Samebyar
Renskötselrätten tillkommer alla samer enligt svensk grundlag. Men renskötselrätten kan bara utövas av en same som är medlem i en sameby. En sameby är en ekonomisk och administrativ förening som enligt lag för medlemmarnas gemensamma bästa ska leda renskötseln på ett visst geografiskt område. Renbetesrätt råder på ungefär 50 procent av Sveriges yta. Det området är indelat i 51 samebyar. Det betyder inte att all mark är lämplig eller ens möjlig att nyttja som betesmark för renar. Det finns 33 fjällsamebyar, 10 skogssamebyar och 8 koncessionssamebyar där renskötsel bedrivs med särskilt tillstånd.

Renskötare och renägare
Det finns cirka 4 600 renägare, varav 85 procent bor i Norrbottens län. Inom en sameby finns flera renskötselföretag.
Omkring 2500 personer i Sverige har sin huvudsakliga inkomst från renskötsel. Renskötaryrket har blivit ett mansdominerat yrke. Det är oftast en man som arbetar heltid i företaget. Familjemedlemmar hjälper till när arbetet så kräver, till exempel vid renskiljning och kalvmärkning.

Stora betesarealer
Antalet renar varierar i cykler mellan 225 000 och 280 000 i vinterhjord. Rennäringen är beroende av stora betesarealer eftersom renarna rör sig efter årstidsväxlingarna. För vandringarna mellan olika betesmarker utnyttjar renen bestämda vandringsleder. Under vissa tider på året, framför allt i samband med kalvmärkning, höstslakt och flytt till vinterbetesområdena, samlar renskötarna renarna i större hjordar som drivs efter urgamla flyttleder. Det är inte alldeles enkelt att ändra en flyttled eftersom renarna är lättskrämda vanedjur.

Störningar
Renar är känsliga för störningar från andra markanvändare och rovdjur. Det gäller särskilt på våren när kalvarna föds. Andra tillfällen är när renarna samlas och drivs i hjordar till rengärden för kalvmärkning eller skiljning. Vid flytt till och från vinterbetesmarkerna kan flyttlederna innehålla svåra passager som t ex älvar, vägar eller järnvägar. Vid vila och bete under flyttningar måste renarna få vara ostörda. Om renarna skräms av rovdjur, hundar eller människor kan hjorden splittras och flera dagars arbete för renskötarna vara spolierade. I vissa områden ligger betesmarkerna långt ifrån varandra och flyttlederna är avskurna av exempelvis bilvägar och järnvägar. Då måste renarna fraktas med lastbil.

Traditionsbärare
Renskötseln av idag är främst inriktad på köttproduktion. Tämjda renar används ofta i turismen eller för "renrace". Renskötseln spelar fortfarande stor roll i den samiska kulturen. Den är en traditionsbärare med stort symbolvärde. Att vara renskötare är ett hårt yrke, men det är också en livsstil. Som renskötare är man en bärare och förmedlare av den samiska renskötselkulturen.