Företagsstruktur
I Sverige bedrivs renskötsel i drygt 900 renskötselföretag. I renskötsel ingår älgjakt och fiske.
Kombinationsnäring
För att helt få sin försörjning från renskötseln bör företaget ha 500-600 renar. En vanlig uppskattning är att 2500 personer helt eller delvis är beroende av de inkomster renskötseln ger. Renskötsel bedrivs ofta i kombination med andra näringar som slöjd och turism.
| Län | Same- byar |
Företag |
Ren- ägare |
Renar |
| Norrbotten - fjäll- o. skogssamebyar |
24 | 715 | 3 078 (1265 kvinnor och 1813 män |
ca 141.000 |
| -koncessions-samebyar | 8 | 10 | 939 (213 kvinnor och 726 män) |
ca 13.000 |
| Västerbotten | 7 | 95 | 317 (134 kvinnor och 183 män) |
ca 52.000 |
| Jämtland | 12 | 104 | 334 (136 kvinnor och 198 män) |
ca 43.000 |
| Genomsnitt för riket | 51 | 924 | 4668 | ca 250.000 |
(Källa: Sametingets företagsregister, 2009)
Renskötare och renägare
En renskötare sköter vanligen renar åt flera renägare. Inom en sameby finns flera renskötselföretag. Det finns ungefär 4 700 renägare, 85 procent av dessa finns i Norrbottens län. 75 procent av renskötselföretagen och 60 procent av den totala renhjorden finns i Norrbottens län. Det betyder att antalet renar per renägare är lägre i Norrbotten än i övriga län.
| Län | Ren/sameby | Ren/företag | Ren/renägare |
| Norrbotten | 4 900 | 221 | 38 |
| Västerbotten | 7 904 | 559 | 175 |
| Jämtland | 3 732 | 415 | 132 |
| Genomsnitt för riket | 5 038 | 281 | 54 |
(Källa: Sametingets företagsregister, 2008)
Mansdominerad näring
Enligt siffror från 2005 ägs 77 procent av landets renar av män. I företag med mer än 400 renar äger männen 93 procent av renhjorden. Den största inkomsten kommer från försäljningen av renkött. De största utgifterna är fordon och bränsle.
Förbrukning
Renslakterierna får fram ca 1400 ton renkroppar per år. Efter förädlingen är det ca 1 000 ton renkött som kommer ut på marknaden. Av detta kommer ca 250 ton renkött till butik varav 200 ton som renskav. Cirka 750 ton går till storkök och restaurang.
