ekologiskt och ekonomiskt bärkraftiga näringar är den bästa garantin
för att bevara de höga miljö- och kulturvärden som finns i fjäll- och
skogsområdena. Idag styrs till stor del samiskt näringsliv av förhållanden utanför det samiska samhället, vilket medför att den politiska debatten till stora delar handlar om att skydda olika samiska angelägenheter.
Utvecklingsfrågor
Sametinget anser att utvecklingsfrågorna måste få en större tyngd. Bilden av samiskt näringsliv måste bli mer offensiv och präglas av utvecklingskraft och stolthet. Näringspolitiken i Sápmi idag är ett resultat av prioriteringar och insatser som beslutats av stat, länsstyrelser och kommuner. Det samiska inflytandet är minimalt.
Hållbar utveckling
All näringsutveckling ska ha sin utgångspunkt i traditionell samisk kunskap och hållbar utveckling. Hållbar utveckling inbegriper ekologisk långsiktighet, hushållning med naturresurserna, bevarande av miljö- och kulturvärden, men även ekonomisk, social och jämställdhetsmässig hållbarhet.
Regionalpolitik
Det saknas
en enhetlig strategi för integreringen av det samiska näringslivet i
svensk regionalpolitik. Det innebär att de samiska näringarna ofta glöms
bort eller endast förekommer sporadiskt, därför att de är små. När den samiska dimensionen
uppmärksammas är det ofta som en slags indirekt förstärkare av den
regionala attraktionskraften för turistnäringen. Idag ligger ansvaret
för den regionala utveckingen på länsstyrelserna som även har de
största resurserna för detta arbete.
Sametingets roll
Sametinget måste få en tydligare
och naturligare roll i svensk regionalpolitik. Genom att arbeta med
samiska näringslivsutvecklingsfrågor stärks det samiska samhället och
den samiska befolkningens möjligheter att leva, bo och verka i Sápmi.
Sametinget och de regionala myndigheterna behöver utveckla ett
tydligare samarbete där strategiska frågor diskuteras.
Traditionella näringar
Av
tradition har samiskt näringsliv främst handlat om rennäring, jakt,
fiske och sameslöjd (duodji). Rennäringen är en central kulturfaktor
och till stora delar en bas för övriga näringar. En stark rennäring där
rätten att nyttja mark och vatten är säkerställd förbättrar möjligheten
för en utveckling av övriga samiska näringar samtidigt som en
utveckling av andra samiska näringar stärker rennäringens position.
Behov av reformering
Sametinget anser att en reformering av rennäringspolitiken och
rennäringslagstiftningen är nödvändig. Med tanke på att rennäringen
ofta hamnar i försvarsposition är det
viktigt att synliggöra rennäringen och peka på positiva ekonomiska
effekter och sysselsättningseffekter. Även dess betydelse för övriga
samiska näringar behöver lyftas fram. Helhetslösningar behöver
utarbetas, där inte bara renskötseln utan även till exempel jakt, fiske, miljö
och turism ingår.
Utvecklingsområden
Sametingets näringspolitiska handlingsprogram (se högerspalten) lyfter fram följande utvecklingsområden:
- Lokal förvaltning
- Rennäring
- Vidareförädling
- Duodji/konsthantverk
- Gårdsbruk
- Upplevelseturism
- Övriga näringar inom kultur- och tjänstesektorn
- Kunskaps- och forskningsutveckling